| T O P I C R E V I E W |
| pix |
Posted - 2013/06/20 : 20:37:57
Photobucketfix för Chrome
If you're using Google Chrome, go to the three dots on the right side of the screen and click them. A drop down should appear. Hover your mouse over "More Tools," and when the next drop down appears, click on extensions. Go to the link towards the bottom that says "Get more extensions." In the search box, type "Photobucket Fix," and hit enter. Click the install button and once it's done, you should be able to see photobucket pictures again.
Vad blir det av detta månne?
/Pix |
| 25 L A T E S T R E P L I E S (Newest First) |
| pix |
Posted - 2025/07/11 : 18:18:31
Det blev ett komplicerat och svårförståligt inlägg 
Men jag försöker förtydliga:
- Skärmen ansluter enbart i en punkt -vid signaljorden i grammofonsteget. Därefter löper denna hela vägen fram till tonarmsröret.
Signalkablarna från pickupen ansluter till stepup-trafons primärlindning. Denna strömkrets är flytande (mao balanserad)
Signalkablarna från stepuptrafons sekundärlindning ansluter till grammofonsteget med stepuptrafons interna skärm (8) ansluten itill cold-ledaren .
Det finns en (möjlig) bygling mellan primärlindningens- resp sekundärlindningens cold. Vilken gör att man kan välja om pickupen skall arbeta i balanserat- eller single end-mode.
|
| pix |
Posted - 2025/07/11 : 16:56:07
I jakten på minimalt brum så gjorde jag om stepup trafon.
Jag har några olika trafos, men tycker bäst om Lundahls LL1931 (med amorph-kärna).
Denna har möjligheter att kopplas 1:8 eller 1:16, av vilket jag väljer det senare. Min ZYX puppa har en output på 0,47 mV, vilket i teorin skulle ge 7,68mV till grammofonsteget. Onödigt högt kan tyckas (5mV är något av en standard). Men då trafon måste lastas på sekundärsidan för att lasta pickupen, och tämja ringningar, så sjunker nivån något. Så jag skulle tro att 1:16 gör att jag hamnar någonstans runt 5mV.
Nåväl, anledningen till att plocka ner den tidigare kopplingen och göra om på nytt är att jag ville prova att göra jordningen mer renodlad.
Jag ville helt frigöra signal (hot respektive cold) samt jord från varandra. Och jag vilja att all jordning skall ske i en punkt (stjärnjord).
Då jordströmmar är nästan omöjliga att förutspå, så har jag insett att man behöver en flexibilitet, att kunna göra kopplingar när enheten är inkopplad i anläggningen. Inget är så uppenbart som att vrida upp volymen, och lyssna sig till vilken koppling som ger lägst brum.
Därför har samtliga mina apparater (och kablar) anslutningsmöjlighet, att kunna ansluta sig mot signaljord via banan-jack.
Signalkablarna har tre ledare (två för signalen (hot och cold) samt en ground-wire). Denna ground-wire-ledare kan ibland behöva användas för att jorda något längre bort i signalkedjan utan att använda kabelskärmen (som ju tillför en kapacitans).
Och som sagt, utanpå dessa tre ledare jag jag en skärm som också har löstagbara anslutningar (banan-pluggar).
Den yttre metallådan har ingen koppling till signalerna men den ses som en skärm och ansluter därför i dessa. Skärmarna ansluter nu bara i en punkt. I grammofonsteget.
Tidigare så var denna ansluten till Cold i stepuptrafon men den anslöt även till stepuptrafons eget metall hus eftersom denna rent fysiskt låg emot metall mot metall. Trafon var även kopplad så att pinne 8 (intern skärm mellan primär- och sekundär lindningarna) var förbunden med signaljord. För att ytterligare spä på med galla så var primär- och sekundärlindningarnas cold sammankopplade. Dvs trafon var kopplad för single end.
Så här beskriver faktiskt databladet från Lundahls att man kan koppla, så inget fel i sak. Men jag inbillar mig att först jorda skärm i grammofonsteget. Och sedan jorda -i princip allt som går att jorda, i stepup-kopplingen. Det känns inte bra.
Så jag gjorde så här i stället.
Skärmen är helt fristående från signal, förutom att den ansluter till cold i en punkt, i grammofonsteget. Skärmen kopplar sedan vidare till den yttre metallboxen som skärmar trafon. Skärmen ansluter sedan vidare till kabelskärmen mellan stepup och pickup, där den ansluter till tonarmsröret. Så skärm startar mao i grammofonsteget och går hela vägen till tonsrmsröret utan att kontakta något annat.
Signalledarna ansluter på bägge sidor om stepup trafon, där trofons interna skärm (pinne 8) är ansluten till cold (pinne 9).
Genom att inte jorda primärsidan på trafon så blir dessa ledare balanserade. Men ibland så är är single end mindre brum-benägen, och då jordad jag primär (cold) via en jumper. Detta gör det smidigt och enkelt att testa on the fly.
Sekundärlindningen lastas -som brukligt, med ett 56K motstånd. Detta motstånd sitter nu i små hållare för att enkelt kunna bytas till annat värde, men ger här -i kombination med ingångsimpedansen hos grammofonsteget (47K) en pickup-last på 100R.
https://i.postimg.cc/MHjFHFGH/IMG-8066.jpg[/img
] |
| pix |
Posted - 2025/07/09 : 12:24:06
Tack Nisse  |
| nisseW |
Posted - 2025/07/09 : 11:16:57
Snyggt och #8221;nordiskt#8221; rent och elegant! |
| pix |
Posted - 2025/07/07 : 20:32:43
Tack
Tänkte du på bananjacket bredvid likrikrarröret?
Detta är signaljord, dvs samma som cold i rca-kontakterna.
Jag sätter alltid dit en jordkontrakt för att senare kunna prova olika jord-kopplingar, och hitta den mest brum-fria. Jag gör samma sak med kablarna. Tre ledare och en skärm. Två för signal och en ledare med banankontakter. Sätter även en sladd stup i själva skärmen. Jag kan då konfigurera jordning/skärm på en massa olika sätt.
Så skärmen i detta fall är ansluten i slutstegets chassijord sedan går det förbi grammofonsteget och ansluter i skärmen på kabeln mellan grammofonsteget och stepup. Samma sak där. Skärmen går förbi stepup och ansluter till skärmen på kabeln mellan srepup och puppan. Det var den konfiguration som funkade bäst här |
| Imperial |
Posted - 2025/07/07 : 18:52:35
Fint bygge
Jordar du inte riaa't? |
| pix |
Posted - 2025/07/07 : 07:25:25
Den sista spiken blir sällan slagen och det sista penseldraget sällan lagt.
Så är det nog här också.
Jag tänkte att jag skulle undvika synliga skruvskallar längs med topplåtens ytterkant, och i stället göra en fästanordning från under/insidan. Detta återstår att klura på. Samma sak gäller kåpan över nättrafon. Just nu står den löst.
Men någon gång skall väl även dessa bitar komma på plats
Så här blev hon iaf
|
| pix |
Posted - 2025/07/06 : 09:07:59
Har försökt att skissa ner ett schema efter de värden som jag har i huvudet (hoppas att man minns rätt ). Man glömmer så fort, så jag tänkte att detta kunde senare kompletterats med uppmätta värden/spänningar nästa gång som steget skall plockas isär.
Signaldelen:
Ingångsrör är en triodkopplad D3A med LED-bias på katoden. Passivt RIAA-eq samt en bootstrappad dc- kopplad gain- katodföljare som utgångssteg (med dubbeltrioden 6DJ8). Förstärkningen är ca (uppskattad till) 45dB. Bootstrapfunktionen i utgångssteget är en 10uF kondensator som återmatar till gainstegets anodl. En diod från gainstegets anod till karodföljarens katod har till uppgift att skydda trioden vid uppstart.
Utgångsstegets gain- respektive katodföljare agerar i symbios, då dessa är direkt (dc-) kopplade.
Nätdelen:
GZ-34 som likriktarrör och en choke-input (drossel-) filter
Jag delar därefter nätdelen till ett ben för utgångsstegen och ett ben för ingångsstegen. Den senare splittras ytterligare en gång med ett ben för höger, resp. vänster kanal. Signaljord kopplas till chassijord via en resistor. Glöden likriktas till DC och eleveras (höjs) 30V över signaljord.
|
| pix |
Posted - 2025/07/06 : 07:18:03
@Abbot,
Jag tror du sätter fingret på varför vi aldrig kommer att få ett konsensus på vår gåta. Vi hör, och prioriterar olika saker. Någon är känslig för fasförsjutning, någon annan är känsligare för frekvens respons. I slutändan finns inget rätt eller fel. Det hela är mycket subjektivt
Jag borde kanske ha testat att mekaniken skulle passa, innan kopparfolie och fötter monterades. Men med de bortfrästa innerhörnen i ramen så kändes det ändå ganska safe.
Jupp. Den gick ned i ramen utan problem.
 |
| abbot |
Posted - 2025/07/06 : 01:51:42
Nåja, det var inte kritik riktad mot dig. Det var inte kritik överhuvudtaget. Jag tycker att du ofta visar att det 'man' vet inte alltid stämmer så i själva verket var det tvärtom. Men ödmjukhet och självreflektion skadar sällan.
Bo Hansson förklarade för mig att mitt problem med många högtalare var att jag är extremt känslig för fasfel. Att få en förklaring var en lättnad för jag begrep ingenting.
Jag är nu såpass gammal att jag inser att jag knappt vet något alls. Tror jag. |
| Fuling |
Posted - 2025/07/05 : 22:22:47
Tummen upp för chassibygget! |
| Imperial |
Posted - 2025/07/05 : 19:24:04
Jo!
De ser bara lite lustigt ut. |
| pix |
Posted - 2025/07/05 : 17:12:59
Tack
Alufolie med kontaktlim funkar säkert precis lika bra |
| Imperial |
Posted - 2025/07/05 : 16:42:48
Oj va stiligt
Ett riaa ja byggde limmade ja alu folie m kontaktlim.
De va inte snyggt men de funkade väldigt bra. |
| pix |
Posted - 2025/07/05 : 14:00:34
Tack Ryssen
Genom åren har jag testat lite olika sätt att bygga chassin. Jag återkommer dock alltid till en träram med en topplåt av aluminium.
Nackdelen (-och speciellt med ett grammofonsteg) är ju att trä inte skärmar elektroniken, lika bra som metall gör.
Begreppet skärm är egentligen likvärdigt med en sk. Faradays bur. Dvs man innesluter något med en kapsel som är tät för yttre elektriska- och elektromekaniska störningar. Störningar (som ofta är luftburna) bildar strömmar i skärmen, men når inte det som finns inuti.
Någon sådan får vi sällan till i hifi, eftersom alla chassin -oberoende av material har glipor och öppningar. Finns någon öppning lika lång som störningens våglängd, så är den sas. kontaminerad och skärmen tappar sin funktion. Dessutom så måste samtliga förbindelser utifrån och in inför skärmen utföras så att oönskade signaler inte följer med in. Detta genom t.ex genomgångskondensatorer.
Detta kan ses i gamla radioapparater där skärmning är avgörande för dess funktion.
Men det vi i vardagligt tal (hifisammanhang) kallar en skärm, har en kapacitiv jord-funktion. Så skärmen behöver inte nödvändigtvis fullständigt täcka eller innesluta, för att göra skillnad.
I mitt förra grammofonsteg så byggde jag t.ex. steget på en jordad kopparplatta. Elektroniken var mao. inte innesluten, men den jordade kopparplåten shuntade effektivt bort störningar. Så även om det yttre höljet bestod av plast, trä och aluminium, så var steget väldigt tyst och fritt från störningar.
En intressant iakttagelse gällande detta är också den 6 meter långa lågnivåkabel som jag använder mellan grammofonsteg och slutsteg. Denna består av tre tvinnade ledare utan skärm. Den borde orsaka brum men gör det inte, eftersom en av ledarna är kopplad till chassijord (övriga två ledare är signal- (hot) resp. signaljord (cold). Kopplar jag ur den tredje kabeln (den kopplad till chassijord) så hörs ett brus i högtalaren.
Ytterligare exempel är när jag haft problem med störningar är att placera en jordad metallplåt under en apparat. Detta kunde ibland räcka för att minska- eller eliminera störtningar (speciellt apparater med icke-metalliska chassin.
För att skärma av (kapacitivt shunta) lådan till detta grammofonsteg så använde jag här en kopparfolie. Materialet kommer från tiden innan man köpte mönsterkort på nätet, utan bakade sina egna för att skapa interna ledarbanor i flerlagerkort. Denna film är relativt tunn och kan klippas med sax
Därtill har jag sk. EMC-tejp. (Fabr. 3M) vilken med elektriskt ledande klister användes för att montera filmen inuti träramen.
Tejpen sammanslöt kopparfolien i hörnen och vidare upp på den hylla, som senare topp- respektive bottenplåt skall vila på. Via dessa ytor får kopparplåtarna elektrisk kontakt med den skyddsjordade topplåten.
|
| Ryssen |
Posted - 2025/07/05 : 10:45:18
quote:
Rammen rider här ganska högt på skumgummikutsarna
Fiffiga fötter,ser ut som en variant på SD fötter. |
| pix |
Posted - 2025/07/05 : 09:26:09
En skylt måste man ju ha.
Frågan är vad det skall stå på denna  .
Nåja, det får bli en senare fråga
 |
| pix |
Posted - 2025/07/04 : 09:28:05
Grammofonstegsbygget börjar närma sig sitt slut.
Efter många turer. Flera återvändsgränder, så börjar jag ändå bli rätt så nöjd med resultatet. Ftf. finns lite brumm att jobba bort. Men jag börjar misstänka att detta lika gärna kan komma från step-up trafon som påverkas av magnetisk koppling från trafon/drosslar så detta får bli ett senare projekt att grotta i.
Nu var det dags att färdigställa det kosmetiska.
Chassiramen är tillverkad av björk med laxstjärtar i mörk teak. Jag har ännu inte bestämt mig för hur, eller om denna skall ytbehandlas.
När ytbehandlingen väl är gjord, så finns ju ingen återvändo. Så den får nog vara så här tills jag bestämt mig. Genom att vira lite gladpack runt ramen så skyddas den från fulla märken som annars lätt uppstår när man jobbar med den.
Alla mina lådor är gjorda i olika träslag, vilket kan kännas lite rörigt. Kanske skulle man först ha valt ett träslag och en behandling, så samtliga lådor fått ett enhetligt utseende. Men då mina byggen ofta kommer till av material som jag för stunden springer på, så blir det lätt så här
Björk kan annars rekommenderas som snickarvirke. Svårare att bearbeta än ek, men med en slätare, mindre gropig yta, vilket gör det lättare att få fram skarpa vinklar och hörn. Den håller formen bra och slår sig sällan om virket är torrt från början. Dessutom så finns det ju betydligt fler björkar att sätta motorsågen i än ekar. Teaken i laxstjärtarna är närmast ett självklart val, då teak har en lite mjuk karaktär som gör att den enkelt fyller ut uttag som dessa. Man kan göra dem lite i tajtataste laget och ändå knacka i dem utan problem. Gör man samma sak med stjärtar i björk så sträcker man lätt materialet, då björken är hårdare.
Ramen var klar sedan tidigare. Men nu monterades hörnbleck längst ner i ramen
På hörnblecken monterades sedan fötter av svarvad mässing.
Jag gjorde, till skillnad från tidigare (då jag monterat fötterna utanpå en bottenplåt) så här. Då kan jag ha steget på fötter, även utan en bottenplåt monterad. Vid tidigare byggen, med fötterna monterade på bottenplåten så var det ett evigt skrivande när man plötsligt fick feeling att mäta något inuti lådan. Dessutom finns ju en hel del effekt som alstrar värme, så maximal luftströmning kan ju inte vara fel för kylningen.
Jag fick även fräsa bort en bit av hörnen i ramen, då det blev lite tajt med innanmätet
Hörnbeslagen säkrar upp stabilitet i ramen, men funkade också perfekt med mässingsfötterna. De hamnade lagom långt ut i hörnen på lådan. Om jag senare skall montera en bottenplåt (jag brukar alltid tillverka en sådan, men den blir sällan monterad ) så blir det att klippa av hörnen på denna, så beslag/fötter ligger utanför de kant.
Inuti nässingsfötterna trär jag i kutsar av ett svampigt skumgummimaterial. Detta har lite samma egenskaper som tempur-madrasser, vilket gör de återgående, men med dämpning. Det hela blir som en mekanisk dämpare, vilket är den princip jag använt på alla mina apparater. Kanske har mekanisk återkoppling till en förstärkare ingen påverkan. Men varför inte? När man ändå bygger själv så kan man tillåta sig att sväva ut och göra vissa saker, bara för att det är kul
Rammen rider här ganska högt på skumgummikutsarna och det hela ser lite svajigt ut. Men med elektroniken på plats i lådan så kommprimeras dessa till lagom nivå.
|
| pix |
Posted - 2025/07/04 : 06:53:41
Jo, så är det nog.
Att ha ett ödmjukt sinne, att man kanske inte alltid vet bäst, är inte alltid lätt. Man söker ju hela tiden svar, och utifrån den information man får, bildar sig en egen uppfattning om hur saker och ting måste vara.
När man sedan har en stormpunkt, så är man mer mottaglig för data som stärker denna, än det motsatta.
Confirmation Bias kallas det visst 
Jag ber om ursäkt om jag ibland verkar tvärsäker på hur saker och ting fungerar. De är självklart bara min åsikt, inte sanningen.
Det är fö. av den anledningen jag försöker hålla mig till en egen dagbok, (denna forumtråd) i stället för att ge mig i klinch med argumentation på andra ställen.
Detta är främst en plats där jag får på pränt hur jag tänker och vilka vägval jag gör. Mest av allt för min egen del för att kunna gå tillbaka och förstå hur jag tänkte tidigare.
Det är en liten egotripp, det erkänner jag
Hifi är en stort puzzel med massor av bitar (intryck och information). Genom att lägga puzzlet med dessa bitar så får man till sist en komplett bild. Man hittar personer vars åsikter (puzzelbitar) verkar passa in ens eget puzzel. Dessa åsikter tar man till sig, medan andra rejektas.
Bo Hansson var en ikon när det kommer till musik och ljud. Bo hade ett fantastiskt öra och MÄNGDER med erfarenhet.
Så här, många år efter Bos bortgång, så poppar det allt jämt upp saker som Bo sade, gjorde eller hade åsikter om, som jag då inte förstod eller höll med om. Men 15år efteråt så trillar poletten ner. Nu kan jag förstå varför Bo hade just den där åsikten.
Bo var bestämd i sina åsikter och jag tyckte då att han ibland var inskränkt och låst i sina tankar. Men med tiden så inser jag att det handlade om att Bos puzzel var mer komplett än mitt någonsin kommer att bli. Inte desto mindre så är det nyttigt att ifrågasätta och söka nya vägar.
Kabeltrådar. Analogt vs digitalt eller spikes eller kuddar. Med åren har jag lärt mig att kliva ner från barrikaden. För vem står man på barrikaden för?. Är det för att hjälpa andra att ta till sig min åsikt, eller är det för att få bekräftelse av andra att min åsikt är den rätta. Eller är det tom mitt behov av att säga att andra har fel?
Bo bara log, utan att kommentera när han såg hur viktigt det var för mig att allt skulle se snyggt ut. Han konfronterade, eller ifrågasättade mig inte, eftersom han visste, att med tiden så kommer jag förstå. Det var en stig han långt tidigare vandrat, men återvänt då det var en återvändsgränd och i stället valde han en annan.
Han kunde verbalt ha plattat till mig rejält, men gjorde det inte.
|
| abbot |
Posted - 2025/07/04 : 01:59:33
När man vet tillräckligt mycket så vet man att man egentligen vet ganska lite. |
| pix |
Posted - 2025/07/03 : 13:41:23
Titt som tätt dyker det upp yoytube-videos om fördelen med att koppla pickupen balanserat i stället för, som brukligt, single end.
Jag minns inte riktigt hur jag kopplat mina step-up-trafos, så jag behövde kolla.
Balanserad koppling innebär att ingen förbindelse till jord finns, utan att signalen flyter, och bara relaterar till varandra.
I praktiken görs detta genom att strömslungan pickup-stepuptrafo (primärlindning) inte har någon galvanisk kontakt med stepuptrafons sekundär-lindning (eller grammofonsteget).
För att jämföra skillnaden så monterades en bygel (X) som möjliggör att förbindelsen mellan primär- och sekundär-landningen i stepuptrafon kan brytas
.
I mitt fall så använder jag skärmade kablar från pickup till step-up trafo samt mellan denna och grammofonsteg. Skärmen på dessa kablar är separat från signalledare (två partvinnade signalkablat inuti) med möjlihet att kopplas in/ut. Det går mao att välja de den skörmanslutning som är tystas.
I fallet med balanserad signalöverföring så är skärmen skild från signalen. Dock hänger samtliga skärmar ihop och är anslutna i signaljord i grammofonsteget.
Här är en Lundahl 9206 byglad för balanserad drift av puppan.
(x) är byglingen för att växla mellan balanserad- respektive Single end. (R) är lastresistorn som parallellt med grammofonstegets ingångsimpedans utgör en sedd 100 Ohms last för pickupen.
För att summera så kan jag säga att balanserad signalöverföring inte fungerade bättre på min anläggning. Jag fick en betydligt lägre brumnivå kopplad Single end.
Uppenbarligen finns det andra skillnader, då förespråkarna av balanserad drift hävdar att detta är en förutsättning för att få en helt tyst anläggning |
| pix |
Posted - 2025/07/02 : 20:02:49
Jag brukar klara mig utan skärmade kablar. Har ju 6 meter partvinnade (utan skärm) mellan grammofonsteg och slutsteg, utan några som helst problem. Men före grammofonsteget så är allt så mycket känsligare. Nu byter jag iaf kablaget från ingång till första röret till en skärmad kabel. Jag använder RG213-koaxkabel till detta, då den är både tunn och väldigt flexibel.
 |
| pix |
Posted - 2025/07/02 : 12:49:16
Spöregn på tvären.
Lika bra att stanna inne och meka lite.
Nästa steg var att göra om utgångssteget från en sk. compound amplifier (gain-steg direkt- (dc-) kopplad till en karodföljare) till att lägga till bootsrap.
Bootsrapp är egentligen en positiv feedback, som är ac-kopplad från katodföljaren till mittappen på anodlasten på gainsteget. Den påverkar mao inte dc arbetspunkterna, utan är enbart en signal (ac-) återkoppling (se C i schemat).
Då jag inte var helt säker på dimensioneringen av C så hade jag tänkt utgå från worst case. En 20uF kondensator som klarar hela B+ spänningen (ca 250V vid uppstart).
Med GZ-34 som likriktarrör så kunde jag dock impiriskt konstatera att uppstarten sker snabbare i signal-rören, än i likriktarrören, vilket innebär att signalrören leder ström långt innan B+ kommit upp i nivå. Jag kunde därför välja en spänningstålighet på 63V för C.
Jag valde även att gå ner från 22uF till 10uF. Detta torde ge en brytfrekvens på 2,2Hz vilket jag tycker är good enough, med tanke på att jag då fick plats med en plastkondendenastof i stället för att plocka in en elektrolyt i signalvägen.
Med allt på plats, så ville jag även verifiera så arbetspunkter var stabila.
Lite finjustering går ju alltid att pilla med. Men för tillfället så duger detta gott.
Höger kanal:
Första benet = 9,46mA
Andra benet = 9,38mA
Vänster kanal:
Första benet = 9,47mA
Andra benet = 9,54mA
Bootsrap-kondensatorerna (C i schemat monterades så nära 6DJ8-rören som jag kunde, för att minimera riskerna för självsvängning.
Jag har haft svårt att mäta gain, då signalen på ingången bara är en halv millivolt. Min signalgenerator klarar visserligen av detta, men mätresultatet efter riaa-korrigering mm blir svårtydd. Så jag kopplade i stället upp steget mot anläggningen för att lyssna.
Den totala förstärkningen har ökat med bootstrap inkopplad, vilket fö. var väntat.
Men för att höra någon ljudkvalitersskillnad mot tidigare (utan bootstrap) behöver nog analyseras över tid. Skillnaden är iaf mycket små, vilket i sig talar för att bootstrapfunktionen är relativt transparent.
Med min svagaste MC-puppa (Dynavectror Carat Ruby) och en LL9206 1:10 Stepup trafo, så spelar allt lagom högt med volymkontrollen halvvägs, mot tidigare på full volym. En upplevd fördubbling av ljudniå lär ju motsvara 10dB signalflrstärkning, vilket också är det teoretiska. Så detta torde väl stämma hyfsat.
 |
| pix |
Posted - 2025/06/29 : 07:34:37
Ja, i första steget (D3A) så har jag led-katodbias. En röd led öppnar vid 1,7V vilket med D3A ger 12mA tomgångsström, med 170V på anoden.
Jag vet inte om led är bättre än katod-motstånd/kondensator. Men denna lösning har alltid fungerat bra tidigare så den fortsätter jag med. Iom att en led väldigt tydligt (aktivt) öppnar vid en viss spänning, så får man ju i princip en fast bias, i stort sett oberoende av strömmen genom röret. Man får en komponent i stället för två och slipper dessutom fas-delays och risk för blocking, som kondensatorn medför.
Även i det första (gain-) steget på utgångssteget så provade jag med led-bias. Dock så ville jag här ha möjligheten att justera in exakt samma ström i bägge benen av utgångssteget. Strömmen i de bägge benen styrs av biasen på den första trioden (men speglart), så potten används som en ström-ballans-inställning. Detta var då inte möjligt på annat sätt än att montera en vridbar potentiometer som katod-bias.
Jag funderade länge huruvida denna pottentiometer behövde ha en ac- shunt kondensator parallellt, för att eliminera lokal feedback.
En ac- shunt kondensator ger två saker, genom att shunta bort ac-signaler från katoden.
Utan denna kondensator så ökar utgångsimpedansen från steget radikalt, och dels så tappar man kraftigt förstärkning.
Men finessen med denna specifika koppling (gain-steg (dc-) direktkopplat till en katod-följare) eliminerar i stora delar dessa problem, även utan en ac- shunt kondensator.
Dels så ger bootstrap lösningen sp att den första trioden ser en extremt högimpediv anod-last. Så hög att förstärkningen blir Mu. Dvs maximal förstärkning på 33 för ett 6DJ8. Sp tappet av förstärkning inträffar inte här,
En lägre utgångsimpedans torde inte heller bli något stort problem, eftersom gain-steget driver en katodföljare, som ju har en närmast oändligt hög ingångsimpefans (med minimal millerkapacitans). Så även om gain-steget, utan ac- shuntkondensator, får en hög utgångsimpedans så spelar det här mindre roll.
Katodföljaren agerar mao inte bara en utgångs-buffert för att ge muskler att driva långa kablar mellan grammofon- och slutsteg. Den utgör även en mycket lättdriven last för gain-steget.
Skulle dessa teorier inte stämma, så är det ju en enkel match att montera dit en ac- shunt kondensator parallellt med vrid-pottentiometern på gain-steget. Plats finns på mönstretkortet. Jag försöker dock -ifall det går, att undvika kondensatorer. |
| Imperial |
Posted - 2025/06/28 : 22:21:14
Led's istället för katodmotstånd å konding |
|
|
All Forums
Pix - Projekt Pukor & Trumpeter. Dagboken
