Om det kommer olka utsagor om hur det lät så kan jag givetvis inte alls avgöra hur det låter. Det jag snarare menar är att om det hörs skillnad mellan två apparater så vet man att det faktiskt går att höra skillnad mellan dom. Man vet dock inte hur det låter. Men informationen om att det finns en skillnad kan i vissa fall innebära att det antingen är utan intresse att testa själv eller så innebär det att man vill testa själv. Det är alltså ATT det hörs och inte hur det hörs som var viktigt i just detta fall. Som jag sa i dom objektiva sakerna så är det ofta lätt att ta andras testers resultat och kunna använda den infon utan att behöva testa själv. Det innebär inte att jag struntar i subjektiva saker. Jag snarare försöker ha koll på när det är subjektivt och när det är objektivt och försöker utnyttja samt undvika dessas bra samt begränsade naturer.
Jag kallar inte dessa inbillningsfenomen Placebo men det är inte det viktiga. Det är framför allt inom HiFi men skulle jag hålla på med vinprovning till exempel skulle jag ta till blindtester. Vinprovning är dock inget jag håller på med. Smak och hörsel när det är småsaker som ska studeras finner jag lämpliga att blindtesta. Givetvis om jag skulle forska på medicin också. Det gör jag inte heller. Det säger en del om varför just hifi. Det finns andra drabbade områden men dom håller inte jag på med. Allt som det finns risk för att flera sinnen stör ut önskade testområden kan vara bra att isolera med blindtester. När det gäller just ljudliga skillnader så är det lätt att inbilla sig. Jag säger inte att du eller någon annan har lätt för det utan att människan har lätt för att inbilla sig och därmed kommer blindtester till sin rätt. Det är ju så också att man nog bör tycka att det är såpass viktigt att få testa endast hörseln att man orkar hålla på med blindtester. Det är hifi för mig. Viner struntar jag i så att säga.
Intressant läsning det där, som handlar om placebo vid medicinsk behandling. Mycket är med stor sannolikhet applicerbart även i andra sammanhang. Några utdrag:
"Patienten måste vara medveten om medikationen för att den skall ha placeboverkan (om den döljs för patienten ger den ingen placeboeffekt). Om patienten på förhand informeras om att det kan röra sig om placebo blockerar detta dock inte placeboeffekten."
"1. Utsöndring av endorfiner och enkefaliner. I behandlingssituationen aktiveras kroppens belöningssystem och detta ökar välbefinnandet, minskar oro och smärta.
2. Betingade reflexer. Denna mekanism spelar med säkerhet en betydande roll för placebos verkan. På samma sätt som blotta åsynen av ett hölass (på bild!) bevisligen kan utlösa astma hos en gräsallergiker kan man hos samma patient förtränga luftrören genom att tala om för honom att den vattenspray han använder innehåller gräspollen och vidga dem genom att meddela att den innehåller adrenalin. Dessa effekter torde vara lika verksamma hos djur. Förväntan/förtröstan om effekt verkar sannolikt genom denna mekanism. Se vidare nedan!
3. Lugnande-stressminskande effekt av behandling. De flesta sjukdomstillstånd förvärras av patientens oro över symptomen och deras orsak. Varje behandling, i synnerhet om den åtföljes av ritualer, utföres av trovärdig vårdgivare och åtföljes av försäkringar om tillfrisknande torde därför ha en viss placeboverkan."
"Det finnas knappast något hos placeboeffekten som inte låter sig förklaras i termer av vad vi redan känner till om människans biologi och psykologi. Endast den som svävat i föreställningen om att vattentäta skott existerar mellan kropp och psyke bör kunna förvånas över dess existens."