| T O P I C R E V I E W |
| pix |
Posted - 2013/06/20 : 20:37:57
Photobucketfix för Chrome
If you're using Google Chrome, go to the three dots on the right side of the screen and click them. A drop down should appear. Hover your mouse over "More Tools," and when the next drop down appears, click on extensions. Go to the link towards the bottom that says "Get more extensions." In the search box, type "Photobucket Fix," and hit enter. Click the install button and once it's done, you should be able to see photobucket pictures again.
Vad blir det av detta månne?
/Pix |
| 25 L A T E S T R E P L I E S (Newest First) |
| pix |
Posted - 2026/01/14 : 17:46:43
Jag hade en tanke att 12B4A-försteget skulle vara så mångsidigt och flexibelt som möjligt. och en finess vore ju att steget slulle gå att använda både som ett aktivt- (induktiv- eller kapacitiv utgång) eller som passivt försteg.
Vissa slutsteg har ju inte behov av ett aktivt försteg, så i dessa fall så skulle försteget även gå att använda passivt (ingångsväljare och volymkontroll).
Att växla mellan induktiv- respektive kapacitiv utgång görs genom att flytta rca-konrtakten. Men om man slår om switchen från A (=aktiv) till P (=Passiv) så fungerar steget som ett rent passivt försteg.
Ett passivt försteg fungerar ofta bra om slutsteget har en hög ingångsimpedans (minst 10ggr högre än förstegets utgångsimpedans), samt om kablarna mellan för- och slutsteg hålls korta (låg kapacitans). Naturligtvis så förutsätter ett passivt försteg att signalnivå är tillräcklig att fullt ut driva slutsteget. Trots att det passiva förstegets förställningar kan variera (berodde på flera variabler) så tänkte jag att det vore intressant att jämföra dessa.
I nedanstående mätningar använder jag en last om 50K. Signalnivån in i försteget är ca 250mVrms.
Utgångs impedans:
Kapacitiv utgång: 1K2
Induktiv utgång: 600R
Passiv utgång: 0-25K (beroende på volym)
Förstärkning (full volym med 250mVrms insignal):
Kapacitiv utgång: 1,5Vrms
Induktiv utgång: 600mVrms
Passiv utgång: 250mVrms
Frekvenssvar:
Blå=Kapacitiv utgång
Grön= Induktiv utgång
Gul=passiv utgång
FFT:
Kapacitiv utgång
Induktiv utgång
Passiv utgång
Distorsion:
Kapacitiv utgång
Induktiv utgång
Passive utgång
|
| pix |
Posted - 2026/01/10 : 10:09:09
Försöker varva teoretiska mätresultat med subjektiv lysning. Syftet är att försöka förstå hur de teoretiska mätvärdena upplevs när man lyssnar.
https://youtube.com/shorts/Pn4-PXbhfdY?si=FscqopmvArVrA29b
|
| pix |
Posted - 2026/01/09 : 11:29:44
Om skvalpet kring 6Hz är ett problem (oklart då jag inte hör något konstigt) så ville jag ändå prova att separera brytfrekvenserna mellan förstärkar-stegen.
Kopplingskondensatorn mellan respektive steg utgör tillsammans med efterföljande gallerläcka ett högpassfilter, som man i teorin gärna lägger någonstans runt 1-10Hz. Detta för att -med marginal, inte påverka audioområdet 20-20KHz.
I mitt fall hade jag valt 100nF/810K mellan ingångssteg och fasdelaren (LTPn) respektive 330nF/220K mellan LTPn och utgångsrören (EL34). Bägge dessa utgör då ett HP-filter om 2Hz.
Nedanstående plottar visar frekvenssvaret för när kondensatorn mellan ingångsröret och LTPn byts från 100nF till 22nF samt 10nF.
Provet gjordes i Triode-mode, först med återkoppling och sedan utan.
Triode-mode, med återkoppling
Orange: 100nF (2Hz)
Blå: 22nF (9Hz)
Grön: 10nF (20Hz)
Triode-mode, utan återkoppling
Gul: 100nF (2Hz)
Lila: 22nF (9Hz)
Blå: 10nF (20Hz)
Då problemet endast tycks finnas under audio-området (20-20KHz), så blir svaret ovisst huruvida detta verkligen är ett reellt problem. Och vad jag kan se så behöver man göra ett mindre avkall på bandbredd för försäljaren utan återkoppling, för att få den bättre med återkoppling. En kompromiss mao.
Med återkoppling, där systemet korrigerar för avvikelser mellan in- och utgång, så ser kurvorna bättre ut med en något mindre kondensator än den ursprungliga.
10nF (20Hz) är uppenbart för liten, då denna får signalen att börja falla av, redan vid 40Hz (även med återkoppling). 22nF (9Hz) ser då ut att vara ett rimligare värde och en kompromiss för med- respektive utan återkoppling. Avrullningen är marginell inom audioområdet och krusidullerna kring 6Hz är i princip eliminerade. |
| pix |
Posted - 2026/01/08 : 10:58:23
Tack 
Min teori är att detta orsakas av att signalsvepet i ovanstående mätning är från DC (0Hz) till 24Khz.
DC innebär att den första kopplingskondingen (efter ingångssteget) kan försättas i blocking. Dvs laddas till en DC-potential. Det ända vägen att shunta bort denna DC-potential är via LTPns högohmiga gallerläcka (800K), vilket därmed tar lite tid.
Ett snabbt överslag är att en kondensator på 100nF med en gallerläcka på 800K skulle ge en tidskonstant på 0,1 (<=10Hz). Det ligger i denna häraden .
DC (eller rättare sagt första upprampningen) på ingången sätter mao arbetspunkterna ut balans för en kort stund, när svepet drar igång.
Om denna teori stämmer så är detta ett hypotetiskt problem. I praktiken finns ju ingen DC från signalkällorna. Anledningen till att motsvarande krumelur inte syns i svepet utan återkoppling skulle kunna vara att känsligheten med återkoppling är så mycket lägre, och att insignalen därför är 4-5ggr högre.
Jag gjorde ett svep från 10Hz och distorsionen ser då mycket bra ut.
Varje konding orsakar en fas-förskjutning, och när återkopplingen når 180 grader så har man otvivelaktigen skapat oscillation (självsvängning). Dock brukar denna visa sig i de högre frekvens-området. I mitt fall så ligger detta i sub-frekvenserna. Jag tror därför att detta snarare handlar om någon form av blockning. Eller? |
| Fuling |
Posted - 2026/01/07 : 20:32:27
Tjusigt bygge!
Jag är inte riktigt insatt men jag tror du gör rätt som utreder vad som händer vid den nedre änden av frekvensomfånget.
Återkoppling över en utgångstrafo och flera RC-steg är luriga grejor vad jag förstått.
Att sänka brytfrekvensen ordentligt vid en av noderna borde minska fasvridningen och därmed risken för konstigheter. |
| pix |
Posted - 2026/01/07 : 20:21:48
Mätning har sin plats. Men minst lika viktigt är det ju att lyssna, och se hur man upplever ljudet
I dag har hon sjungit från morgon till kväll 
 |
| pix |
Posted - 2026/01/06 : 21:33:50
Nya mätningar med syfte att påvisa skillnader för Triode resp. Ultra Linjär-mode, med och utan återkoppling.
FFT utan stimuli (signal):
Kommentar:
Används för att se avvikelser som inte härrör från mätobjektets signal-prestanda.
FFT Dist-spectra utan återkoppling i Triode-mode, 2,81Vrms (1W):
FFT Dist-spectra med återkoppling i Triode-mode, 2,81Vrms (1W):
FFT Dist-spectra utan återkoppling i UL-mode, 2,81Vrms (1W):
FFT Dist-spectra med återkoppling i UL-mode, 2,81Vrms (1W):
Kommentar:
Triode- respektive UL-mode har till fördelning liknande distorsionsspekta. Dock ger UL högre känslighet (se tidigare post om känslighet) vilket i praktiken innebär ett större swing och därmed en högre uteffekt. Nackdelen med UL är att detta sker till priset av en högre utgångsimpedans. (dvs röret lastas hårdare av högtalaren) vilket resulterar i en högre nivå av distorsion.
Återkoppling sänker den harmoniska distorsionen i ungefär samma grad i Triode- respektive UL-mode.
Dist/freq utan återkoppling i Triode-mode, 2,81Vrms (1W)
Dist/freq med återkoppling i Triode-mode, 2,81Vrms (1W)
Dist/freq utan återkoppling i UL-mode, 2,81Vrms (1W)
Dist/freq med återkoppling i UL-mode, 2,81Vrms (1W)
Kommentar:
Röd = 2nd harmonic
Orange = 3rd harmonic
Gul = 4th harmonic
Grön = 5th harmonic
Samtliga harmoniska övertoner är relativt frekvensoberoende, Dock finns en förhöjd dist i LF-området när återkoppling har används
Frekvenssvar utan återkoppling i Triode-mode, 2,81Vrms (1W)
Frekvenssvar med återkoppling i Triode-mode, 2,81Vrms (1W)
Frekvenssvar utan återkoppling i UL-mode, 2,81Vrms (1W)
Frekvenssvar med återkoppling i UL-mode, 2,81Vrms (1W)
Kommentar:
Återkoppling (både i Triode- och UL-mode) ger en orolighet vid 6Hz. En teori är att denna kommer av en fasförskjutning (delay) i återkopplingen, orsakat av kopplingskondensatorerna efter 1a- steget respektive 2a- (fasdelaren) steget. Dessa har bägge en hp-pass på 2Hz. Iom att dessa har exakt samma brytfrekvens så agerar de i återkopplingsslingan som ett 2a gradens filter med 12dB/oktav lutning. Värt att prova vore att flytta isär dess brytfrekvens något. En annan teori är att nätdelen (CLC (RC)) har orimligt stor kapacitans vid andra kondensatorn (330uF/kanal), vilket ger en allt för lång tidskonstant.
Notera även en högre distorsion under 40Hz i Dist/freq-graferna när återkoppling används. Jag behöver gräva djupare i detta..
|
| pix |
Posted - 2026/01/06 : 15:33:05
Det första jag provade var förstärkarens känslighet. Dvs hur stark insignal som krävs för att få 2,81Vrms (1W) ut:
- Utan återkoppling i Triode-mode: 240mVpp
- Med återkoppling (8dB) i Triode-mode: 740mVpp
- Utan återkoppling i UL-mode: 140mVpp
- Med återkoppling (8dB) i UL-mode: 500mVpp
Lägst känslighet har (föga förvånande) Triode-mode, med återkoppling (740mVpp).
5 ggr högre känslighet har UL-mode utan återkoppling (140Vpp).
Triode-mode vs. UL-mode (allt annat lika) ger en ökning av känslighet på ca 70% (nästan en fördubbling) (240Vpp vs. 140Vpp).
Det senare gav idéer kring förstärkarens effektuttag.
Då jag tidigare konstaterat att förstärkaren i Triode-mode (både med- och utan återkoppling) klipper vid 8W effektuttag (då det är utgångsrörens bias (-25V) som bottnar), så skulle en ökad känslighet på utgångssteget öka denna nivå.
Sagt och gjort. Förstärkaren i UL-mode klipper vid ca 16W (både med och utan återkoppling). |
| pix |
Posted - 2026/01/06 : 12:19:59
Nästa steg i transformationen är att jämföra förstärkaren i Triod- vs. Ultra Linjär- mode.
Den tidigare återkopplingsswitchen flyttades till förstärkarens bakkant.
I det tidigare hållet för återkopplingsswitchen så monterades en 4-polig, 2-vägsswitch.
Ett lite knepigt ställe kan tyckas. Men att slå om från Triod- till UL-mode görs helst med förstärkaren frånkopplad. Att denna sitter lite dolt till gör att man inte kommer åt den av misstag.
Här är bägge switcharna inkopplade.
Triod- UL-swichen i mitten (röd) och återkopplingsswitchen sitter mellan högtalarterminalerna i förstärkarens bakkant (längst upp i bilden).
En första mätning visar hur effekt och känslighet påverkas av återkoppling respektive Triod- vs. UL-mode. Med dessa två switchar kan jag ställa förstärkaren i fyra olika lägen:
- Utan återkoppling i Triode-mode
- Med återkoppling (8dB) i Triode-mode
- Utan återkoppling i UL-mode
- Med återkoppling (8dB) i UL-mode
Jag tänkte att jag skulle mäta upp dessa fyra lägen för en jämförelse. |
| pix |
Posted - 2026/01/05 : 10:37:02
Jag roade mig med att mäta förstärkarens utgångsimpedans med- respektive utan återkoppling.
Proceduren för detta är ganska enkel och den fungerar väl med rörförstärkare. Men för transistorförstärkare så finns risker med att lasta ner utgångssteget för hårt. Då finns andra metoder som funkar bättre.
En konstlast (Rl) [ i mitt fall 8,3 Ohm] kopplas till den positiva (hot) högtalarterminalen. Denna ansluts sedan via en strömbrytare (SW1) till den negativa (cold) terminalen. En multimeter mäter ac-spänning (U) mellan dessa.
Med SW1 öppen.
En signalgenerator matar förstärkaren med en sinuston på 1KHz. Nivån justeras så multimetern visar 2Vrms.
Med SW1 sluten
Multimetern läses av (U) och dess värde noteras.
Utgångsimpedansen beräknas som:
Zut=((2/U) -1) x Rl
I mitt fall så var konstlasten (Rl) 8,3 Ohm och jag läste av följande värden på multimetern:
Utan återkoppling: 1,382Vrms
Med återkoppling: 1,751Vrms
Följande värden för utgångsimpedansen beräknas:
Utan återkoppling: 3,71 Ohm
Med återkoppling: 1,18 Ohm
Dessa värden omräknade till dämpfaktorer (Nominell högtalar-impedans/utgångs-impedans).
Utan återkoppling: 2,16
Med återkoppling: 6,78
|
| Imperial |
Posted - 2026/01/04 : 21:13:21
Oj!
Den kurvan va inte så vacker |
| pix |
Posted - 2026/01/04 : 14:37:42
Jupp. Analogin med digital- vs. analogt ljud är ju inte helt fel
Digitalt må vara perfekt, men analogt är lättare att ta till sig.
Fyrkantpulsmätning är annars väldigt givande. En kompression av många parametrar.
Här ett exempel på vad man kan utläsa från en sådan
 |
| Imperial |
Posted - 2026/01/04 : 13:31:03
Snyggt!
Ja föredrar ett gammalt hederligt oscilloskåp |
| pix |
Posted - 2026/01/04 : 12:35:22
Signalmätningar
Ett tydligare sätt att se skillnad på ett återkopplat system är att jämföra en fyrkantpuls vid olika frekvenser. Denna mätning illustrerar många olika aspekter, som bandbredd, ringningar och frekvenslinjäritet. Återkopplingen i nedanstående exempel är 8dB med 400pF kompenseringskondensator (180KHz hp-filter) monterad.
1KHz fyrkant-puls utan återkoppling
1KHz fyrkant-puls med återkoppling
10KHz fyrkant-puls utan återkoppling
10KHz fyrkant-puls med återkoppling
20KHz fyrkant-puls utan återkoppling
20KHz fyrkant-puls med återkoppling
30KHz fyrkant-puls utan återkoppling
30KHz fyrkant-puls med återkoppling
|
| pix |
Posted - 2026/01/04 : 10:04:11
Lite mätningar (enbart vänster kanal visas nedan).
FFT-spektrat är typiskt för en PP-förstärkare, med en snarlik 3rd och 2nd harmonic, iom att en utsläckning mellan de båda faserna sker (alla rör har genetiskt en 2nd harmonic, då det negativa anod-swinget är längre än det positiva, men då två rör jobbar i pp så elimineras detta).
Testutrustningens begränsningar visas med förstärkaren inkopplad men avslagen.
Det finns en peak vid 16kHz som jag inte lyckats härleda. Antagligen är det ett lysrör, elpanna (bergvärmepump) eller någon liknande elkälls som spelar ett spratt. Nivån är dock så låg att man nog kan bortse från denna. Dessutom höjs brusgolvet när aktuella mätningar utförs, varför denna peak drunknar däri.
Förstärkaren på, men utan stimuli (signal).
Jag har medvetet skalar bort <1KHz. Detta område har alltid 50Hz-brum (och multiplar på denna). Dessa är dock inte relaterade till signaldistorsion, utan ett helt eget område. Generellt är förstärkaren mycket tyst.
Distspektra vid 2,81Vrms (1W) @ 8R last utan återkoppling
Den totala harmoniska distorsionen samt brus (Thd+noise) ligger på 0,56%.
Distspektra vid 2,81Vrms (1W) @ 8R last med återkoppling
Den totala harmoniska distorsionen samt brus (Thd+noise) har nu sjunkit till 0,29%.
Dist vs. frekv vid 2,81Vrms (1W) @ 8R last utan återkoppling
Vid FFT graferna ovan används en 1KHz grundton. Vid dessa mätningar så sveps signalen över hela audiobandet. Man kan konstatera att dessa inte sticker ut nämnvärt, och att 2nd harmonic (röd) är som högst, just vid 1KHz. Distspektrat påvisade ett fallande, vilket också syns här. 2nd harmonic (röd) är högst. Sedan 3rd harmonic (orange) osv. En intressant iakttagelse är att de låga övertonerna (2nd och 3rd) dippar vid 4kHz, vilket blottlägger e högre (4th och 5th). Önskvärt är att distspektrat är fallande (2nd, 3rd, 4th, 5th..) då detta för örat har en maskerande effekt. Iom att detta här är begränsat (och med mycket låg nivå) till en frekvens, så tror jag inte det är något att bry sig om.
Dist vs. frekv vid 2,81Vrms (1W) @ 8R last med återkoppling
Grafen ändrar sig inte nämnvärt från ovan. Nivåerna sjunker något när återkoppling tillförs, vilket också påvisas i FFT graferna ovan.
Frekvensgång vid 2,81Vrms (1W) @ 8R last utan återkoppling (orange).
Frekvensgången är i det närmaste spikrak inom audioområdet.
Frekvensgång vid 2,81Vrms (1W) @ 8R last med återkoppling (blå).
Frekvensgången ändras inte nämnvärt med tillförd återkoppling. En liten dipp syns vid 6Hz som jag inte kan förklara. Dock tror jag inte att den påverkar återgivningen då den ligger långt under audioområdet.
 |
| pix |
Posted - 2026/01/04 : 07:18:54
Med högre förstärkning så öppnar sig möjligheten att nyttja återkoppling. Om dess vara, eller inte är omdiskuterat, så jag ville ha bägge alternativen.
Via en switch kan global återkopplas väljas. Och om denna nyttjas så kan mängden återkoppling ställas in via en pott.
Denna pott är på 10K (2st längst ner på kortet), vilket ger en bred justeringsmöjlighet. Jag valde initialt att ställa denna pott i ca 2K, vilket ger en återkoppling på ca 8dB. Utöver potten så monterades en kompenseringskondensator (2st med svart krypslang) på 400pF, vilket tillsammans med 2K bildar ett hf-filter på 180KHz.
Värdet hittas genom att mata förstärkaren med en fyrkantpuls på 10KHz, och med kondensatorvärdet minimera ringning.
8dB återkoppling är ganska normalt vilket i mitt fall ger förstärkaren en känslighet på 1,7Vpp (0,6Vrms) för full utstyrning. Detta kan låta högt. Men då jag senare tänkt prova driva förstärkaren i klass AB så behöver jag en marginal för ett större signalswing till utgångsrören.
 |
| pix |
Posted - 2026/01/03 : 22:02:53
Några lugna (-kalla) dagar framgent. Blir bra att plocka fram EL34 (pp) steget och greja lite
För att göra steget mer flexibelt så behövde jag mer förstärkning. 6201 (ECC81) i LTP-fasdelaren ger med nöd och näppe full utstyrning av utgångssteget (50Vpp) men jag vill ha mer. Dels för att möjliggöra återkoppling, men också för att senare kunna nyttja steget vi högre uteffekt (klass AB). Fn. går steget i strikt klass A med 8W uteffekt.
Att byta 6201 mot ett ECC83 skulle öka förstärkningen något, men till priset av en tveksam ork att driva utgångsrören.
Efter mycket funderande, så slutade det hela i att montera ytterligare ett rör (5963) som ingångsrör, och sedan byta 6201 i LTPn mot ytterligare två 5963.
Dessa är en sk. long plate-variant av ECC82 (liknande ECC802s) med ett Mu på ca 20.
(Obs, fel i schemat. 6963 skall vara 5963).
Ont om plats är det kanske inte
Men att puncha nya hål i topplåten gör sig inte lätt när elektroniken redan är monterad. Jag valde därför att montera det nya ingångsröret inuti chassit. Röret är inte speciellt varmt och på detta sätt så kunde jag montera det väldigt nära ingångs kontakterna, och undviker på så sätt risk för brum.
|
| Schack |
Posted - 2025/12/22 : 16:06:30
Det är ju rena konstverk du bygger.
God Jul |
| Ryssen |
Posted - 2025/12/21 : 13:51:52
God jul! |
| Imperial |
Posted - 2025/12/21 : 12:42:20
God jul... |
| pix |
Posted - 2025/12/21 : 11:55:58
 |
| Imperial |
Posted - 2025/11/27 : 19:40:48
Tack för svaret på lim |
| pix |
Posted - 2025/11/27 : 07:43:56
@Imperial
Jag limmar med 2k-epoxi. Det viktiga är att slipa ner bandet vid överlappet så man inte får en bula där. Bäst lim borde annars vara kontaktlim som ger en flexiblare fog. Har dock inte testat detta.
Att mäta spänningar, ström och frekvensomfång är ju aldrig fel. Men dessa mätningar ger trots allt ganska grova mått. Man verifierar då att en förstärkare fungerar.
FFTn säger mer om hur en förstärkare faktiskt låter. Genom sammansättningen av övertoner så får man en ganska tydlig bild av om dess ton.
En SE-förstärkare har en dominerande 2nd harmonic (den första övertonen efter grundtonen) och därefter fallande övertonstoppar. Vanligen är jämna övertoner (2nd, 4th osv) här dominerande.
I en PP-förstärkare så undertrycks de jämna övertonerna och kvar blir de ojämna (3rd, 5th osv). Man kan även se hur övertonsnivåerna förändras genom att justera rörens arbetspunkter (och eventuell mängden återkoppling).
Den totala distorsionen (THD), vilken vanligen publiceras i kommersiella syften är helt ointressant. Den säger i princip inget om hur en förstärkare låter (bara att den låter).
|
| Fuling |
Posted - 2025/11/25 : 23:52:52
Ungefär samma mätmetoder här också. Har en gammal tongenerator och ett oscilloskop som duger för att få en hjälplig koll på frekvensomfång och när det klipper. |
| Imperial |
Posted - 2025/11/25 : 23:13:54
Helt ot fråga!
Limmar du egna band t bandslipen Pix?
Isf vilket lim kan funka t det? |
|
|
All Forums
Pix - Projekt Pukor & Trumpeter. Dagboken
