Denna recension är hämtad direkt från det gamla forumet, tyckte det kunde vara bra att ha den här nu när avgörandet närmar sig i duellen Watt/Puppy - Neptunus! Ganska roligt dessutom att läsa igen nu när man känner produkten riktigt ordentligt.
26 Oktober 2001 skrev jag:
Nu är det 3 månader sedan Neptunusen kom hem och tog över musikrummet. Det som hänt sedan ursprungliga recensionen handlar om mjukhet och homogenitet. Alla register återges helt sömlöst,ungefär som på en bra elektrostat. Närvarokänslan är också bättre än efter några veckors spelning. I veckan kommer de att lackas med Internationals "Schooner" i 5 lager så den fina mahognyn kommer till sin rätt. Homage Amati får huka sig!
Den ursprungliga recensionen från 2001-08-03:
Efter en månads utvärdering och duell mellan Neptunus och ReQuest så:
blir det Neptunusen som stannar i mitt musikrum.
Vägen dit har alls inte varit självklar som epkpeng  och någon annan trott utan senast när jag skrev om det hela och sa att Neptunusen nu lät bra, (för 4 dar sedan) var det fortfarande ReQuesten som lät bäst. Inget byte var alltså på G då.
Vad är det då som hänt emellan?
Den gode Björn dyker upp och vi ägnar en hel kväll åt att lyssna och kommentera och vrida lite på högtalarna. Jag har ju riggat ganska många vid det här laget och känner mitt musikrum. Vi är inte nöjda, det låter bra, imponerande, mycket detaljer men skittråkigt utan själ, riktigt fokus eller efterklang. Efter några malt funderar vi till och med över Hi Fi Consults förmåga alternativt ljudideal. Kan dom ha gått bort sig bland alla planer och exotiska komponenter och element?
Nästa dag är jag upptagen ganska många timmar på förmiddagen och Björn huserar själv däruppe och på eftermiddagen konstaterar han att det inte kan låta så dåligt om dessa som det gör.(!) Vi nollställer rubbet och börjar från början. Högtalarna hamnar nu en knapp meter längre mot sidoväggen, 3 timmar (!) ägnas åt toppens vinkel och någon timme ytterligare åt att justera med de olika byglarna på baksidan.
Fram emot kvällningen är det en fullständigt ny högtalare som låter. Borta är alla tveksamheter. Ljudpanoramat är på bredden från sidovägg till sidovägg, djupet från en meter framför högtalarna till 20 meter bakom, diskanten är så ren att man blir lycklig, trumpeter, röster, trianglar har rätt storlek och är så tydliga att man skulle kunna ta inträde. Basen är inte bara djup och imponerande. Den är nu torr i alla register utan svullenhet vid vissa passager.
Men framförallt, det är knäpptyst mellan musikerna, de står i tydlig relief mot en mörk tyst bakgrund och trovärdigheten är mycket hög.
Tankar om att detta är en ganska bra högtalare med en jättebra basdel försvinner. Detta är en mycket bra högtalare i alla register.
Jag tror faktiskt att detta är den första Neptunusen jag hör som dels är nästan helt inspelad och som är korrekt injusterad. Hemma hos CH för några veckor sedan kände jag att Neptunusen kunde matcha hans bas (som var mycket bra och snabb) hos Revelen och förmodligen/kanske diskanten eftersom det är samma element men mellanregistret lät allt bättre i Revelen... Nu är det en annan tanke som gäller. Undrar hur lika dessa mellanregister är egentligen. Neptunusen låter nu både rent, detaljrikt och förföriskt mjukt på en gång. Mellanskillnaden är ca 100 lapp idag så det skall inte gå men men, skillnaden nu är mycket mindre än jag upplevde den då.
Lite kuriosa i kanten var fötterna. När allt satt helt på plats ljudmässigt lossade jag de MDF-bitar som tjänar som tillfälliga fötter under högtalarna. Tanken är att man när allt är klart knacka loss dessa och peta under SD-fötter. Det gjorde vi. Och ljudbilden blev sämre, basen blev sämre, fokus blev sämre...
Tog en timma att limma ihop MDF:en igen och spika på den under, puh, nu satt det igen...
Hur kan man då gå så fel kan man undra? Först så är det inspelningen. Maken till tjurig högtalare har jag aldrig hört. Framför allt mellanregistret vilket nog fortfarande inte är helt färdigt. Och då har diverse skivor matats på repeat i 20 dygn, förutom normal lyssning...
För att kompensera det skrikiga och råa soundet har byglarna bak använts flitigt liksom toppen har blivit vinklad max bakåt för att få lite avslappning i ljudet. Och då måste ju byglarna bak justeras i mellanregistret igen...
Tack vare Björns erfarenhet och kunskap fick vi rätsida på alltihop. Tankarna om Olle som högtalarkonstruktör har i detta hemmet nu en helt annan valör. Det är en sak att snacka om filter, kondningar, element och lådkontruktioner. En helt annan femma att sjösätta en sådan högtalare med de prestanda som nu ges i mitt lyssningsrum.
ReQuesten är omkörd även på paradgrenen "omedelbar närvarokänsla".
Joakim har ikväll suttit ett par timmar och lyssnat. Inte speciellt språksam man men ett leende som inte riktigt ville släppa satt där och så mumlade han "ja jävlar..."
Sammanfattar väl det hela ganska bra.
|
All Forums
Hårdvara, recensioner
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly
Posted - 2002/06/23 : 08:58:41
