Hej! Vad finns det för fördelar (och nackdelar) med att placera diskanten under basen i en tvåvägare? Bör inte diskanten vara i våg med öronen hos den som lyssnar? Eller kan det spela roll hur man delar?
diskanten under basen förutsätter nog att du har högtalarna högre upp så diskanten ändå hamnar i öronhöjd... orsaken... är nog att få basen längre från golvet med dom för och nackdelar det medför.
Om du tänker på en sk D`Appolito konstruktion så sitter diskantregistret mellan basregistren vilket ger ett djupt ljud men där sweetspoten är mer svårbestämd och ljudet inte lika brätt men dock djupt. MvhKristofer
Genom att placera diskanten under basen kan man slippa att montera basen längre fram/luta baffeln för att lägga elementens akustiska centrum i lodlinje, om det behövs. Det är alltså en tidskompensation.
"diskanten under basen förutsätter nog att du har högtalarna högre upp så diskanten ändå hamnar i öronhöjd... orsaken... är nog att få basen längre från golvet med dom för och nackdelar det medför."
Är det inte tvärtom ? om man tittar på bilderna i tex speaker cookbook så riktas ljudet snett uppåt, fast det kan väl motvekas med delningsfiltret.
Hmm jag har just ritat upp en konstruktion med lutande baffel och basen över diskanten. För att diskanten skulle komma i öronhöjd. Och ställt den på stativ liknade gamla Isobarik. Diskanten kanske skjuter fram ljudet i fejset. Det får delningsfiltret fixa.
Nå, jag kom att tänka på JMlab och deras veckade front med bas i topp och botten och diskanten i mitten lite tillbakadragen. Så läste jag en gammal (inte så gammal) HF där Dunlavys högtalare 180cm i strumplästen var upp till test. Tior i hög och lågläge. Den var däremot inte veckad och hade en framfusig diskant. Tål att tänka på.