När man mäter ljudnivåer måste man ha ordning på framför allt två saker:
1. Vägningskurva - A,B,C (olika anpassningar till hörselns nivåberoende frekvensrespons) eller linjärt.
2. Integrationstid - medelvärdesbildningstiden har avgörande betydelse för transienta signaler.
Om man mäter mer eller mindre naturliga (vilket naturligtvis kan diskuteras för icke-akustisk musik) ljudtrycksnivåer för musik på en bra hemanläggning med lämpliga inställningar på mätinstrumentet (C-vägning eller linjärt och integrationstid på 1/32 s d.v.s. impulse) så landar man vanligen på omkring 105-115 dB i topparna för elektrifierad musik, symfoniorkester o.s.v. Lugnare akustisk musik hamnar antagligen närmare 90 dB i topparna. Intressant i sammanhanget är att odistorderad återgivning med toppar uppåt 120 dB inte alls låter outhärdligt högt om dynamiken är god, d.v.s. genomsnittsnivån är betydligt lägre. Ett riktigt bra hemmasystem bör helst klara 120 dB kortvarig ljudtrycksnivå för att i stort sett vara fritt från dynamikbegränsning.
Jag vill "mäta" ljudnivån från mina högtalare. Äger dock ingen mätmick, oscilloskop eller tongenerator.
Borde jag inte kunna "fusk"-mäta utnivån (vid 50 Hz) från min högtalare med hjälp av en AC-voltmeter, 50 Hz testsignal bränd på CD och kanske något mer, vad vet jag?