| T O P I C R E V I E W |
| coldcut |
Posted - 2011/08/05 : 22:34:36
Hej!
I dessa besynnerligt finansiellt instabila tider bestämde jag mig för att läsa på lite om nutidsekonomi, och snubblade över utrycket i överskriften.
Vad betyder då det? Det tycks vara en term som berör bankvärlden och beskriver ett fenomen som jag inte visste mycket om. Som namnet antyder har det med bankernas täckning av sina finanser att göra.
Kortfattat: En av Riksbankens uppgifter är att hålla styr på den privata banksektorns förehavanden så att kreditkrisen från slutet av 80 talet inte upprepar sig. Ett sätt är en spärr på 8% som är minimi nivån på de reserver en bank måste ha för att täcka upp sitt totala kapital.
Ex: För varje 100 kr som sätts in, måste banken spara minst 8 kr som reserv så att det inte blir tomt i kassan. De övriga 92 kr kan de låna ut eller placera, under förutsättningen att lånet givetvis har täckning.
Intressant nog räknas den insatta 100 lappen fortfarande som en del av bankens kapital, trots att det "saknas" 92 kr. För att lösa detta skrivs den nya krediten ut "ex nihilo", latin för "från ingenting".
Ekvationen blir då följande: förutom själva räntan på lånet läggs värdet på krediten till bankens tillgångar, dvs 100+92+ränta.
Rätt hygglig avkastning.. Resultatet blir av detta att banken har "skapat" nya pengar ur tomma luften, inte i tryckta sedlar utan som en fordran i form av en ny utlåning.
En annan bieffekt av detta blir att Sveriges totala kapital också ökar.. Och med det inflationen.
Detta är givetvis en mycket amatörmässig förklaring, men visst känns det knepigt att BNP delvis ökar pga krediter? |
| 11 L A T E S T R E P L I E S (Newest First) |
| coldcut |
Posted - 2011/08/07 : 14:40:18
quote:
Det var väl just CDS som orsakade krisen 2008?
En stor i det hela hade väl också något som kallas för CDO - Collateral Debt Obligation.
Bankerna slog ihop tex 100 huslån, paketerade om dem till värdepapper och sålde dem sedan som ränteavkstings investeringar.. Problemet vara bara att många av lånen var sub-prime lån, dvs låntagare som inte hade en garanterad säkerhet vid räntehöjningar och dessutom satt på alldeles för högt vörderade objekt.
Har en bekant i San diego som berättade att folk kunde köpa ett hus, behålla det i 6 månader utan att ens flytta in, för att sedan sälja det med en vinst på 80-100k USD när hysterin var som värst..
Det slutade med att i vissa områden står fortfarande var 4:e hus tomt och förfaller sedan 3 år tillbaka.. |
| Lovan |
Posted - 2011/08/07 : 07:29:15
Man kan se styrräntan som en form av inköpspris för bankerna. Det är ju upp till butikerna hur mycket påslag dom vill ha på inköpspriset så påverkan har styrräntan  |
| coldcut |
Posted - 2011/08/07 : 03:00:13
quote:
Njä, bolåneräntan är inte så direkt knuten till styrräntan som man kan tro.
Självklart vill säkert bankerna att vi ska tro att det finns större koppling mellan dessa två än fallet verkligen är. Höjd ränta från Riksbanken har väl alltid varit ett bra argument utåt sett för att höja sin egen ränta. De flesta knyter väl ändå bara näven i fickan och kör på utan att ifrågasätta... |
| BosseBula |
Posted - 2011/08/06 : 23:23:01
Det var väl just CDS som orsakade krisen 2008? Och efter att ha sett dokumententären Inside Job så blev man rätt rädd för vilka sådana papper som fortfarande kan orsaka massa skada, tex i Grekland. Minns inte om det var i filmen, men minns något om att någon från Usa åkte över till just Grekland för att hjälpa dom att skaka fram pengar. Och sen sålde som tvivelaktiga kreditpapper tillbaka till Grekland på just deras egna "skit"... |
| BosseBula |
Posted - 2011/08/06 : 22:56:34
Njä, bolåneräntan är inte så direkt knuten till styrräntan som man kan tro. Enligt en kompis i branchen så styrs bolåneräntan direkt av vissa "papper" som i sin tur har viss koppling till styrräntan. Att bankerna höjer räntan upp och ner direkt är väl för att dom kan och vill tjäna så mycket pengar som möjligt. Och att på längre sikt så är det nog bäst för dom att höja eller sänka enligt styrräntan. Man märker att det inte är direkt koppling till styrräntan på att räntegapet är mycket större nu än för några år sen. Bankerna tjänar inte mycket mer på detta utan det är dyrare för dom att finansiera bolånen nu. |
| coldcut |
Posted - 2011/08/06 : 21:10:13
Apropå Grekland och dess finanser..
Satt och läste på om CDS förut (credit default swaps) som tydligen är ett orosmoment att ta hänsyn till. CDS är en sorts försäkring för att täcka en kreditförlust. Dvs Bank A lånar ut 1000 kr till bank B till 10% ränta, kan använda en del av räntevinsten, för enkelhetens skull 5 kr och teckna en CDS hos bank C som garanterar att överta lånet från bank B om den hamnar på obestånd.
Bank A sitter nöjt med sin årliga ränteinkomst på 10 kr, varav de gladeligen betalar 5 kr till bank C för den extra säkerheten. Bank C däremot säljer vidare samma försäkring mot kreditförlust gällande bank B till bank D, som visserligen inte har något med den ursprungliga affären att göra, men gärna bidrar med ytterligare 5 kr till bank C för att få vara med.
Bank C gör sedan likadant med 10 andra banker och sitter i slutändan med försäkringsinkomster till ett värde av 60 kr istället för 5, utan att behöva göra något, en till synes mycket lönsam strategi - helt lagligt dessutom!!!
Vad händer nu om Bank B helt plötsligt inte kan betala räntan på lånet? Försäkringen faller ut och Bank C står med skägget i brevlådan och tvingas betala ut 1000kr ā la 12..
Hur man kan få teckna en försäkring på någon annans egendoms värde är för mig obegripligt. Ren spekulation enligt mig, för att det skall bli en givande affär för Bank D och de övriga 10, måste ju Bank B gå omkull..
Om vi överför det till Grekland och försäkringar mot kreditförluster knutna till grekiska stadsobligationer, kan man inte dra andra slutsatser att det finns starka krafter som gärna ser att Grekland går i konkurs. När man bollar med dessa finansiella verktyg på denna nivån, har man säkert även medlen att "styra" delar av faktorer som skyndar på den processen.
Det låter vansinnigt konspiratoriskt detta, men man blir mer mörkrädd ju mer man läser.. |
| coldcut |
Posted - 2011/08/06 : 14:39:50
Ingen expert på något sätt, men:
Styrräntan är ju direkt knuten till bankernas kostnad för egen upplåning och styr indirekt den mängd pengar som omsätts.
Låg styrränta: låga kostnader för bankerna och en hög omsättningsnivå på mängden pengar, vilket gör att man gärna vill uppmuntra till mer konsumtion och krediter genom låga räntor.
Hög styrränta: höga kostnader för bankerna och mindre mängd pengar omsätts. För att täcka upp för de ökade kostnaderna, förlusten av mindre konsumtion och i viss mån strypa amorteringstakten (?) höjs räntorna.
Varför inte alltid låga räntor då, kan man undra? Om tillväxttakten blir för stor, i synnerhet under en längre period, kommer inflationen att äta upp fördelarna och priserna stiger i högre takt än tillväxten. Det medför krav på höjda löner osv.
Kina hade en tillväxt på över 9% senast. Inressant nog har även mat och huspriser galopperat iväg. I Peking får man för ett anständigt hus betala sju månadslöner. Per kvadratmeter!!
Då hjälper det inte att bolåneräntan är 1%.. |
| BosseBula |
Posted - 2011/08/06 : 12:28:05
Mm, intressant och lätt att förstå. Själv undrar jag om sambandet mellan bolån och styrräntan. För banker kan bara låna över natten (eller några dagar?) av riksbanken, så det verkar som alla banker har andra sätt att finansiera bolånen. Men dom är ändå knutna till viss del mot styrräntan. Som ni märker har jag inte läst in mig än... |
| Gubben i Kalmar |
Posted - 2011/08/06 : 11:16:31
Intressant!
quote:
I dessa besynnerligt finansiellt instabila tider bestämde jag mig för att läsa på lite om nutidsekonomi,.........
Fortsätt gärna med dessa enkla och begripliga resonemang!
|
| coldcut |
Posted - 2011/08/06 : 09:53:24
För att fortsätta på detta intressanta ämnet, är det så att Fractional Reserve Banking inte är något helt nytt. Förr i världen, tex på romartiden betraktades det som olagligt.
1945 bildades Bretton Woods systemet, en ekonomisk pakt med dollarn som handelsvaluta. Övriga valutor knöts till dollarn med en fast växelkurs för att minimera globala, ekonomiska obalanser, exemplvis orättvisa exportfördelar genom länders godtyckliga devalvering.
För att garantera dollarns värde, knöts den till värdet på USAs guldreserv, dvs en dollars värde i handen garanterades av en inlösningsgaranti på motsvarande värde i guld.
I slutet på 60 talet hade dock USAs Fort Knox reserv krympt betänkligt och täckte endast 1/3 av värdet på dollar i händerna på utländska investerare. Så för att förhindra en sk "bankrun", en anstormning av guldinväxling och därigenom en dränering av USAs ekonomiska backup system, klippte Nixon banden mellan dollarn och guld 1971.
Följden blev att de flesta stora ekonomier släppte den fasta växelkursen, med inflation, börskriser och rusande oljepriser som resultat.
Hur garanterar man då en sedels köpkraft utan kopplingen till ett materiellt värde? Genom att att staten garanterar pengens värde och sätter det på pränt genom att utföra ett "statspapper". Alltså ett annat papper för att garantera värdet på papperspengen.
Åter till Fractional Reserve Banking. 1/3 täckning kanske låter lite, men jämför man guldreserven ā 1971 med bankernas kapital täckning idag, ter det sig annorlunda.
Ex. År 2007 hade en av storbankerna i sverige en egen kapitalbas på ca 152 Msek (miljarder) som i sin tur är grunden för en utlåningsbas på 1400 Msek.
Undrar hur de siffrorna ser ut i ex. Grekland?
Så återigen, den samlade ekonomin består till stor del av krediter och lån, och inte av en stor skattkista där företag och privatpersoner kan låna ur.
|
| coldcut |
Posted - 2011/08/05 : 22:54:31
Nåväl, det hela tar inte slut med detta.
Om vi fortsätter med exemplet ovan och de 92 kr, så stannar dessa utlånade pengar på ett eller annat sätt i banksystemet. Inte nödvändigtvis i samma bank, men ändå i det gemensamma banksystemet i Sverige. När dessa osynliga pengar "sätts in" på ett annat konto, är det fritt fram att upprepa proceduren - minst 8% läggs åt sidan och skapa en ny kredit av resten, i detta fall 84 kr.
Så kan det forsätta, tills min 100 lapp har genererat krediter till banken för ett värde av faktor 9,2! Dvs 920kr..
Jag skulle gärna själv ha den sparräntan!
|
|
|
All Forums
Fractional Reserve Banking
