| Author |
 Topic  |
|
mus
Member
262 Posts |
 Posted - 2003/04/30 : 14:37:49
|
Har blivit lite intresserad av Ino pi60, verkar vara en mycket genomtänkt och välkonstruerad högtalare. Dess relativt höga känslighet och jämna impedanskurva antyder att den skulle kunna fungera bra med rörförstärkare, är det någon som provat det?
OBS: Jag är inte intresserad av en diskussion för eller emot rör, bara hur bra/dåligt pi60 fungerar med rörförstärkare. |
|
|
yoko
Member
420 Posts |
Posted - 2003/04/30 : 15:24:11
|
Pi60 är verkligen att rekomender (rördiskussionen ger jag mig dock inte in i). Pi60 är väldigt imponerande vad gäller dess upplevda återgivning, kurvorna ser himla bra ut....jag har blivit kär i dem... dem fick mig att snäsa på näsan åt de flesta andra högtalare på hifi och hemmabiomässorna...du har lyssnat på dem antar jag! |
 |
|
|
CDP
Member
212 Posts |
Posted - 2003/04/30 : 15:46:45
|
www.sonicdesign.se/pi60.jpg
Är det denna som menas. Vart kan man se mätningarna på dessa? Vad kostar de? Kan man bygga dem som en byggsats (vart hade jag läst det?)
|
Edited by - CDP on 2003/04/30 15:48:53 |
|
|
|
mus
Member
262 Posts |
Posted - 2003/04/30 : 15:56:00
|
Yoko,
Har du hört dem med rör?
Jag har tyvärr inte hört dem alls :-( Ännu, skall väl tilläggas. |
|
|
|
Knoppen
Member
3244 Posts |
Posted - 2003/04/30 : 16:06:52
|
Hej CDP!
Det där är en bild på en gammal version. I huvudsak ser de likadana ut nu också. Visuellt sett är baselementet ett annat och basreflexporten är större och strömningsanpassad med rundade ändar.
pi60 är ganska högimpediv vilket gör den väl lämpad för rörsförstärkare. Dock kommer den högra utimpedansen hos rörsteg ändå att medföra vissa ändringar av frekvensgången. Sedan tål pi60 rätt mycket effekt vilket gör att man kan spela rätt starkt med dem. Då kan det vara olämpligt med rörsteg eftersom de klipper redan vid måttliga nivåer.
Själv har jag provat en gång med pi60s och Sentecs M30 rörmonoblock. Det funkade rätt fint. Det är bra rörsteg, men är inte helt lastintoleranta. Distorsionen hos rörstegen var hörbar.
Själv skulle jag solklart köra med ett slutsteg med hög uteffekt, låg utimpedans, och låg distorsion. Sådana finns med rör men tenderar till att vara väldigt dyra. Därför är ett det ett lite naturligare val att välja ett vanligt slutsteg med transistorer. Men om det är just rör eller trissor spelar egentligen mindre roll.
/Johan |
Mäter det dåligt så är det iaf inte bra.. |
|
|
|
epkpeng
400.000-klubben
4228 Posts |
Posted - 2003/04/30 : 16:31:01
|
Klart distortionen från rörförstärkare är hörbar! ;-)
Det vore ett intressant test med rör till dom högtalarna! Vill man ha "rörklangen" är det det man skall driva med!
|
Vänligen
// Pär Engelholm
// Driver och äger Engelholm Audio
|
|
|
|
mus
Member
262 Posts |
Posted - 2003/04/30 : 17:13:05
|
Knoppen,
Tack för kommentaren om pi60 och Sentec M30. Jag känner inte till dessa rörmonoblock, vad sitter det för slutrör i dem och vilken effekt ger de? Angående distorsionen tar jag din kommentar med en nypa salt, jag har för mig att du gillar att spela VÄLDIGT högt? :-)
Jag själv lyssnar sällan starkare än 80dB A-vägt (oftare runt 60-70). Med 88dB för 1W skulle jag teoretiskt kunna spela över 100db* kontinuerligt med mina 64W, detta ger 20dB dynamik (mer i transienter). Har för mig att en symfoniorkester spelar med ungefär denna dynamik? Jag kan ha fel men stämmer det skulle effekten vara fullt tillräcklig.
Vad gäller utgångsimpedansen så är den ca. 0.3 Ohm. pi60 har en impedans på 8 +/-1 Ohm, hur stora variationer i frekvensgång får man då räkna med?
* Var kommer 100dB ifrån?
88dB (en högtalares ljudtryck för 1W)
+6dB (två högtalare)
+18dB (effekten 64W tillåter 6 fördubblingar av effekten 1W, varje fördubbling höjer ljudtrycket 3dB)
-10dB (avståndet från högtalarna är mer än 1 meter och ljudtrycket faller starkt med avståndet)
Summan blir 102dB kontinuerligt ljudtryck. |
|
|
|
yoko
Member
420 Posts |
Posted - 2003/05/01 : 13:23:47
|
Jag har icke hört dem med rör, men jag tycker att det låter som en bra lösning att köra dessa högtalare till rörförstärkare om man redan har en sådan hemma... |
|
|
|
mus
Member
262 Posts |
Posted - 2003/05/02 : 16:34:33
|
Yoko,
Jag hoppas jag en dag kan prova pi60 med min rörförstärkare (eftersom det är det jag har hemma ;-)), då blir du inviterad till lyssning! |
|
|
|
Knoppen
Member
3244 Posts |
Posted - 2003/05/04 : 21:11:14
|
Raggningsförsök på Yoko? 
Hursomhelst, då jag körde M30 till pi60s var det för att testa förstärkarna för en test jag skrev till Musik & Ljudteknik. Ja, och om man ska testa förstärkare så får de naturligtvis inte klippa vid de lyssningsnivåer man lyssnar till. Därför var utnivån ställd så att max utnivå från CD aldrig kunde orsaka klippning. Givetvis testade vi också hur ljudet var vid klippning. På traditionellt rörmanér så klippte det trevligare än transistoriserade slutsteg brukar göra. M30 var riktigt bra rörförstärkare, de har ovanligt låg utimpedans (för att vara rörsteg alltså), och väldigt lite av den distorsion man normalt förknippar med rörförstärkare.
Jag kommer inte ihåg vilka rör som satt i dem. Är det viktigt för dig?
Jag har för mig att uteffekten ligger på ca 30 watt i 8 ohm.
Frekvensgången gav lägre nivå, max -1 dB vid svaga nivåer, och max -3 dB vid nivåe 1 dB från klippning. Vid nivåer 3 dB från klippning så var frekvensgången -2 dB ned vid 5 kHz. Dett var resultatet då den var inkopplad mot en konstlast med denna impedans:
Som synes är impedansen runt 3 ohm vid 5 kHz. M30 trivs alltså bättre med mer högimpediva högtalare. Observera att ovan angivna frekvensgångsfel ändå är ovanligt små för att vara ett rörslutsteg!
Nu har jag kollat vad jag skrev i testen. Det sitter ECC81 i ingångssteget, ECC82 i drivsteget, och två push-pullkoplade EL34 i utgångssteget.
Vi räknade även ut utimpedansen. Den var 0,70 ohm. Det motsvarar en dämpfaktor på 11,4. Enligt Sentec kan man ändra utimpedansen mellan 0,5 - 2,8 ohm. En utimpedans på 2,8 ohm ter sig för mig alldeles för högt för att driva högtalare med.
/JOhan |
Mäter det dåligt så är det iaf inte bra.. |
|
|
|
henricsson
Nu Katt-lös...
3234 Posts |
Posted - 2003/05/04 : 22:57:17
|
Ett gott skratt förlänger livet, tack knoppen för de xtra minuterna liv du skänkt mig. 
quote:
Raggningsförsök på Yoko?
Smågarvar fortfarande..
EDIT: Och kunskap som vanligt.  |
Ju mer man vet desto mer vet man hur lite man vet
|
Edited by - henricsson on 2003/05/04 22:59:01 |
|
|
|
mus
Member
262 Posts |
Posted - 2003/05/05 : 10:11:35
|
Knoppen,
Njaä, något raggningsförsök var det inte. Jag har fått för mig att Yoko nog inte är den som faller för rörglöd (inte ens tillsammans med en riktig Öhmanprodukt som pi60), det skall nog till mer kraft och rakare frekvensgång än så...
Tack för utvikningen angånde Sentecblocken tillsammans med pi60. Jag är nyfiken: Varför gjordes mätningarna mot en konstlast istället för mot högtalarna? Konstlasten verkar inte vara representativ för pi60's impedanskurva, är den det? Om inte så kan kurvan eventuellt vara intressant för att bestämma hur bra/dålig föstärkaren är till att driva en lågimpendiv last men inte hur den fungerar med pi60.
Jag drar slutsatsen (eftersom du inte adresserar min fråga direkt) att eventuella frekvensgångsändringar med 0.3 Ohms utimpedans och 8 Ohms last skulle vara försumbara, sett som 0.7 Ohms utimpedans med 3 Ohms last endast ger 1dB förvrängning (betydligt mindre än vad ett normalt rum ställer till med) vid måttliga lyssningsnivåer.
Mättes ljudtrycket under testen? Dvs vad innebär "svagt" och "1 dB från klippning" mht ljudtryck? |
|
|
|
Knoppen
Member
3244 Posts |
Posted - 2003/05/05 : 10:26:57
|
Hej Mus!
Lyssningarna och mätningarna gjordes med konstlast för att konstlasten kan sägas representera en "normalsvår" högtalare fast lite "värre". Den är alltså ingen overkligt svårdriven last för en förstärkare. Jag tycker att det är rimligt att en förstärkare ska kunna driva den utan problem.
Naturligtvis genomfördes vanlig lyssning mot pi60s men inte sådan lyssning som var till för att upptäcka förstärkarnas förvrängning. Tja, det funkade nog ganska bra. Ljudet var "trevligt", men saknade förmåga till mycket starka ljudtryck, samt lät inte riktigt helt "genomskinligt".
Det är riktigt som du skriver, att mindre frekvensgångsfel kon tolereras. Hörselmekanismen har en tendens till att ganska raskt vänja sig vid frekvensgångsfel. Men 1 dB är ganska mycket och det är ju väldigt onödigt att ha ständiga fel som adderas till högtalarnas frekvensgångsavvikelse.
Ljudtrycket mättes aldrig på det viset du frågar om. Men du kan schablonmässigt räkna ut det m h a högtalarnas känslighet (runt 90? dB/m/2,83 V), lyssningavståndet, och förstärkarnas uteffekt.
Att frekvensgången förändras vid olika nivåer berodde på mättning av utgångstransfomatorn. Dessa var också ovanligt bra för att vara rörförstärkare.
Var det svar på dina frågor?
/Johan |
Mäter det dåligt så är det iaf inte bra.. |
|
|
|
jesper
Member
121 Posts |
Posted - 2003/05/05 : 13:43:25
|
| Känslighet: 88 dB-2,83 V (Säger mitt inte helt aktuella Ino audio-produktblad) |
|
|
|
mus
Member
262 Posts |
Posted - 2003/05/05 : 13:44:25
|
Knoppen,
Jag tackar för uttömmande svar.
Mvh,
mus |
Edited by - mus on 2003/05/05 13:46:41 |
|
|
|
doktor Tweak
Starting Member
20 Posts |
Posted - 2003/05/05 : 17:33:00
|
Doktorn ordinerar: Snälla laster till rörförstärkare!
Jag råkar veta att, när Öhman började F/E-lyssna förstärkare med konstlast så använde han en konstlast som var modellerad efter just pi60.
Men den var inte alls lika utslagsgivande som det var att koppla effektförstärkarna till majoriteten vanliga högtalare och lyssna. En snäll högtalare må alltså vara bra för musikåtergivningen, men den är inte bra om man vill testa skillnaden mellan olika effektförstärkare!
Jag tror det var framförallt Claes Wettebrandt från Studio Blue som klagade och menade att Öhman måste ta fram en mera relevant (mera svårdriven) konstlast för förstärkartester.
Det gjorde Öhman i slutet av 80-talet. Det är den som Knoppen visade impedanskurvan för, och den som jag tror LTS använt sedan dess.
Det finns förresten massor av rörentusiaster som spelar med pi60 och pi60s. Funkar tydligt hur bra som helst. Fast då skall man beställa dem med konjugatlänk (kostar bara några hundra kronor extra per högtalare). Jag tror att Öhmans rörfavorit är något Audio Reseach-slutsteg.
Utan konjugatlänken är högtalarna nästan en ännu lättare laster, men de kräver då lägre drivimpedans för att klinga korrekt. Med konjugatlänk är de praktiskt taget resistiva (mer än 8 ohm dessutom), i varje fall vid alla lite högre frekvenser.
Med transistorförstärkare kan man välja att spela med eller utan konjugatlänk, men med rörförstärkare bör man dessinitivt ha konjugatlänken inkluderad i delningsfiltret. Fast man kan förstås prova utan om man vill.
Bra tweak: Vill man testa hur det skulla låta med ett rörslutsteg kan man sätta ett motstånd på 0,5 - 30 ohm (minst 10 W, gärna lite mera) i serie med högtalarna.
Man får förstås dra upp volymen lite mer, och det visar inte alla de egenskaper som rörslutsteg kan bidra med, men mer än ett hum ger det definitivt. Rör-kännare brukar känna igen sig. Kul experiment för den som är nyfiken. |
/the Doc. |
|
|
|
Knoppen
Member
3244 Posts |
Posted - 2003/05/05 : 17:40:15
|
Eller så kan man köpa ett av Sunfire-slutstegen som har två olika utgångar med olika utimpedanser; lågohmigt och runt 1 ohm. 1 ohmsutgången har just ett motstånd i serie, det är enda skillnaden.
1 ohmsutgången lät inget vidare kan jag meddela
/Johan |
Mäter det dåligt så är det iaf inte bra.. |
|
|
|
DrMabuse
Member
307 Posts |
Posted - 2003/05/05 : 19:31:43
|
quote:
Att frekvensgången förändras vid olika nivåer berodde på mättning av utgångstransfomatorn. Dessa var också ovanligt bra för att vara rörförstärkare.
Bernström la ner en hel del jobb på utgångstransformatorer när han höll på med sina rörförstärkarprojekt. Att dessa utgångstransformatorer skulle mättas i en push-pull koppling håller jag för mycket osannolikt.
Utgångsrören EL34 och drivrören 12AU7 utmärker sig båda genom lite dimmigt och beslöjat ljud. En mycket olämplig kombination .
De frekvensgångsfel som som orsakas av ett normalt lyssningsrum är nog åtskilliga gånger värre än de som förstärkaren bidrar med.
Vad gäller utgångsimpedanser rekommenderar kunninga personer som Nelson Pass, Jan Didden mfl en utgångsimpedans i storleksordningen 0.5-1.0 ohm som optimal.
|
|
|
|
Knoppen
Member
3244 Posts |
Posted - 2003/05/06 : 12:59:46
|
DrMabuse skrev: quote:
Bernström la ner en hel del jobb på utgångstransformatorer när han höll på med sina rörförstärkarprojekt. Att dessa utgångstransformatorer skulle mättas i en push-pull koppling håller jag för mycket osannolikt.
Utgångsrören EL34 och drivrören 12AU7 utmärker sig båda genom lite dimmigt och beslöjat ljud. En mycket olämplig kombination.
De frekvensgångsfel som som orsakas av ett normalt lyssningsrum är nog åtskilliga gånger värre än de som förstärkaren bidrar med.
Vad gäller utgångsimpedanser rekommenderar kunninga personer som Nelson Pass, Jan Didden mfl en utgångsimpedans i storleksordningen 0.5-1.0 ohm som optimal.
Ah, ett svar jag missat.
Hej Dr M!
Jag är faktiskt ganska rudis på rörförstärkare hur de designas och så. Alltså det var nog ingen mättning i de högre frekvensregistren. Däremot nere vid 30 Hz kunde man notera det genom att att kolla på ett skop med X-Y-läget, vid starka nivåer. Men som jag skrev tidigare, det var extremt bra utgångstrafoer för att vara rörsteg. Att frekvensgpången ändrades vid högre frekvenser nära klippning kan förstås bero på något helt annat.
Angående dina synpunkter på rören har jag inga synpunkter på! Jag vet alldeles för lite om sådant.
Frekvensgångsfel kan vara störande eftersom de präglar alla inspelningar. Det ger en klang hos förstärkaren som man inte kan välja bort. Dessutom beror klangfelen på den högtalare man ansluter. Men OM man var tvungen att välja mellan att antingen ha låg distorsio ELLER frekvensgångsfel, så skulle jag nog hellre ta låg distorsion och acceptera klangliga fel. Det är nog lättare att efter ett tag vänja sig vid klangliga fel.
Om "kunniga" personer såsom Pass, Didden m fl uttalar sig så, så undrar jag verkligen varför de säger så. Det verkar inte särskilt smart. Om man tar högtalare i största allmänhet så är de normalt designade för att anslutas till en lågohmig utimpedans, tillsammans med högtalarkablar kanske max 0,1 ohm. Om man då har en förstärkare som har en annan, högre, utimpedans kommer frekvensgångsfel att inträda p g a högtalarna varierande impedans. Man skulle visserligen kunna tänka sig en högtalare som är gjord för att ge rak frekvensgång tillsammans med förstärkare med t ex 3 ohms utimpedans. Men det kommer att medföra att man då måste leta efter en förstärkare med just den utimpedansen. Och det blir inte lätt. Urvalet av passande slutsteg kommer att minska drastiskt. Därför konstruerar flertalet högtalarkonstruktörer högtalarna för att anslutas till en lågohmig utimpedans för att valmöjligheten av slutsteg ska bli så enkel som möjligt. Om man då vänder på det att förstärkarkonstruktörer föreskriver en viss utimpedans som förstärkare "bör" ha, då faller ju alltihop eftersom då alla högtalarkonstruktörer måste desgna efter en annan utimpedans. Det verkar mycket ologiskt tycker jag. Din uppgift om 0,5 - 1 ohm skulle jag gärna läsa mer om, t ex om de verkligen säger så och mer om varför. Som du skrivit så är det lätt att få intrycket av de de benhårt står för det. Att de säger att det skulle vara "optimalt" har jag svårt att tro på förrän jag läst deras egna förklaringar. Det skulle även vara intressant att höra om varför de isåfall tycker att en lågohmig utimpedans är dåligt. Jag tycker att lågohmig utimpadans är väldigt bra aeftersom det gör matchningsproblematiken mycket mindre.
Hälsningar Johan
|
Mäter det dåligt så är det iaf inte bra.. |
|
|
|
DrMabuse
Member
307 Posts |
Posted - 2003/05/06 : 15:59:39
|
Vad gäller utgångsimpedanser så har det diskuterats av och till de senaste 20 åren i TAA och Audio Electronics och på senare år även på diyaudio.
Pass resonemang bygger bla på det att strävan efter låg utgångsimpedans kan tvinga förstärkarkonstruktören till mindre lyckade konstruktioner.
Didden har bla nyligen framfört argumet mot för låg utgångsimpedans beroende på att det resulterar i onödig uppvärmning av talspolen.
Ideologiska strider av det slag som vi kan se i det här landet har de såvitt jag vet inte varit inblandade i. Det är väl så att tekniker gärna lyssnar på andras åsikter och tittar på olika lösningar. Sen behöver man tro på allt man läser eller hör, eller använda andra människor lösningar för egen del, inte ens om man tycker att de är bra.
För min egen del så anser jag att tex 0.5ohm nog är att föredra framför 1.5ohm men jag anser inte självklart att en förstärkare med 0.1ohm nödvändigtvis är en bättre musikförmedlare generellt sett än en med 0.5ohm.
Hur Berström löst det med variabel utgångsimpedans vet jag inte men jag gissar att det var motkopplingsgraden som kunde ändras.
Ett litet basfall i subkontraoktaven är vanligt när det gäller rörförstärkare. Det beror på att transformatorns induktans är för låg. Även om det naturligtvis inte är önskvärt så accepteras det allmänt eftersom mycket lite musikinformation finns så lågt i frekvens.
|
Edited by - DrMabuse on 2003/05/06 16:01:36 |
|
|
|
Rebo
Member
1071 Posts |
Posted - 2003/05/06 : 16:13:20
|
Det där med uppvärmning av talspolen köper inte riktigt jag.
Det är självklart att talspolen blir varmare ju lägre utimpedansen blir i förhållande till insignalen, för den effekten som går förlorad som följd av utimpedansen kommer ju att minska och mer effekt kommer istället att levereras till högtalaren. Då utimpedansen sjunker kommer alltså även volymen från högtalaren att öka och den blir då naturligtvis varmare. Men detta kan man ju kompenseras genom att sänka volymen lite för att hålla effekten över talspolen och alltså dess temperatur konstant. |
|
|
|
DrMabuse
Member
307 Posts |
Posted - 2003/05/06 : 16:50:40
|
Så här har jag uppfattat resonemanget:
Om vi betraktar talspolen och magneteten som en generator som har en viss rörelseenergi. Denna rörelseenergi ska snabbt bromsas upp och omvandlas icke reversibelt till värme. Är förstärkarens utgångsimpedans 0 och bortse från kablar mm, så är det enda ställe denna energiomvandlig kan ske i talspolen. |
|
|
|
Nagref
Member
113 Posts |
Posted - 2003/05/06 : 16:59:08
|
| DrM: Det stämmer men jag hoppas verkligen att de flesta högtalarkostruktörer får göra den bedömningen hur de vill hantera detta minimala problem själv... |
Assisterar Holographic Audio och Larsen Hifi
VD för Acoustic Landscape
R&D-ansvarig för Acoustic Illusion |
|
|
|
yoko
Member
420 Posts |
Posted - 2003/05/06 : 17:42:36
|
Eben mus!
Det var så sant som det var sagt, jag kommer gärna på en lyssningssession! Det blir intressant! |
|
|
|
doktor Tweak
Starting Member
20 Posts |
Posted - 2003/05/07 : 16:42:16
|
Doktorn ordinerar: Den fysikaliska verkligheten, samt avhållande från metafysiska spekulationer.
Ärade kollega dr Mabuse,
Ni har fel, vilket även gäller Nagref. :-) Ja, det gäller tydligen den där originalamerikanen också.
Man minskar inte alls talspoleuppvärmningen som uppstår när man bromsa bort rörelseenergin hos membranet, genom att öka förstärkarens drivimpedans.
Det enda som händer om man gör så, är att man får en försämrad verkningsgrad på systemet som inbegriper impedansnätet Re+Rg+Emk.
Verkningsgradsförsämringen yttrar sig i en ökad uppvärmning för ett givet ljudtryck. Denna ökade uppvärmning hittar vi just i generatorimpedansförlusten.
Så var det med det.
För övrigt har de flesta solid state-förstärkare en utimpedans som inte ligger på 0,1 ohm, utan som väsentligt understiger 0,1 ohm. Det kan man tycka är lite trist eftersom just 0,1 ohm vore en väldigt bra standard. Även skickliga rörkonstruktörer kan uppnå 0,1 ohm.
Kan för övrigt meddela att inte alla upplever att "strömutgången" på Carver-förstärkaren låter subjektivt sämre än spänningsutgången, såsom Knoppen antydde. Vidhåller därför tweaket!
För den som vill prova. Det är ju prova man gör med tweakar. |
/the Doc. |
|
|
|
Knoppen
Member
3244 Posts |
Posted - 2003/05/07 : 16:43:12
|
DrMabuse skrev: quote:
Vad gäller utgångsimpedanser så har det diskuterats av och till de senaste 20 åren i TAA och Audio Electronics och på senare år även på diyaudio.
Pass resonemang bygger bla på det att strävan efter låg utgångsimpedans kan tvinga förstärkarkonstruktören till mindre lyckade konstruktioner.
Didden har bla nyligen framfört argumet mot för låg utgångsimpedans beroende på att det resulterar i onödig uppvärmning av talspolen.
Ideologiska strider av det slag som vi kan se i det här landet har de såvitt jag vet inte varit inblandade i. Det är väl så att tekniker gärna lyssnar på andras åsikter och tittar på olika lösningar. Sen behöver man tro på allt man läser eller hör, eller använda andra människor lösningar för egen del, inte ens om man tycker att de är bra.
För min egen del så anser jag att tex 0.5ohm nog är att föredra framför 1.5ohm men jag anser inte självklart att en förstärkare med 0.1ohm nödvändigtvis är en bättre musikförmedlare generellt sett än en med 0.5ohm.
Hur Berström löst det med variabel utgångsimpedans vet jag inte men jag gissar att det var motkopplingsgraden som kunde ändras.
Ett litet basfall i subkontraoktaven är vanligt när det gäller rörförstärkare. Det beror på att transformatorns induktans är för låg. Även om det naturligtvis inte är önskvärt så accepteras det allmänt eftersom mycket lite musikinformation finns så lågt i frekvens.
--------------------------------------------------------------------------------
Ok då förstår jag Pass resonemang. Det verkar då som han bara ser till sin förstärkare, att den ska låta bra. Det ser jag som en sekundär grej. Det är hans förb-ade uppgift att tillverka ett steg som låter bra* utan att man ska behöva välja högtalare som passar en viss utimpedans! Om han resonerar så och inte kan tillverka ett steg som låter bra samtidigt som det har lågohmig utgång så ska jag genast stryka honom från min lista över kompetenta förstärkarkonstruktörer!
* I dett fall: ger rak frekvensgång oavsett högtalarimpedans.
Det om hr Didden skulle vara intressant att veta mer om. Vad menar han? Som jag ser det blir ju all den effekt som inte omvandlas till akustisk effekt omvandlad till värme. Naturligtvis blir talspoleuppvärmingen lägre om utimpedansen är hög då spännigen har sjunkit p g a utimpedansen. Men då blir ju samtidigt ljudtrycket lägre, och man måste höja volymen.
???
So what is his point?
Dum fråga kanske, men vad är TAA?
/Johan
|
Mäter det dåligt så är det iaf inte bra.. |
|
|
|
Topic |
|
All Forums
HiFi-diskussion
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly