| T O P I C R E V I E W |
| Fuling |
Posted - 2026/03/23 : 00:09:41
Det slog mig att det nu borde vara ungefär 25 år sen jag byggde min första rörförstärkare. Sedan dess har det blivit en del byggen, allt från diverse testkopplingar med billigt skrot provisoriskt monterat på träskivor till några byggen som kostat mer än de flesta bilar jag ägt.
Med tiden har man förstås hunnit lära sig ett och annat som det kanske vore bra att sammanställa och dela med sig av. Ibland genom att det gått bra men mest lärorika är förstås alla dumma och pinsamma misstag man gjort genom åren och hur man, i bästa fall, lyckats lösa dem
Ett ständigt problem för oss rörbyggare är brum så där finns det en hel del att prata om.
Kampen mot ett irriterande surr i högtalarna börjar redan när man väljer chassi och bestämmer hur grejorna ska placeras på det:
Nättrafos och filterdrosslar strålar ut magnetiska störningsfält som gärna plockas upp av utgångstrafos (och i ännu större grad av interstagetrafos om man använder såna), och när detta väl hänt är det ett elände att få bort brummet som uppstår.
Det enda rätta är att konstruera bort problemet från början vilket man gör på två sätt:
Avstånd, och lindningarnas position i förhållande till varandra.
Gällande avstånd så rekommenderar jag stora och/eller avlånga chassin så att man kan separera nätdelskomponenterna från känsliga kretsar så gott det går. Några gånger har jag byggt nätdelarna i egna lådor men det är en ganska extrem åtgärd som egentligen inte ska vara nödvändig.
Ett exempel på ett av mina senaste byggen där det syns ganska tydligt hur nättrafo och drossel placerats längst till höger medan utgångstrafos och ingångsrör trängs i motsatt ände:
Samma bild visar också nästa viktiga sak: Transformatorernas och drosselns positioner i förhållande till varandra.
Om man tänker bort järnkärnorna och bara visualiserar lindningarna så ser man att de är riktade i tre ledder:
Detta är viktigt, eftersom de inbördes lägena är avgörande för hur de lindande komponenterna påverkar varandra.
Har man koll på det teoretiska går det säkert att förutse dessa fenomen på förhand men det är också enkelt att testa sig fram praktiskt: ställ nättrafon på bänken och anslut nätspänning (se såklart till att isolera alla trådar och grejor som blir spänningsförande), ställ utgångstrafon bredvid och anslut primärlindningen till ett par hörlurar.
Nu hör man tydligt hur mängden brum ändras beroende på hur utgångstrafon placeras i förhållande till nättrafon, både gällande läge och avstånd.
(Det funkar såklart att kolla med ett oscilloskop också men det känns roligare och mer retro att lyssna på det magnetiska läckaget med hörlurar...)
Det heter ibland att ringkärnetrafos är bättre än EI-trafos eftersom de har mindre störfält runt sig. det kanske är sant men jag har lärt mig den hårda vägen att det inte är nåt att förlita sig blint på.
Den här bilden visar hur jag ville att nättransformatorerna skulle sitta i mitt bygge med PL519:
Samma bygge efter att ha tvingats till en osnygg trafomontering för att få bort ett elakt brum som visade sig komma av att den större av ringkärnorna hade en oönskad magnetisk koppling till utgångstrafona:
Kort och gott: börja med att testa hur järnen kopplar till varandra och planera layouten utifrån det, då har man besparat sig mycket besvär senare.
I nästa inlägg ska vi titta på en del mer eller mindre lyckade exempel på hur det kan se ut inuti lådan med kabeldragning, komponentplacering och jordning. |
| 1 L A T E S T R E P L I E S (Newest First) |
| Fuling |
Posted - 2026/03/23 : 00:55:02
Förresten, innan vi går vidare och dyker in i lådorna ska jag nämna nåt om ett annat irriterande fenomen: Mekaniskt brum.
Transformatorer och drosslar består till viss del av samma ingredienser som högtalarelement och vill gärna alstra vibrationer och ljud när de utsätts för växelström.
Tyvärr svårt att undvika helt då problemet delvis verkar bero på hur bra nätspänning man har hemma (överlagrad likspänning på nätet mättar kärnan vilket förvärrar problemet).
DC-fällor som fixar den biten finns det att läsa om för den som googlar, men det är en lite annan diskussion.
En trafo som vibrerar lite försynt när man testar den på bänken kan föra ganska rejält med oväsen om man skruvar fast den stumt i ett resonant chassi av tunnplåt. Något som räddat mig många gånger och som jag nu gjort till rutin är att montera nätransformatorerna på gummidämpare med ingjutna gängor:
Även om det inte alltid löser problemet helt så brukar det vara till väldigt god nytta, rekommenderas varmt.
När det behöver se lite prydligt ut brukar jag sänka ner gummidämparna genom chassit och montera dem i ett subbchassi som sitter fast med distanser:
Dämparna köper jag hos bl.a. TME, kostar kanske en tjugolapp styck och finns i diverse olika storlekhet och med diverse olika gängor. Värda varenda krona och besväret med att montera dem, vibrerande nättrafos är något av ett personligt hatobjekt... |
|
|
All Forums
Rör: Material, metoder och att undvika katastrofer
