HiFiForum.nu
Home | Forums | Profile | Register | Active Topics | Links | Members | Articles | PM | Search | FAQ
Username:
Password:
Save Password
Forgot your Password?

Private Messages
You must log in to check messages
 All Forums
 HiFiForum.nu - Mångfaldens forum
 Musik
 Veckans Skiva: Pain of Salvation - BE (544)
 New Topic  Topic Locked
 Printer Friendly
Author Previous Topic Topic Next Topic  

jojje_guitar
Member

701 Posts

Posted - 2005/10/30 :  21:32:25  Show Profile Send jojje_guitar a Private Message


Utgivningsår: 2004

Format: CD

Skivbolag: InsideOut

Katalognr: 085-60992


Låt mig berätta om min första genomlyssning av "BE". Lite hade jag hört och läst om skivan. Jag hade inte tidigare på allvar lyssnat på PoS (däremot stiftat lite bekantskap med D. Gildenlöw, frontmannen i PoS, genom Transatlantic och Flower Kings), men eftersom det jag hört om skivan var i överväldigande goda ordalag så var det inte utan förväntningar som jag en vacker höstkväll, lagom trött efter jobbet, åt middag, satte skivan i spelaren, tog med mig fodralet och satte mig i soffan. Jag tog ut texthäftet och tryckte på play… Och sedan satt jag gjuten i soffan, inte ens om jag velat hade jag kunnat förflytta mig från sweetspot! När skivan snurrat färdigt satt jag i det närmaste chockad över det jag hört… Det här var ju löjligt. Jag fick genast ångest inför min uppgift att försöka beskriva detta verk i ”Veckans Skiva”, det kändes som om vad jag än skrev så skulle det inte göra skivan rättvisa…


Jag hoppas ni inte missförstod mig då jag skrev att det var löjligt, vad jag menade var att mina förväntningar infriades med sådan råge att det var nästan löjligt. Skivans variationsrika musikmaterial, handlingen / meningen / budskapet i texterna, presentationen och helheten var suverän och fick mig att rysa flera gånger!


Så i vilken ände ska jag börja? Tror vi tar handlingen först. Skivan är djup. Bråddjup. Genomtänkt och vass. Smått obehaglig för den som har ett visst mått av samvete. Och som skivomslaget antyder, aningens mörk. I korthet och vid första anblick kan handlingen sägas beskriva människans historia, nutid och möjlig framtid (tja, dess natur kanske är bättre uttryckt).





Gräver man lite djupare hittar man mer... ”Religionsfilosofi” (i avsaknad av bättre ord) finns med och utgör nog själva grunden (om jag har förstått konceptet rätt). Relationen mellan människan och Gud spelar en viktig roll. Likaså vem/vad Gud/människan är. Ett udda inslag (udda är i det här fallet något bra) är hur de gjort låten ”Vocari Dei” (MESS AGE). Innan ”BE” gjordes skickades ett meddelande ut till PoS fanclub där de lät meddela att de hade öppnat ett telefonnummer till vilket de kopplat en telefonsvarare och dit fick folk ringa om de ville tala med Gud, med enda villkoret att det de sade kom direkt från hjärtat! Responsen blev tydligen över förväntan och några samtal utgör grunden till låten, vars undertitel (MESS AGE) är fyndigt dubbeltydig, dels en avspegling av ”the messy age we live in” samt ett ”message” (to God).


Tidigt räknas jordens befolkningsmängd upp från 10000 år före Kristus fram till nutid. Denna befolkningsmängdsredovisning återkommer två gånger, då med mängder baserade på estimerade framtida siffror. Som alla nog är medvetna om så beskriver dessa siffror en exponentiellt växande graf… I alla fall fram till idag. Ett av dessa tre tillfällen på plattan får mig ALLTID att känna en kall kår rinna ner längs ryggraden…


Människans egoism, materialism, girighet och (västvärldens) ”roffakultur” är också central. I ett tidigt skede beskrivs till exempel människans utveckling med hjälp av årstiderna, med våren kom uppvaknandet, då vi fortfarande var oskuldsfulla och fascinerade. Sommaren följer med rastlöshet och nyfikenhet. Då anas människans natur i textraderna:


Take me to the forests, take me to the trees – take me anywhere as long as you take me.
Take me to the ocean, take me to the sea – take me the Breathing BE.



Hösten kommer med kunskap, egoism och skam. Sedan följer vintern med ilska och rädsla för det vi inte kan undkomma (döden tror jag åsyftas). Delar av textraden ovan återanvänds, men ”utvecklas” till


Teach me of the forests, teach me of the trees – teach me anything as long as you teach me.
Teach me of the ocean, teach me of the sea – teach me of the Breathe and BE.



Som “utvecklas” ett steg till och blir:


Give me of the forests, give me of the trees – give me anything as long as it’s for me.
Give me of the ocean, give me of the sea – give me of the Breathe and BE.


(Denna sekvens upprepas en gång till men då med “of” utbytt mot “all”…)


Helt plötsligt har det oskuldsfulla i att vilja se och lära sig något (forests, trees) blivit till ett begär att ha… Något som återkommer i andra ordalag senare på plattan.


En central och nutida gestalt som också dyker upp är ”Mr. Money” som är girigheten personifierad, han är stenrik, ”framgångsrik” och envist egoistisk. Och forskar, tydligen med “goda” resultat, kring “hibernation”, dvs nedfrysning och konservering av kroppen för att senare väcka den till liv igen… Vi får följa hans liv under två skeden. Vilka tänker jag inte gå in på här…


Detta var några lösryckta element från skivan, presenterade utan någon som helst rangordning efter var på skivan de dyker upp. Men de är de bitar som jag tycker beskriver skivans centrala bitar bäst. Skulle jag försöka göra det mera grundligt skulle denna Veckans Skiva bli en halv roman…

Sist i texthäftet finns en kort introduktion till skivans koncept, denna rekommenderas. Även om man (i alla fall jag) kopplar de grova dragen efter ett par lyssningar så underlättar det att läsa den (jag upptäckte den några veckor efter att jag lyssnade på skivan första gången).


Musiken då? Jo som jag tidigare nämnde så är den variationsrik och musikerna i PoS har förstärkning av en orkester (violin, viola, cello, flöjt, oboe, klarinett, basklarinett och tuba) samt kyrkoorgel. Förutom de vanliga ”rockinstrumenten” nyttjar PoS även flygel, cembalo, mandolin och diverse slagverksinstrument. Börjar ni ana vidden och potentialen? Här finns ett klassiskt inspirerat stycke (en liten ”pianokonsert”), musik som påminner om Ronja Rövardotter / grottmänniskor som hoppandes dansar runt i björnskinn kring en eld, musik som påminner om dyster och stilla gospel från amerikanska södern, tunga rockpartier. Musiken bildar en perfekt partner till berättelsen och förmedlar sinnesstämningar som få plattor jag hört. Solon (som stort fan Dream Theater är detta något som jag ofta lägger märke till och gärna lyssnar till) förekommer mycket sparsamt. I princip inte alls. Jag kan ju tillägga att det tog mig en stund att inse detta. Alltså klarar sig skivan alldeles galant utan dem.



-Är detta ”klassik” progressiv rock?
–Nej.
-Är det något bra då?
–JAJJEMEN!


På det hela taget är detta verk svårt att beskriva i ord (försök själva!), det är så djupt, genomtänkt och mångfacetterat att det måste upplevas. Och det är inte en platta man slänger på för att lyssna på bara ett spår, i alla fall inte under de första lyssningarna. Då bör man ha gott om tid och kunna lyssna/läsa ostört för att kunna ta till sig så mycket som möjligt. Den har fått en självklar plats på min 10-i-topp-någonsin och där är inte lätt att komma in kan jag meddela (är inte ens säker på att alla 10 platser är fyllda än)…


Skivan kan inte få något annat än mina starkaste rekommendationer!

Köp den.

NU!


Jojje avnjuter även:

Kaipa - Mindrevolutions
Gerardo Nunez - The New School of Flamenco Guitar
J.S. Bach - The Art of Fugue; Arrangemang, avslutad och dirigerad av Bernard Labadie


Som avslutning kan jag säga att jag har lite idéer och funderingar kring skivans koncept som jag gärna diskuterar (det lilla jag tagit upp ovan räcker inte på långa vägar). Ehuru, då konceptet bygger kring religion OCH politik så är kanske inte detta rätt plats att föra diskussionen på... Men till er som har lyssnat på den, eller kommer att lyssna och bli intresserade, så kan vi väl börja en diskussion här så får vi se hur länge den lever omodererad...

"How about some thinking, before you blow the chessboard clean?" - Roine Stolt, Wallstreet Voodoo

Edited by - jojje_guitar on 2005/10/31 16:59:11

Zalve
Nerikes Audiofiler

18938 Posts

Posted - 2005/10/31 :  17:46:53  Show Profile  Visit Zalve's Homepage Send Zalve a Private Message
OJ,,, Detta låter som nåt man måste provlyssna,,, Kanske nåt nu när det snabbt blivit mörkare ute...

"Vänner är de där ovanliga människorna som frågar dig hur det är och sen väntar på svaret. / Okänd"
Go to Top of Page

Ayn
Member

2799 Posts

Posted - 2005/10/31 :  18:30:14  Show Profile Send Ayn a Private Message
Hm, vad har herr Gildenlöw för koppling till Transatlantic? Visste inte att han var inblandad, får nog läsa min läxa

För övrigt tycker jag också att det är en klart intressant skiva - jag upplever den som lite 'för mycket' i allmänhet men det finns några riktiga höjdpunkter, framförallt "Vocari Dei" som är mycket bra gjord.

Senaste skiva som jag fastnat för: Mr Mister - Pull. PM:a mig gärna med fler tips!
Go to Top of Page

jojje_guitar
Member

701 Posts

Posted - 2005/10/31 :  22:11:30  Show Profile Send jojje_guitar a Private Message
Zalve: Ordvalet är korrekt... Du MÅSTE provlyssna...

Ayn: D. Gildenlöws (de är två bröder i PoS) koppling till Transatlantic gör sig tydlig om man tittar på live-DVD:n. Där spelar han gitarr, keyboard (om jag minns rätt) och sjunger. Man kan väl kalla det för en "utfyllnadsmusiker" eftersom han inte ingick som ordinarie medlem... På vad sätt tycker du den (BE) är för mycket (nyfiken)?

/

"How about some thinking, before you blow the chessboard clean?" - Roine Stolt, Wallstreet Voodoo

Edited by - jojje_guitar on 2005/10/31 22:12:32
Go to Top of Page

Ayn
Member

2799 Posts

Posted - 2005/10/31 :  23:08:22  Show Profile Send Ayn a Private Message
Ah, har inte sett live-DVD:n Det kanske vore något att sätta upp på inköpslistan...

Nu ska jag väl inte fälla för hårda ord om BE, det var väl nåt år sen den släpptes och det var då jag lyssnade på den sådär 5-6 gånger, så minnet är inte helt färskt. Jag har för mig att jag tyckte de mer 'teatraliska' bitarna kändes lite klyschiga, "corny" ett engelskt uttryck som nog passar in. Till exempel nån bit med mr. Money som sitter och snackar i sin sportbil en bra stund.
Å andra sidan hade jag svårt för Ayreons Into The Electric Castle till en början av samma orsak, voice-overs som inkräktade på musiken. Nu har jag lärt mig att tolerera det, men det skulle vara en ännu bättre skiva utan allt på sidan - bara musik. Samma sak med BE tycker jag.

Hm, men jag ska nog ge den en chans till ändå. Se om jag tycker samma sak igen. Jag lyfter på hatten och ber att få återkomma

Senaste skiva som jag fastnat för: Mr Mister - Pull. PM:a mig gärna med fler tips!
Go to Top of Page

Mikaell
Member

1044 Posts

Posted - 2005/11/01 :  08:05:45  Show Profile Send Mikaell a Private Message
Jag såg POS live i Borås för ca:3 år sedan, det var kanon!

/Mikaell.
Go to Top of Page

jojje_guitar
Member

701 Posts

Posted - 2005/11/01 :  12:12:44  Show Profile Send jojje_guitar a Private Message
Ayn: DVD:n ska du definitivt sätta upp på inköpslistan!
Mr. Moneys konversation med Sandra i bilen tycker jag (högst personlig åsikt) är ett bra intro till honom som person och blir således en viktig del i verket, men visst kan jag hålla med om att det blir lite tradigt i längden när man hört den några ggr. Kanske hade det kunnat göras på något annat sätt... Man kan ju alltid roa sig med att försöka lista ut vad de säger i radiointervjun med honom

Mikaell: Det betvivlar jag inte! Såg dem för första (och hittills enda) gången när de var förband åt DT på deras World Tourbulence turné. Blev lite nyfiken då men det rann tyvärr (!) ut i sanden då. Annars hade jag ju inte missat BE-turnén...

"How about some thinking, before you blow the chessboard clean?" - Roine Stolt, Wallstreet Voodoo
Go to Top of Page

Nothing
Member

570 Posts

Posted - 2005/11/01 :  12:55:17  Show Profile Send Nothing a Private Message
BE i all ära, Men POS tycker jag skall uppmärksammas i första hand för de tre mästerverken, 'Entropia' 'One hour by the concrete lake' och 'The Perfect element', även 'Remedy lane' för den delen.
Pain of salvation tillhör sveriges absolut mest kreativa musiker framför allt Daniel gildenlöw som tamefan gör allt, bestämmer basgångar och trumtakter osv. När jag först hörde gruppen i slutet av 90-talet OHBCL var den första jag hörde, vart hookad direkt. Sen rullade det bara på med förband till ett annat favoritband,DT.
Det har varit så jävla gött att följa den här gruppens utveckling och att dom inte har gått den kommersiella vägen utan att istället spela tillsammans med flera av världens mest talangfulla människor.

.
Go to Top of Page

Roq
RödaTråden Vinnare

2892 Posts

Posted - 2005/11/01 :  21:30:26  Show Profile Send Roq a Private Message
jojje: Den här recensionen läste jag noggrannt!
Jag är klart nyfiken och har provlyssnat några låtar och det låter bra.

nothing: Du nämner ju några andra album där. Är det skillnader mellan dem? Kan du i så fall beskriva. Det lilla jag hört från "Be" låter intressant - skiljer de andra sig mycket från "be"?
Go to Top of Page

Nothing
Member

570 Posts

Posted - 2005/11/01 :  22:43:29  Show Profile Send Nothing a Private Message
Ja det skiljer sig ganska mycket. BE är mer musikal-origenterad lite åt det filmiska, mer tydligt koncept. Alla Pain of salvations skivor är nämligen concept album. Deras första två skivor Entropia och One hour by the concrete lake är en blandning mellan queensryche och fate no more, med en härlig blandning med intressanta takter och stämmor och grym sång, gåshudsgrym! Texterna är något utöver det vanliga, Gildenlöw är dagens metalpoet och om man har en liknande levnads filosofi som han går man loss på texterna direkt, klart trallvänligt att sjunga med på, vilket jag uppskattar. OHBTCL är snäppet bättre.

Senare släppte POS The perfect Element. Vilken skiva! Nu har grabbarna mogat lite. Konceptet är mer invecklat, ljudet är bättre.
Sången är grym! TPE är lite tyngre än tidigare och POS fortsätter att stilbilda något som den progressiva musiklyssnarskaran uppskattar.
Med Remedy lane visar POS och Gildenlöw att koncept inte är att försaka, skivan överöses med baktakter och musikalisk skicklighet.

Pain of salvation är en unik grupp som borde få mer credd!
Att dom bara är små kids i sammanhanget gör inte saken sämre. Vi lär få höra en hel del mästerverk från denna grupp, för dom har inte släppt annat än mästerverk!

Så en lyssning på denna grupp är ett måste, om man är ute efter kvalitativ musik med stort innehåll.
Go to Top of Page

jojje_guitar
Member

701 Posts

Posted - 2005/11/01 :  22:53:03  Show Profile Send jojje_guitar a Private Message
Nothing: Jag var ju tvungen att börja min PoS-resa någonstans, eller hur? BE införskaffades för någon månad sedan, inför denna Veckans Skiva. Kan ju meddela att det ledde fram till att "Remedy Lane" införskaffades tätt därefter. Förra veckan landade "One Hour..." i brevlådan och "The Perfect Element" kommer nog imorgon... Och angående D. Gildenlöw så är han nog, enligt den uppfattning jag fått, lite av ett snille. Ta bara en titt på referenslistan han lagt ut på hemsida över material som använts till skapandet av "BE", den listan är lång! Ska bli mkt intressant att sätta tänderna (eller öronen) i deras tidigare alster, samt följa deras utveckling...


/

Edit: suddade några rader som Nothing hann före med, och gjorde bättre...

"How about some thinking, before you blow the chessboard clean?" - Roine Stolt, Wallstreet Voodoo

Edited by - jojje_guitar on 2005/11/01 22:55:14
Go to Top of Page

rejvgudrun
Member

562 Posts

Posted - 2005/11/07 :  15:06:28  Show Profile Send rejvgudrun a Private Message
Kul att dom har blivit så stora. Jag har nämligen sjungit i samma kyrkokör som deras trummis Johan (han med dom feta tatueringarna) =)
Go to Top of Page

ea poe
Member

74 Posts

Posted - 2005/12/01 :  23:39:05  Show Profile Send ea poe a Private Message
Jag lånade skivan av blomman ett par dagar & utan att överdriva så gick skivan åtminstone 2-3ggr dagligen hemma hos mig:-)))

Nu har jag införskaffat live-DVD'n/live-CD från CDON. Efter första titten - Wow - great den funkar utmärkt som flerkanals musik!!!!!

Alltid kul att hitta "ny" musik, då man alltid trott att musiken går i "stå".

Rekommenderas!!!!!!!!!!!

/Marantz 7005 ,Marantz UD-5005, 3st Infinity Kappa 5, Modulus stativare nu som Bi-ampade frontar + Subwoofer.TARA LABS Prism 2200SUB Kabel
Eichmann six series 2(frontar Emit K) + Eichmann Four Series 2 (Frontar mellan/bas) + Tara Labs Nexa(surround)
Rega 3 + Ortofon super Om 20, Rega Fono RIIA/
Go to Top of Page

ea poe
Member

74 Posts

Posted - 2005/12/02 :  11:17:11  Show Profile Send ea poe a Private Message
Ett "litet" tillägg:

Nu när jag sett konserten igen i lugn & ro..............

STÅPÄLS - både armar & ben!!!!!!!!!!!!!!!!!!

/Marantz 7005 ,Marantz UD-5005, 3st Infinity Kappa 5, Modulus stativare nu som Bi-ampade frontar + Subwoofer.TARA LABS Prism 2200SUB Kabel
Eichmann six series 2(frontar Emit K) + Eichmann Four Series 2 (Frontar mellan/bas) + Tara Labs Nexa(surround)
Rega 3 + Ortofon super Om 20, Rega Fono RIIA/
Go to Top of Page
  Previous Topic Topic Next Topic  
 New Topic  Topic Locked
 Printer Friendly
Jump To:
HiFiForum.nu © HiFiForum.nu except: Logos and Trademarks are property of their owners, Comments are property of their posters Go To Top Of Page
Denna sida genererades på 0.36 sekunder. Snitz Forums 2000