| Author |
 Topic  |
|
|
Thomas A
Member
189 Posts |
 Posted - 2002/09/19 : 23:23:30
|
De senaste dagarna har jag försökt få läsa lite om principiella skillnader på hur slutsteg är uppbyggda. Nu förstår jag inte mycket, men tänkte höra efter här hur slutsteg egentligen är konstruerade.
Det finns ju rör och transistor. Sedan klass A och klass AB etc.
Om man kikar på ex min egna Audio Analogue Puccini SE MkI har den som "kärna" en NE5532AP med någon typ av flytande PSU som kan öka "voltage sving" som i sin tur driver darlington effekttransistorer. Är detta rätt uppfattat av mig? Det ska vara en enkel typ av slutsteg, om jag fattat det rätt, och ganska "lätta" att konstruera.
Andra slutsteg är uppbyggda med diskreta komponenter, och som jag läst, är svårare att konstruera? Stämmer detta?
Jag undrar om det finns något som principellt talar mot/för op-amp designade slutsteg och å andra sidan diskreta uppbyggda dito?
Har försökt läst sajten av Douglas Self, med den är lite för krånglig för mig. Finns det några enklare sajts som beskriver slutstegskonstruktioner?
Thomas
"När hon sade att hon älskade mig rörde jag inte en min, för jag var redan glad" - Jan Stenmar |
|
|
Bobbokrull
f.d. "Robin Fischer"
2165 Posts |
Posted - 2002/09/20 : 08:01:49
|
Klass D finns ju också..
"Veni vidi vici"
Adda mig på ICQ UIN: 41793052 MSN: robin_fischer@hotmail.com *maila ej dit* |
 |
|
|
Kapten A. von Gyllenkrok
Member
123 Posts |
Posted - 2002/09/20 : 08:39:36
|
Vi ska inte glömma klass C.
I ett klass C-steg leder utgångselementen totalt mindre än 100% av signalperioden. Klasss C-steg används endast i smalbandiga applikationer såsom radiosändare där man enkelt kan filtrera bort den kopiösa mängden dist.
Kapten skall vara så hifi-politsikt inkorrekt och påstå att ett Klass B-steg faktiskt kan vara bättre än ett "fett" påskruvat/biaserat Klass AB-steg. Sug på den.
|
|
|
|
dole
en Harley day!
1656 Posts |
Posted - 2002/09/20 : 08:44:53
|
Klass D
Klass-D förstärkare
I en klass-D förstärkare låter man transistorerna arbeta som switchar, dvs. transistorerna är antingen fullständigt öppna eller fullständigt slutna. Man använder sig av MOSFET:ar ty vid switchning är dess förluster mindre i jämförelse med BJT:ar.
Den principiella uppbyggnaden av en klass-D förstärkare består av tre block: pulsbredsmodulatorn (PWM), H-brygga och demoduleringsfilter.
Pulsbreddsmodulatorn har två ingångar som matas med signalen som önskas förstärkas respektive högfrekvent triangelvåg.
Figur 1. Blockschema av klass-D förstärkare
Pulsbreddsmodulering
Pulsbreddsmoduleringstekniken som använts i projektet är AD-modulering och innebär att utsignalens pulståg består av två nivåer, nollnivå och en hög nivå, dvs. en rent digital signal.
Pulsbredsmodulatorn är i princip en komparator som jämför en lågfrekvent signal (musik) från den ena ingången med en högfrekvent triagelvåg (referens) från den andra ingången (figur 1.2). Utsignalen från komparatorn är ett pulståg där pulserna är olika breda beroende på hur stor insignalen är på minus ingången.
Figur 2. Pulsbreddsmodulering
H-brygga med demoduleringsfilter
I H-bryggan (effektsteget) sker förstärkning av den modulerade signalen. H-bryggan (figur 1.3) består av fyra transistorer som används som switchar och leder två åt gången diagonalvis. När den pulsbreddsmodulerade signalen är hög så kortsluts matningsspänningen över lasten så att strömmen flyter i ena riktningen och när signalen är låg så kortsluts spänningen över lasten så att strömmen flyter i motsatt riktning.
På utgången av H-bryggan kommer det att finnas en förstärkt version av pulståget. Genom att filtrera bort det högfrekventa innehållet i signalen med ett lågpass-filter (demoduleringsfilter) så kan man över lasten återskapa formen av musiksignalen.
Figur 3. H-brygga med demoduleringsfilter
//dole\\
"Form follows function-that has been misunderstood. Form and function should be one, joined in a spiritual union"Frank Lloyd wright
|
|
|
|
dole
en Harley day!
1656 Posts |
Posted - 2002/09/20 : 08:48:19
|
Klass A
--------------------------------------------------------------------------------
I en Klass-A förstärkare drives slutrören med full effekt oberoende av insignalen. Detta innebär att effektsteget är redo för direkt signalpåverkan. I och med detta flyttas effekten från röret över utgångstransformatorn till högtalaren. Detta betyder även att den kritiska optimala arbetspunkten för röret ej flyter med signalen. Vid Klass-A drift kan en exakt beräkning av förstärkarens egenskaper göras, vilket är omöjligt då arbetspunkten flyter med signalen. Som den gör i Klass-AB eller B.
Nackdelen med Klass-A drift är den relativt låga verkningsgraden (50% för pentoder,25% för trioder). Men på grund av den låga distortionen vid full effekt upplevs högre ljudtryck jämfört med Klass-AB/B förstärkare med ”mera watt”. Klass-A levererar full rikedom vid låga volymer, vilket är Klass-B förstärkarnas kanske största problem. Klass-A förstärkarens slutrör belastas mest vid tomgång och minst vid fullt effektuttag, tvärtemot Klass-B kopplingen. Många mindre seriösa tillverkare är mycket frikostiga vid specifieringen av sina ”Klass-A-effekter”. De minst seriösa är de som meter sina effekter med kantvågssignal vilket ger skyhöga resultat. Branschen är tyvärr full av bluff och båg. Maximal ”Klass-A” effekt kan enkelt räknas ut med ledning av rörens maximala anodförlust,vilken finns angiven i rörböckerna. Tex: EL34G+ har en maximal anodförlust på 30 watt, i Push-pull blir det för två rör 60 watt. Då Klass-A driften har 50% verkningsgrad blir den maximala uteffekten 30 watt. Vid triodkoppling är verkningsgraden 25%, effekten blir då 15 watt.
//dole\\
"Form follows function-that has been misunderstood. Form and function should be one, joined in a spiritual union"Frank Lloyd wright
|
|
|
|
dole
en Harley day!
1656 Posts |
Posted - 2002/09/20 : 08:49:29
|
Klass B
Vid Klass-B är tomgångseffekten mycket låg, det innebär att strömmen som musiken kräver måste arbetas upp i slutrören för varje transient. Denna upparbetning sker från nätdelen med alla sina slöa komponenter signalinblandade. Naturligtvis sker då en ogynnsam tidsskillnad mellan musiksignalen och upparbetsströmmarna. En Klass-B förstärkare blir därmed dålig på att återge snabba transienter. Som tidigare nämnts flyter arbetspunkten med signalen, detta medför bla att en Klass-B förstärkare besitter olika klangegenskaper vid olika nivåer. Vid svaga nivåer tex. brukar Klass-B förstärkare vara helt odugliga. De är mer lämpliga för popkonserter, idrottsanläggningar, hemmabio, illalåtande sk bergsprängare, bilstereo mm.
//dole\\
"Form follows function-that has been misunderstood. Form and function should be one, joined in a spiritual union"Frank Lloyd wright
|
|
|
|
dole
en Harley day!
1656 Posts |
Posted - 2002/09/20 : 08:50:31
|
Klass ABKlass-AB är en blandning av Klass-A och Klass-B. Förstärkaren arbetar då i Klass-A för små effekter och Klass-B i höga effekter. Resultatet av detta är mycket tvivelaktigt då övergången mellan Klass-A och B i en dylik förstärkare är obestämd. Detta orsakar de mest underliga fenomen med musiken. Här tillkommer transienta distortionstyper vilka teoretiskt ej låter sig förklaras. Men de är hörbara!
//dole\\
"Form follows function-that has been misunderstood. Form and function should be one, joined in a spiritual union"Frank Lloyd wright
|
|
|
|
Kapten A. von Gyllenkrok
Member
123 Posts |
Posted - 2002/09/20 : 08:55:31
|
Har herr Dole saxat friskt från Perkas hemsida?
|
|
|
|
Bobbokrull
f.d. "Robin Fischer"
2165 Posts |
Posted - 2002/09/20 : 08:56:31
|
nu e Dole på g.. :-)
"Veni vidi vici"
Adda mig på ICQ UIN: 41793052 MSN: robin_fischer@hotmail.com *maila ej dit* |
|
|
|
Flint
Member
3862 Posts |
Posted - 2002/09/20 : 08:59:11
|
Kapten A. von Gyllenkrok
quote:
Kapten skall vara så hifi-politsikt inkorrekt och påstå att ett Klass B-steg faktiskt kan vara bättre än ett "fett" påskruvat/biaserat Klass AB-steg.
Klart att Herr Kapten har rätt. Ett klass-A steg kan ju i övrigt vara felkonstruerat och då räcker ingen fet ström i världen. Inte ens ett åsknedslag via sluttrissorna. Dock ställer Klass-A och a/b olika dynamiska krav på nätdelen vilket kanske har lika stor inverkan på ljudet som arbetsprincipen i sig.
Kapten A besitter stor insikt i slutstegskonstr. trots att titeln tyder på inriktning mot det mer fältmässiga alternativt flytande slaget.
FlintMail |
|
|
|
dole
en Harley day!
1656 Posts |
Posted - 2002/09/20 : 09:01:26
|
quote:
Originally posted by Kapten A. von Gyllenkrok
Har herr Dole saxat friskt från Perkas hemsida?
Nej det är från Erik Andersson´s sida
//dole\\
"Form follows function-that has been misunderstood. Form and function should be one, joined in a spiritual union"Frank Lloyd wright
|
|
|
|
Kapten A. von Gyllenkrok
Member
123 Posts |
Posted - 2002/09/20 : 09:07:10
|
quote:
Originally posted by dole
quote:
Originally posted by Kapten A. von Gyllenkrok
Har herr Dole saxat friskt från Perkas hemsida?
Nej det är från Erik Andersson´s sida
//dole\\
"Form follows function-that has been misunderstood. Form and function should be one, joined in a spiritual union"Frank Lloyd wright
Erik Andersson kallas av de flesta för "Perka".
Han heter Per Erik Andersson om jag inte minns fel.
|
|
|
|
dole
en Harley day!
1656 Posts |
Posted - 2002/09/20 : 09:09:27
|
quote:
Originally posted by Kapten A. von Gyllenkrok
quote:
Originally posted by dole
quote:
Originally posted by Kapten A. von Gyllenkrok
Har herr Dole saxat friskt från Perkas hemsida?
Nej det är från Erik Andersson´s sida
//dole\\
"Form follows function-that has been misunderstood. Form and function should be one, joined in a spiritual union"Frank Lloyd wright
Erik Andersson kallas av de flesta för "Perka".
Han heter Per Erik Andersson om jag inte minns fel.
Hehe läste fel tyckte du skrev Pekka...
Så du har helt rätt
//dole\\
"Form follows function-that has been misunderstood. Form and function should be one, joined in a spiritual union"Frank Lloyd wright
|
|
|
|
Kapten A. von Gyllenkrok
Member
123 Posts |
Posted - 2002/09/20 : 09:10:22
|
quote:
Originally posted by Flint
Kapten A. von Gyllenkrok
quote:
Kapten skall vara så hifi-politsikt inkorrekt och påstå att ett Klass B-steg faktiskt kan vara bättre än ett "fett" påskruvat/biaserat Klass AB-steg.
Klart att Herr Kapten har rätt. Ett klass-A steg kan ju i övrigt vara felkonstruerat och då räcker ingen fet ström i världen. Inte ens ett åsknedslag via sluttrissorna. Dock ställer Klass-A och a/b olika dynamiska krav på nätdelen vilket kanske har lika stor inverkan på ljudet som arbetsprincipen i sig.
Kapten A besitter stor insikt i slutstegskonstr. trots att titeln tyder på inriktning mot det mer fältmässiga alternativt flytande slaget.
FlintMail
Herr Flint har helt rätt. Ett PP rörsteg i Klass A ställer mycket mindre krav på nätdelen jämfört med ett AB eller B dito.
|
|
|
|
Thomas A
Member
189 Posts |
|
|
Rebo
Member
1071 Posts |
Posted - 2002/09/20 : 11:11:02
|
quote:
Originally posted by dole
Klass ABKlass-AB är en blandning av Klass-A och Klass-B. Förstärkaren arbetar då i Klass-A för små effekter och Klass-B i höga effekter. Resultatet av detta är mycket tvivelaktigt då övergången mellan Klass-A och B i en dylik förstärkare är obestämd. Detta orsakar de mest underliga fenomen med musiken. Här tillkommer transienta distortionstyper vilka teoretiskt ej låter sig förklaras. Men de är hörbara!
Jag håller inte helt med om beskrivningen ovan.
Skilnaden mellan ett klass AB och ett klass B steg är att i AB steget försöker man kompencera bort den övergångsdistortion som finns i ett klass B steg.
I ett klass B steg så är utgångs transistorerna inte "öppna" då de inte har någon insignal och för att "öppna" en transistor krävs att insignalen når ett visst värde. (I det bipolära fallet ca 0.6-0.7V över basen och emitern) Om man tänker sig att man har en ren sinus signal så kommer man alltså att "tappa" utsignalen då den passerar noll nivån. Detta kallar man för övergångsdistortion.
I ett klass AB steg försöker man se till så att transistorn öppnar direkt då insignalen avviker från 0 volt.
Jag påstår alltså att i klass AB fallet så jobbar steget hela tiden i klass AB och övergår inte till att börja jobba som ett klass B steg.
|
|
|
|
Thomas A
Member
189 Posts |
Posted - 2002/09/20 : 13:46:37
|
Hmmm enligt
http://www.dself.demon.co.uk/webbop/opamp.htm#theo
så verkar ex den gamla NE5532 stå sig bra i konkurrensen med andra nya opampar.
Stämmer det?
T
"När hon sade att hon älskade mig rörde jag inte en min, för jag var redan glad" - Jan Stenmar |
|
|
| |
Topic |
|
All Forums
HiFi-diskussion
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly