Respons Artist 2

Respons är en av Svenska marknadens stora doldisar. De har verkat i mer än två decennier men lever ett liv lite i skymundan i Sverige. Till skillnad från den anonyma tillvaron här hemma så har de uppmärksammats en hel del på den Norska och framför allt den Amerikanska HiFi-marknaden. Respons har varit igång sedan 1983 och här finns mer att läsa om hur företaget och högtalarna utvecklats under årens lopp.

Element från Scanspeak

Respons har förutom att sälja till oss vanliga audiofiler även lyckats väcka intresse på den professionella marknaden, som till exempel skivstudios. Det finns en trend bland skivstudios att inte längre bygga in monitors i väggen och här har Respons hittat en marknad. Några kända företag och personer använder Respons högtalare är exempelvis Transparent Cables och Ulf Ekberg i Ace of base. Ulf har byggt en stor bioanläggning runt Respons Grand och Artist 2. Det kan nog vara ett ganska häftigt system.

Placering
Det är mycket lätt att tycka om Respons Artist 2, den liksom bara slank in och funkade ganska bra på första bästa plats jag ställde den på. Efter lite mer finputsning av placeringen så tog den några steg till i ljudkvalitet och det var inte några svårigheter att hitta rätt position. Rätt placering i mitt rum var brett isär, invinklade direkt mot lyssningspositionen och c:a 1,2m från bakväggen. Där presterade de en ljudscen som är lika bred som deras placering, ganska djup och när musiken spelar så försvann de ur ljudbilden.

Första intrycket
För att få ett litet grepp om Respons Artist 2 valde jag att starta med AC/DC liveskivan och ”Hells Bells”. Det var party från första stund med massor av ös och rock´n´roll så jag körde in Iron Maiden från den underbara live skivan, "Rock in Rio". Tre gitarrer, bas och trumma blir det ganska maffigt ljud av. De lyckas både förmedla alla dessa ljud väl separerade och själva musiken med all kraft och spänst som krävs för att musiken skall bli levande.

När jag fört börjar lyssna på en högtalare så brukar jag fastna ganska snabbt för en egenskap den är speciellt bra på. I det här fallet är det tveklöst dess homogenitet. Den talar verkligen med en röst där inga skarvar mellan element hörs eller att något register framträder i lite extra tydligt ljus. Det gör att man mycket snabbt slappnar av och kan koncentrera dig helt på musiken. Keith Jarrets Köln-konsert blir till en musikalisk resa där man helt glömmer det där med hifi och istället kan koncentrera sig på alla musikaliska krumsprång. Man hör glädjen han känner när han hittar en ny kombination melodier att bygga vidare på. Samtidigt hörs alla harklingar och små ljud han har för sig samt varje pedaltramp.

Några dagar senare blev det lite Grieg, jag kände för Peer Gynt (Naxos 8.550864).  Respons Artist 2 målar upp en konsertlokal helt frikopplad från högtalarna med varje instrument tydligt utplacerad i rummet. Orkestern kändes verkligen levande framför mig och klangbalansen kändes mycket nära den i en konsertsal. Här fanns den lite speciella bas som en orkester ger i verkligheten, lite som ett fundament under musiken snarare än något skarpskuret och tydligt. Högtalaren har en förmåga att dra en med in i musiken och man rycks med i Griegs nordiska klangvärld. Varje skiftning i musikens instrumentering samt de olika klangerna som Grieg använt kompletterar och kontrasterar sig mot varandra och märks tydligt. Man får vara med om en härlig upplevelse.
Jag har hört högtalare som är en aning mer välupplösta och kanske lite mer dynamiska men det är inget man tänker på när det förmedlas så mycket musik. Det blir liksom lite småaktigt att peta med sådant när högtalaren är en så väl fungerande helhet.
 

Helfigur hemma hos Pac

Lite fakta
Högtalaren i sig själv är en ganska reslig sak som är 103x21x25 (hxbxd) klädd med en ljus fanér och kostar 29.000:- Skr i affären. Lådan är stendöd och man kan inte känna eller höra några vibrationer ifrån lådan. Modellen är en tvåvägare med reflexport vänd framåt och med ett par ordentliga Cardas anslutningar och har en uppgiven frekvensgång på +- 1dB 200 till 20 kHz, vilket är mycket imponerande. För den mer tekniskt intresserad finns mer information här.

En sak som inte står på webben är att man kan i princip få vilket utseende man vill samt att ett par skydd för elementen är på gång till skydd mot nyfikna barnfingrar och husdjur.

Tonalitet
Hur man uppfattar klangbalansen i högtalare beror nog lite på varifrån man kommer. Är man uppvuxen med stativhögtalare i en lägenhet och därmed vant sig vid återhållen bas och kanske något hissad topp så är det en risk att man tycker att Respons Artist 2 är lite väl fylliga och att det fattas diskant. Är man ovan kan man lätt få för sig att det också saknas detaljer. För mig känns det som en väldigt felaktig slutledning. Respons Artist 2 försöker inte med några trick för att smickra in sig utan återger det som finns på skivan. Går man på konserter så hör man att de ligger närmare verkligheten än vad som är vanligt i den här branschen. Efter att ha lyssnat ett tag så märker man att alla detaljer finns där och att diskanten som först upplevdes som lite återhållen i själva verket förmedlar allt som finns på skivan. Det är mycket uppfriskande med en leverantör som vågar gå emot gällande mode just vad det gäller klanbalans och tonalitet. Klart är dock att det finns ordentligt med energi i de nedre registren som ger insikter i musiken andra högtalare missar. Här finns mer energi på ställen där det vanligen fattas och det lyfter fram sådant som vanligen är begravt mot andra ljusare ljud. Den mer naturliga klangen gör också att man kan lyssna länge utan att känna trötthet eller att man vill sänka volymen.

En kväll hade jag producenten till en körinspelning som Opus 3 (SACD 22041) gjort hemma på besök och han lyssnade på den skivan i mitt system. Han bekräftade det jag misstänkte, nämligen att Respons Artist 2 ligger nära det verkliga ljudet i kyrkan, tex manröster återges trovärdigt eftersom det finns ett bra basfundament.