Sitter här å har lite funderingar angående kurvor.
Ska man försöka använda sig av en kurva som går längs 0dB planet ända tils sisådär 150Hz eller liknande för att sen börja avta i styrka tils den når F-3dB punkten på ca 100Hz.
Eller är det bättre att använda sig av en kurva som redan vid ca: 500 Hz börjar avta i styrka, fast i en lägre takt en ovanstående tills oxå den når F-3dB nivån på ca 100 Hz?
Utan att se kurvorna så säger jag generellt att: En kurva med mjuka förändringar är bäst. Det är jobbigt att designa ett filter om kurvan ändrar "riktning" snävt ganska lågt i frekvens t.ex. om den har ett snävt knä vid 5kHz eller nåt. Då blir ju delningen först som den ska kanske och sen blir den för brant vilket påverkar fasen och gör att kurvorna inte summerar som de ska, eller så summerar de dåligt med en puckel vid knät eller så får man göra filtret mer komplext. Det blir svårare alltså. Börjar kurvan luta så smått tidigt så kan man lättare få delningen att adderas till den akustiska delning man ska ha.