Hej johmi Det finns en uppsjö av olika motståndstyper, men just de två som du frågar om brukar vara uppbyggda på två sätt;
Effektmotstånd är normalt en tråd (kanthal-tråd el likn mtrl) som är lindad runt en keramisk el. glas -stav. Sen är den ingjuten i plast alt. ingjuten i ett aluminiumhus. Tjockleken och längden på tråden är avgörande för resistansen.
De "runda" motstånden finns i flera varianter (kallas normalt för hålmonterade eftersom de är avsedda att monteras i kretskort), De älsta är en blandning av kol och bindare (lim). Kolet har en hög resistans och blandnings förhållandet kol vs. bindare styr resistansen. På detta gjuts et plastskal. Dessa motstånd kallas för kolmassa motstånd.
En mordernare variant av "runda" motstånd är metallfilms motstånd. Där läggs en tunn metallhinna på en glas el. keramisk stav. Sedan ritsas el laserskärs ett spiraliskt spår runt cylindern, så en ledande spiral blir kvar. Bredden på denna spiral samt tjockleken på metallskiktet avgör resistansen. Tack vare att man laserskär metallfilmen så kan man få betydligt bättre toleranser (ner tom 0.5%)
Mellan dessa två varianter av "runda" motstånd. finns en variant som kallas kolfilm-motstånd. Principen är som för metallfilm motstånd men i stället för ett metallskickt så läggs ett kolskickt på glas/keramik staven.
Ytterligare ett exempel är ytmonterade motstånd (även kallade SMD-motstånd (Surface mounted devices)). Dessa har en keramisk eller aluminiumsubstrat platta i stället för staven. så läggs ett skickt metallfilm ovanpå varefter ell lager plast (epoxi) täcker de hela.
Någar exempel på dessa varianter är; Dale RH25-trådlindat effektmotstånd Allen bradley alt. RIKEN-kolmassa motstånd Meggit/Holsworthy HOLCO H4-Metallfilms motstånd i "öppnat" skick Kolfilms motstånd (är osäker på fabrikat) i "öppnat" skick Metallfilms motstånd i "öppnat" skick
Som du ser är effektmotstånd (normalt) inte uppbyggda som de "runda" hålmonterade, och i många fall bör rätt typ av motstånd användas på rätt ställe. Framför allt bör spänningstålighet observeras mär man bygger med rör (=höga spänningar). Många har tillräcklig effekttålighet, men missar att kolla upp att motstånden tål den spänning som krävs. Motstånden har -i vissa fall, en viss inverkan på ljudet, och kan ibland vara ett lämpligt "finlir" att få "tonen" på förstärkaren som man vill ha den (dvs inget rätt eller fel utan en smaksak).
Mvh /Pix
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition.
Jag kanske borde ha förklarat mitt syfte: Jag sitt just nu och kikar igenom baksidan på instumenthuset till min bil (inte hifi direkt). Någon stanns är det glapp och kan fick ett tips om vilka komponenter det brukar vara. Oftast är det en lödnig som släpper och jag tänkte testa att fixa till den. Funkar det inte eller om instrumentet pajar ännu mer så måste jag i alla fall hitta ett nytt (på skroten). Saab lär ta närmare 8 papp för ett nytt. Pengar man hellre lägger hifi
Jag förtår Micke. Om det är en lödning som spruckit (glappar) kan det nästan vara lögn i h-e att hitta med ögat. Senast jag felsökte liknande hadde jag en sprayburk med kylspray (med smalt munstycke) Kylde sedan ned några lödningar i taget. Det var då lättare att få fram glappet eftersom kylan gör att lödningen krymper något och sprickan blir större (tydligare avbrott) Kyl dock inte direkt på komponenterna. då kan man göra mer skada än nytta
Mvh /Pix
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition.