| Author |
 Topic  |
|
sker
Member
488 Posts |
 Posted - 2003/12/17 : 16:01:25
|
| En mycket trevlig ljudupplevelse var för ett par år sen när jag och min pappa besökte HifiArt. Det var mycket folk så vi fick gå in i ett annat rum och vänta. I detta rum stod ett par Magnepan MG 3.6. Det var första gången jag hörde ett par Magnepan och jag blev mycket imponerad. |
Mitt system: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=27987 |
 |
|
|
ayayay
Inredningsarkitekt
1278 Posts |
Posted - 2003/12/17 : 16:05:20
|
Heybrook HB2:or med BAT Vk75:or 
Man blev mäkta imponerad  |
"difficulties mastered is opportunities won" - Winston Churchill |
|
|
|
Bubbel
Eojeud-VALS, 100.000-klubben
6802 Posts |
Posted - 2003/12/17 : 19:59:16
|
Mitt bästa minne var när jag 13 år gammal fick grannens rörsteg när han bytte till transistorsteg, det låt gudomligt. Som vanligt så försvann rörprylarna på vägen i förmån till annat i ljud väg, vilket jag ångrar djupt idag.
/Anders |
Min stereo: Hemmabygge, hemmabygge, hemmabygge, hemmabygge, köpe cdspelare, hemmabygge. |
Edited by - Bubbel on 2003/12/17 19:59:47 |
|
|
|
stargazer
Member
445 Posts |
Posted - 2003/12/17 : 21:06:00
|
Svårt att välja ut den bästa, men här kommer den första riktigt stora:
Året var 1990. Jag var Hifi-analfabet, gillade blinkande lampor och coola gadgets . Ramlade in på Takt & Ton i Luleå och fick höra Evangeliet om Skivspelaren (bestämd form singularis) och tänkte "vilka knäppgökar!". Blev visad in till ett rum, får syn på ett par jättelika valnötsmonoliter (det var Linn isobarik, aktiva) ett gäng svarta lådor (en hög med LK280/Spark...) och... wait for it... SKIVSPELAREN (Linn LP12 förstås). På med John Lee Hooker och "The Healer". Volym = mycket hög. Introt... och sen Santanas Gitarr! Och JLH's röst som helar min sorgsna själ!
Kosmiskt vilken ståpäls. Nästan obehagligt vilken chock jag fick! Fyra ord snurrade genom min skalle när jag omtumlad gick därifrån "Den Ska Jag Ha!". Mindre än ett år senare hade jag fått mitt första fasta jobb och flyttade in i ny lägenhet med ett par pinnstolar, en gammal säng och... en Linn LP12:a  |
|
|
|
SebastianG
Member
432 Posts |
Posted - 2003/12/17 : 22:44:45
|
Hej på er alla  !
Min första riktigt stora Hifi-upplevelse, ni vet den där som är nästan lika omskakande som när man har bra sex första gången , var år 1977 i Kalmar. Platsen var "Ljudcenter" och jag var ute på jakt för att köpa mitt första egna system.  Det som skulle efterträda mitt gamla som bestod av ett par vita Braun tryckammarhögtalare, Braunförstärkare på 2*15w eller så och en skivspelare från Era, årsmodell 1968 tror jag. Inga dåliga grejor som jag fått överta av föräldrarna...
Men nu skulle det bli riktiga grejor av!
Hade först lyssnat på ett par Infinity, som jag lånat hem från den konkurrerande HiFI-affären, tror de kostade ca 2000kr eller så.  Mycket pengar på den tiden, en ny Volvo gick på ca 15.000kr har jag för mig. Jag hade faktiskt nästan bestämt mig för Infinity, men som sagt jag begav mig i alla fall till Ljudcenter, där de bl.a hade de svindyra högtalare från ESS och JBL mm, som jag bara beundrat på avstånd... 
Nåväl jag gick in och låtsades att jag hade råd och bad att få lyssna lite i "finrummet"! Där inne stod alltså toppmodellen från Ess med de rundstrålande enorma Heildiskanterna amt1a överst och under en aktiv och en slavbas. Vet inte vilken elektronik som kördes, en NAD 200 kanske (ej att förväxlas med dagens NAD), men musiken kommer jag ihåg! Det var Thelma Huston och låten ”I’ve got the music in Me”, från en direktgraverad testplatta. Och upplevelsen då
Ja, det jag upplevde går inte att beskriva i ord, men låttiteln säger väl ungefär vad det handlade om. ...
Här stod sångerska och band livslevande och öste på mitt i rummet som någon sorts holografisk projektion, jag kunde bara inte fatta hur det gick till!!! Om jag flyttade mig framåt och räckte ut handen skulle jag kunna ta i trombonen osv., samtidigt som jag blev lycklig och varm från hjärtat och ner till tårna , så spreds en oerhörd sorg från huvudet och neråt… Jag skulle aldrig ha råd med dem och aldrig bli riktigt lycklig med musiklyssning på vanligt sätt  !!! (Pluggade och levde på studielån)
Men som det heter ”Where there is a will there is a Way”, sagt och gjort, det var bara att ta bostadslån och en vecka senare hade jag köpt den mindre bookshelfmodellen, som hade samma amt1a diskant, en stärkare NAD 90 2*50W och en Thorens TD 145 skivspelare med Adc Xlm -pickup. 8200kr gick notan på, men jag har aldrig ångrat köpet eller haft en lika stark ”Hifi-upplevelse”! (Det som kommer närmast är väl när jag i ett demorum hörde en toppanläggning från Linn för första gången på 90-talet, men det är en annan historia…) Den här blev ju väldigt lång! Tyvärr skulle man väl aldrig våga vara lika oansvarig och låna 100.000-150.000 till Hifi idag, och inte skulle man väl få en lika stark upplevelse heller…
Sensmoral: Skivspelaren lever än idag och Ess-högtalarna väntar på nytt liv igen, men Thelma Huston lyssnade jag inte på speciellt mycket sen!
Mvh Sebastian
Ps: Hoppas att jag inte tråkat ut er  . Så här ser dagens efterföljare ut, och här skulle det var bilder, men eftersom jag inte har koll på hur man gör, får ni kolla på länkarna till Ess som nu har uppstått igen. Golvmodellen såg ungefär likadan ut. http://www.essspeakers.com/ och http://www.essspeakers.com/amt_1d.htm
|
"Still confused, but now on a higher level…"
Flyfisherman |
|
|
|
Sture99
Member
82 Posts |
Posted - 2003/12/18 : 14:28:26
|
Jag har flera oförglömliga upplevelser, bl a första gången jag klev in hos Urban Erixon (Ezon) efter det att han hade skaffat sina SL3 och spelade dem med sina egna grejor - oootroligt skönt ljud.
Men, den absolut mest maxade upplevelsen kopplar även till mitt motorintresse. Det var också hos Urban. Jag var uppe i Kalix för att hälsa på släkten och åkte förbi till honom för att spana in nya projekt och diskutera apparater i största allmänhet. När jag skulle åka från hans verkstad frågade han om jag inte var intresserad av att höra en bil. -Höra en bil? Vad menar karln tänkte jag, men sade OK, och vi gick in i huset. Då hade han kvar SL3orna och, tror jag, samma anläggning i övrigt. Till saken hör att vi i viss mån delar motorintresset. Urban satte på skivan "into the red" gjord av Nick Mason (någon som känner till namnet). Femte spåret är ljudet från en BRM V16 på 1,8 liter från 1953. Bilen startas och körs ett varv med mikrofonerna vid depån, sedan körs den ett varv med mikrofonerna i bilen. Jag har aldrig tidigare, eller senare, blivit så förvånad. På gränsen till chockad. Hur i himlens namn kan ett sådant rått, brutalt och kraftfullt ljud komma ut ur ett par högtalare. Hårresande är bara förnamnet.
Något senare, när jag hade införskaffat boken (skivan följer med boken) och entusiastiskt spelade den hemma i Sthlm, har jag fått erfara att min omgivning (läs fru och vänkrets) hyser visst tvivel avseende mitt förstånd. Själv är jag fortfarande omåttligt förtjust, men måste bida min tid ytterligare för att kunna införskaffa bättre lyssningsgrejor...
Tyvärr har jag inte några bilder. Jag antar att de flesta vet hur ett par SL3or ser ut, annars, gå till www.martinloganowners.com
Ezonprylar finns på www.kedab.se
Boken/skivan köpte jag på www.amazon.com
mvh
Anders L |
If at first you don't succeed, try, try, and try again. Then give up. There's no use being a damned fool about it.
W.C. Fields |
|
|
|
dole
en Harley day!
1656 Posts |
Posted - 2003/12/18 : 14:35:16
|
Nick Mason trummis i Pink Floyd
Boken den har jag också sen länge.
Det fränaste motorljud jag har hört alla kategorier.
|
--Den som jämför med något bättre hamnar ofta i en penning knipa-- Ge mig mera pengar nu |
|
|
|
Dan Brickman
Member
1179 Posts |
Posted - 2003/12/18 : 14:41:04
|
Cant get my motor to start......
Han sjöng om Harley eller...??? ;-) |
"My mistress eyes is nothing like the sun |
|
|
|
Sture99
Member
82 Posts |
Posted - 2003/12/18 : 14:55:50
|
Nu känns det som att jag har kommit igång lite...
Ett annat oförglömligt minne är när jag hade köpt delar av ABBAs turnehögtalare från 70-talet, kopplade ihop några av dem med ett par Ezon slutsteg och en Sony portabel CD. Vi riggade upp anläggningen utomhus på Lidingö strax utanför Sthlm och drog igång ett litet samkväm nere på bryggan. Allteftersom kvällen gick så petades det först lite på volymkontrollen, sedan mer och sedan ytterligare mer...
Till slut tyckte vi att "Det här låter ju riktigt bra! Se, folk dansar och har trevligt och kan någon dra upp Per ur vattnet!"
Under en vända upp i huset efter mer saft till gästerna ringde telefonen. Det var grannarna på andra sidan Värtan (ett par kilometer bort) som ringde och tyckte att vi skulle sänka ljudet... |
If at first you don't succeed, try, try, and try again. Then give up. There's no use being a damned fool about it.
W.C. Fields |
Edited by - Sture99 on 2003/12/18 14:56:21 |
|
|
|
freann
Member
863 Posts |
Posted - 2003/12/18 : 17:54:16
|
Appropå Sture99 och Into the Red" - bilen är en BRM F1 med kompressormatad V16 på 1.5 liter. Vid 12000 rpm presterar den ett ljud som får en Viggen att låta direkt mesigt. Den hatades av de andra förarna - oväsendet bakom bilden var så högt att de tappade koncentrationen... Kan tilläggas att den rasade konstant och blev ett fiasko.
http://8w.forix.com/brmp15.html
Jo - har har också hört skivan... |
|
|
|
AndersP
Member
1563 Posts |
Posted - 2003/12/18 : 18:35:08
|
| Fick som tonåring höra JBL 4301 drivna av Yamaha M2 slutsteg. Det spelades jazz högt från direktgraverade LP-plattor. Ett livslångt nörderi tog sin början......... |
Linkwitz Orion
Center: Ino Audio piM
Surround: 6 x Ino Audio a2 |
|
|
|
molsson
Member
1646 Posts |
Posted - 2003/12/18 : 19:41:26
|
Jag tar mig fräckheten att klistra in min post från förra året, som fortfarande står sig som mitt bästa minne. Håll till godå.
-----------------------snipettisnipp
Gudda forumet,
Tänkte dela med mig av mina lyssningsintryck från mitt boston-besök i veckan.
I waltham starax utanför boston ligger en liten, oansenlig butik www.goodwinshighend.com Jag hade bestämt mig för att spendera några timmar av min fria dag från jobbet här, dock utan att ha förvarnat killarna på butiken. Det visade sig inte vara några som helst problem, utan AlMoulton, som tog emot mig, tyckte nog att det var ganska skoj att starta dagen med lite seriös lyssning. Detta trots att han förstod att jag aldrig kommer att handla något av honom. Mer om varför senare.
Butiken har svärtade rutor, så om man inte känner till den finns det ingen chans att man bara "ser" den och hoppar in. Själva inhoppandet
är också lite knöligt, eftersom man måste ringa på och bli insläppt. Väl inne slås man av hur lite det ser ut som en hifi-butik. Det ser
mer ut som ett vanligt kontor, och det enda som avslöjar att det är stereoprylar man säljer är de fruktade uppbådet av högtalare i entreen. Här står nämligen 2 par Avalon Acoustic Eidolon, ett par Eidolon diamond, några audio physics, dynaudio Evidence Master och de enorma dunlavy sc-vi.
En snabb tur genom de 6 lyssningsrummen avslöjar ett enormt intresse att erbjuda det bästa till sin kunder. De kan även demonstrera
inbyggnadsutrusning. Några rum hade hembio-uppsättingar av guds nåde, med stora dynaudiofrontar, barco projar mm, och några rum var mer
anpassade som vanliga hem, med stativare eller små golvare. Men vi fortsatte till det stora rummet, helt enkelt för att det var mer
flexibelt möblerat, och lättare att rulla in och ut utrustning. Detta kom verkligan att behövas, eftersom det första vi skulle göra var att
baxa ut ett par Wilson WATT/Puppy, och ett par Wilson MAXX. Tunga pjäser. Dom högtalare som vi inte flyttade på var det enda paret Martin Logan the Statement Evo 2 som finns uppställda i usa.
Sedan började vi kånka in ett par Eidolon diamond som skulle bli mitt första lyssningsobjekt. Dessa snörades med en uppsättning MIT Oracle
V1.1 till en rack med Spectral SDR-3000SL CD Transport, Spectral SDR-2000 Professional D-A converter, Spectral DMC-30 SL försteg och 2 st
Spectral DMA-360 monoblock. Detta blir en tämligen dyr!! uppsättning, men enligt Al, det som skulle ge eidolon diamond den absolut bästa
signalen för att matcha högtalarens upplösning.
Nu började lyssningsorgien, molsson hade med sig följande plattor: Larry Carlton (Alone/but never alone), Maxwell (maxwells urban hang
suite), Kings X (dogman), Erik Borelius (reality bites), Richard Souther (vision, the music of hildegaard von bingen), Emmy-lou Harris
(wrecking ball, hdcd), Tori Amos (strange little girls), Tool (lateralus, hdcd) och The Chemical Brothers (surrender). En diger och
varierad samling musik. Förväntningarna var mycket högt ställda och efter en kort demo av elektroniken, och en MYCKET noggran inriktning av högtalarna var det bara att sjunka ner i skinnfåtöljen och krana på.
I med Larry Carlton i spelaren och lyssna. Första spåret har alltid varit min sinnebild av hur en gitarr skall låta, klar, ren och
högupplöst. Och, herre gud, detta var högupplöst. Rummet fylldes med välklingade gitarrspel, och jag drog på mer och mer. Ståpäls direkt,
har aldrig hört något liknande. Byter spår, och orgien bara fortsätter, men när den initiala upphetsningen hade lagt sig, så tyckte jag nog att något saknades. Bas, det sakndes faktiskt bas. Lite trist, men vad värre är, helt plöstligt hör jag bakgrundsbrus på skivan, som jagaldrig hört förut. jag pausade till och men skivan några gånger, för att bekräfta att det var skivan och inte elektroniken. Och mycket riktigt. Den inspelning som jag alltd har hållit högt i välljud slaktades obönhörligt av spectral elektroniken och diamantdiskanten.
Detta fortsätter, skiva efter skiva tills det faktiskt inte är roligt längre. Även om detta nu är "sanningen" så är det inte kul att höra
sina favoritskivor SÅ naket och avslöjat. Nåväl, Det fanns många bra saker med systemet också, bla möjligheten att fylla detta stora rum
med ljud, ett ljud så detaljerat och knivskarpt att man nästan kan känna lukten av Troi Amos när hon sakta och erotiskt sjunger Depech
Modes gamla klassiker enjoy the silence.
I med Tool, min favoritgrupp, dessutom i hdcd-tappning. Här lyser faktiskt basen med sin frånvaro på ett högst betydande sätt. Många av
låtarna byggs upp sakta och försiktigt, mot ett crescendo där hela bandet formligen exploderar. När man sitter och lyssnar på detta så slås man, igen, av hur otroligt snyggt och exakt allting låter, på gränsen till kliniskt. Men när crescendot kommer, så förväntar man sig att få en smocka, men den uteblir helt. Precis som om bandet tar ett steg tillbaka på scenen.
Nu börjar molsson bli lite besviken och ploppar i trumfkortet, Emmy-Lou Harris i spectral-transporten, och nu händer det grejor. Denna
platta är inspelad i Daniel Lanois vardagsrum, dessutom live, utan pålägg och hdcd-mastrad. Detta, mina vänner, är det absolut bästa jag
någonsin har hört. Denna inspelning är som klippt och skuren för spectral/eidolon diamond kombinationen. Med hjälp av den höga
upplösningen, och den enorma precisionen kan man höra hur ljudbilden förändras något när musikerna rör sig i rummet. Jag var där, jag satt
i soffan i vardagsrummet, som persoligt inbjuden gäst att bevittna inspelningen. Så kändes det. helt otroligt.
Nu var molsson nöjd igen, må vara att högtalarna (eller elektroniken) fullständigt tillintetgör en medioker inspelning, och att dom behöver
en sub (faktiskt), men allting som har med röster att göra låter helt otroligt.
Efter en 90 minuters lyssning kommer Al in och kollar läget, och jag förklarar vad jag har hört. Al nickar förstående, och säjer att Larry
Carlton (grp digital master) är en legendariskt "ljus" inspelning, vilken kan förklara varför vekligen allting kommer fram. Att jag sedan
vill ha mer bas är väl en smakfråga, men det går att lösa med en sub, eller kanske genom att köra med annan elektronik, på bekostnad av
upplösning. Märkligt att man inte kan få allting i en anläggning för en dryg mille.
Så för att spara Al's rygg, så vänder vi helt enkelt fåtöljen 180 grader för att lyssna på, de redan uppställda (permanent??), majestätiska ML the statement. Dessa är kopplade med samma MIT oracle till en uppsättning underbart vackra boulder prylar (japp, de nya advantage blocken ter sig som klantiga kopior i jämförelse). Vi har samma spectral transport, men sedan följer: Boulder 2020 d/a, Boulder 2010 försteg,Boulder 1060 slutsteg och 2 st Boulder 2050 monoblock (a 320.000+ kronor styck!!). Det visar sig att de gigantiska elektrostatpanelerna med medföljande 8 mellanbasar vill ha 1000 watt per kanal för att spela optimalt, medan de 16 12" basarna klarar sig på 2*300 watt.
Hur låter nu detta? Om man ställer upp ett system för 2,5 miljoner!! Så förväntar man sig att bli fullständigt överkörd av välljud. Det
blir man också, alla som har hört en bra elektrostat vet att röster, mellanregister och akustiska instrument blir fantastiskt återgivna.
Tori Amos står återigen och sjunger för mig, bara mig. Detta tyvärr också bokstavligen, för statement har en ganska smal sweetspot (obs
smal men hög), så molsson börjar åka runt med stolen i rummet för att hitta optimal placering. Man flyttar nämligen inte högtalaren så lätt
(400 pannor styck). Men sedan lirar det. Jävlaranamma vad det lirar. Sa jag att det fanns bas? Den är inte bilstereofet, eller försöker
krama njurtaljen ur lyssnaren, utan de 16 tolvorna bara "finns" där. Underbart.
Allt det analytiska från tidigare är som bortblåst med denna anläggningen, och jag känner hur högerfoten smyger igång unden maxwell's basiga soul. Detta är riktigt kul. Skivorna åker in och ut ut spelaren som ett kaninpar på sommarsemester, och högerfoten vill liksom aldrig stanna. Men på plattor som Tori Amos, Erik Borelius och Emmy-Lou Harris blir det liksom aldrig lika bra som spectral/eidolon. Allt det där som jag tyckte var jobbigt med den uppsättningen sakanar jag nu. Jag upptäcker att jag vill höra hus musikerna rör sig, jag vill höra larrys fingrar på gitarrhalsen, jag vill sitta i Daniel Lanois vardagsrum, men med ML är jag återigen bara en åhörare i mängden.
Vilket dilemma, Ml/boulder har allt jag ville ha hos spectral/eidolon, och vise versa. Al dyker in igen och förhör sig lite om det allmänna läget. Efter att ha ventilerat mig även denna gång, så tittar Al på mig och säjer, vi kan prova boulder med eidolon istället. Antagligen passar det din musiksmak bättre. Men nu känner jag att 3 timmars intensiv lyssning är allt jag kan hantera, så jag avböjer.
Vi skakar tass och Al lovar att nästa gång jag "är i krokarna" kan jag ringa först och berätta vad jag skulle vilja lyssna på, så ställer han iordning ett rum till mig rätt utrustning ordentligt intrimmat. Maken till service har jag aldrig varit med om. Men, jag antar att om man vill bo i waltham, och sälja den typen av utrustning, så vill man nog ha ett gott rycke och bra service.
Helt färdig, men mycket nöjd med dagen styr jag sedan kosan mot Logan Internationl airport och flyget hem till svedala. Fortfarande helt
övertygad om att en dag, finns en uppsättning boulder med matchande Eidolon dimond hemma i vardagsrummet.... Nåja man får väl drömma., och det är dessutom gratis.
/Marcusoft
------------slutsnipp.
åsså bilder.
CD-transport model dyr.
D/A
Försteg
Slutsteg
Kablage (dock en Oracle v2 istället för den 1.1 som jag lyssnade på.)
Eidolon diamond.
D/A
Försteg (maffigt)
Monoblock som drar DUKTIGT med ström. 1000W klass A.
Förstärkare
ESL-paneler och midbastorn
Lite bas.
Seriöst lyssningsrum.
/Marcus |
No hay banda!! |
|
|
|
Topic |
|
|
|
All Forums
HiFi-diskussion
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly