| 
        
          | 
              
                | Author |  Topic  |  
                | astoMember of Nerikes Audiofiler
 
      
 
                2011 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/14 :  03:20:16     
 |  
                      | Vad är de stora skillnaderna mellan TL:s olika svärsnitts förhållanden? 
 
 1,5-0,5 * konarea  2,25-0,75 * konarea  3-1 * konarea  
 
 Alla tre exemplen är ju på sätt och vis 3-1 förhållanden fast de två översta inte är det i förhållande till konarean
  
 De flesta här på forumet bygger 3-1 Tl men Seas "Thor" är ett exempel där tvärsnittsförhållandet är ca 1,5-0,5.
 Så därför undrar jag vad som är fördelar resp. nackdelar med de olika utformningarna?
 |  
                      | Edited by - asto on 2005/09/18  22:17:12
 |  |  
                | linnarKunskaps-Harry 2005 & Semester firare
 
      
 
                3623 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/14 :  09:33:22     
 |  
                      | Verkningsgraden vid avstämningen
 minskar vid minskat utrymme bakom elementet.
 Det finns tendenser till att undre gränsfrekvensen (f3)
 också sjunker med ökad volym bakom elementet.
 
 Över huvudtaget ger en TL med mer volum lägre f3
 och med högre verkningsgrad.
 
 Det finns en tråd med mätresultat på olika TL-former.
 Sök på Tyrland eller Tyreland.
 
 |  
                      |  |  |  
                | linnarKunskaps-Harry 2005 & Semester firare
 
      
 
                3623 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/14 :  10:24:44     
 |  
                      | Jag hittade mätresultatet. Utan att fråga MatsT lägger jag in länken här:
 
 http://bildarkiv.hififorum.nu/MatsT/tl_measurements_1.JPG
 
 Exemplet är en låda på 45x45cm och 2m lång.
 Sedan minskas lådan ner stegvis i bakändan.
 
 Jag skulle vilja göra tvärt om. Man börjar med
 ett rör som har samma tvärsnitt som konen för
 att stegvis öka rörets tvärsnitt vid konen.
 
 Hur som helst,
 man kan tydligt se att avstämningen sjunker med
 ökad skillnad mellan ingångsytan och utgångsytan
 trots att lådvolymen minskar. Volymen miskar dessutom
 ordentligt.
 
 I ovanstående exempel minskar volymen samtidigt
 som röret smalnar av baktill. Dvs lådan får mindre
 volym för varje avsmalnande.
 
 Första mätningen har lådan en volym på 405liter och resonans 32hz.
 Sista mätningen har lådan en volym på 213liter och resonans 23-24hz.
 
 Svaret på din fråga måste vara att resonansen sjunker med konisk
 form på pipan där den större ytan är vid membranet och den mindre vid
 myningen.
 Ett annat översakande resultat är också att verkningsgraden ökar
 när förhållandet ökar.
 Den sista bilden har förhållandet 18/1 (?!).
 Observera att förhållandet gäller början/slutet på pipan och
 inte membranets storlek som inte står noterat på länken.
 
 Svaret till frågan om fördelar och nackdelar med olika form
 är inte givet. Det beror på mycket andra faktorer som
 vad för transient man vill ha och var det distar minst osv.
 Elementets olika egenskaper har nog en stor betydelse osv.
 
 Jag kommer, lite längre fram, att göra egna systematiska mätningar
 för att utreda vad som händer vid olika former på pipan och olika
 mängd dämpmaterial osv.
 
 Är det någon som har fler idéer om vad som skall mätas?
 
 
 
 
 
 |  
                      | Edited by - linnar on 2005/09/14  11:07:01
 |  
                      |  |  |  
                | astoMember of Nerikes Audiofiler
 
      
 
                2011 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/14 :  12:45:20     
 |  
                      | Tack för ditt inlägg Linnar.... 
 Ja, i allra högsta grad påverkar det mycket i djupbas området. Jämfört med frekvenssvaret från seas "Thor" se länk:
 http://www.seas.no/kit/thor.måling.pdf
 så är det ju en enorm skillnad, fast mätningarna kanske är missvisande då "Thor" förmodligen är mätt i ekofritt och Tyrelands med närfält.
 
 Linnar frågar:
 
 quote:Är det någon som har fler idéer om vad som skall mätas?
 
 
 Intressant vore att veta vad som händer i övre registret upp till låt oss säga 1500 - 2500Hz (vid ev. 2-vägs konstruktion)
 om en mindre volym i pipan är en bättre kompromiss då det gäller transientsvar och bättre fördelar i mellanregister området.....
 Någon som har erfarenhet om detta redan nu?
 _____________________________________________________________________
 
 
 
 Jag har lite planer på att bygga en snikvariant liknande "Thor" med billigare element. Men kanske med andra tvärsnitts förhållanden.
 exempelvis 2 st bas/mellan http://www.seas.no/seas_line/woofers/H1217.pdf
 och diskanten http://www.seas.no/seas_line/tweeters/H1189.pdf
 
 Önskemålet vore att få bra knuff i basen ner till ca 30-35 Hz samt att inte göra mellenregister egenskaperna nämnvärt sämre.
 
 Vad tror/vet ni om denna 6,5 till bas/mellan i en Tl?
 
 
 Edit: Thor länken fungerar inte, finns på www.seas.no
 |  
                      | Edited by - asto on 2005/09/14  12:49:22
 |  
                      |  |  |  
                | BjornJMember
 
     
 
                101 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/14 :  13:11:00       
 |  
                      | Hej, om alle kabinet typer er afstemt til samme tunings frekvens gælder: 
 En tapered (avsmalnad, typ Tylander) pipa er kortare enn en rak pipa.
 
 Ekspanderande pipa (typ horn) er længer enn en rak pipa før den samma resonans frekvens.
 
 Om du har en rak pipa, men med en reducerat øpning (mass loaded), får du en kortare pipa enn en rak pipa, men en længer pipa enn en avsmalnad (taperede) pipa for den samme tunings frekvens.
 
 En tapered pipa (tex 10:1)har mindre bass, men dæmper de øvre, elaka, resonanser. (Om du flyttar ned driver en tredje del i pipan, reducerer dette også dom elaka øvre harmoniska - og du får lite mindre bass)
 
 Min egen TL sub har en pipa på 230 cm. Det skulle give en frekvens på ca 37 Hz om det var en rak pipa. Men fordi en del af pipan er mindre i volum og øpningen mycket liten, er tunings frekvensen ca. 25 hz. Altså en sorts tapered mass loaded TL.
 
 Generelt: Økat volum = økat bass
 
 Hej fra Bjørn
 |  
                      |  |  |  
                | astoMember of Nerikes Audiofiler
 
      
 
                2011 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/14 :  13:38:42     
 |  
                      | Tack Björn 
 quote:En tapered pipa (tex 10:1)har mindre bass, men dæmper de øvre, elaka, resonanser. (Om du flyttar ned driver en tredje del i pipan, reducerer dette også dom elaka øvre harmoniska - og du får lite mindre bass)
 
 
 
 menar du avsmalnande pipa med 10*sd i slutna änden till en öppning till 1*sd?
 menar du att den ger mindre bas än en 3-1 pipa, eller 1,5-0,5 pipa?
 fördelen är kanske som du beskriver att mellanreg blir bättre, men en sådan Tl-utformning blir ju estetiskt inte så tilltalande, om jag nu förstått dig rätt.
 Jag vill nå den bästa tänkbara kompromissen vad gäller mellanregister återgivning, tung och djup bas ner till ca 30-35 Hz samt lådstorlek.
 6,5:orna jag tittar på har ett sammanlagt sd på 260 cm^2 så jag vill hålla ner lådstorleken så gott det går
  |  
                      |  |  |  
                | BjornJMember
 
     
 
                101 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/14 :  14:52:29       
 |  
                      | Hej Asto. Ja jeg menar avsmalnad med tex 3 Sd og 0.3 Sd. Det kan bygges med en skrå vægg inne i kabinettet. En rak pipa tex. 3 Sd og en øpning på 0.3 er lettare at bygga. |  
                      |  |  |  
                | classeMember
 
      
 
                1625 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/14 :  15:36:18     
 |  
                      | en vikt pipa menar du björn |  
                      | 18 ska de va.
 
 |  
                      |  |  |  
                | BjornJMember
 
     
 
                101 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/14 :  15:48:01       
 |  
                      | Ja en vikt pipa. Om du har T/S data på en enhet, kan jag simulera lite eksempler på volum, tuning frekvens, dämping etc. i Martin Kings MathCad. |  
                      |  |  |  
                | linnarKunskaps-Harry 2005 & Semester firare
 
      
 
                3623 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/14 :  16:19:25     
 |  
                      | BjornJ är kunnig som alltid!
 
 
 |  
                      |  |  |  
                | astoMember of Nerikes Audiofiler
 
      
 
                2011 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/14 :  22:34:04     
 |  
                      | quote:Om du har T/S data på en enhet, kan jag simulera lite eksempler på volum, tuning frekvens, dämping etc. i Martin Kings MathCad.
 
 
 Ja, det vore jätte spännande att se vad du kommer fram till
   
 du kan simulera på två element i samma låda.
 http://www.seas.no/seas_line/woofers/H1217.pdf
 
 tack på förhand.....
 |  
                      |  |  |  
                | GignosMember
 
      
 
                229 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/15 :  01:05:45       
 |  
                      | Asto, 
 Jag ger inga kommentarer för vad som sägs i de andra svaren men här kommer något att fundera över och som bidrag till din fråga:
 
 ”1,5-0,5 * konarea 2,25-0,75 * konarea 3-1 * konarea”
 
 Om man i stället bygger 3 lådor med olika tvärsnitt som du angivit och med en viss längd variation och en ullmängd på ca 8 kg/m^3 konstant, kan intressanta iakttagelser göras.
 
 TL längden tillåts variera för optimal dämpning vid avstämningfrekvensen.
 
 Variationen för optimal avstämning blir ungefär ca 18 %.
 
 Sedan prövar man lådorna med 4 olika element med identiska ….fs….och lika Sd, Re men som då måste ha lite olika motoregenskaper.
 
 Vas, BL, Mms och Cms tillåts variera för att hålla konstant fs.
 
 Samtliga element har gemensamma data: fs= 31,8 Hz, Rms= 3kg/S,Sd=220cm^2,Re=6,55 Ohm.
 
 Zal är maximala akustiska impedansen som en TL optimalt avstäms för och dessutom ger en uppfattning hur pass bra elementet bromsas upp vid avstämningen.
 
 Ju högre värde ju mer bromsas konen.
 
 Bandbredden på Zal anger hur mycket hur mycket man kan över eller understämma TL:n.
 
 I regel kan detta ske bäst med element som är dåligt ”kontrollerade” koner, dvs. elementen med lågt Zal eller de TL:ar som är mycket dämpade.
 
 En generell regel som kan utläsas är att element med lågt Qts värde behöver typiskt mindre lådvolym än de med högre värden.
 
 Qtv är kvadraturlägets frekvens (90 grader) i ”far field” mellan elementet och termineringens utgång.
 
 Osäkerheten för TL beräkningarna i nedanstående värden, är främst för kvadraturläget (+- 0,5 dB) och exakta – 3 dB punkten som också kan tolkas (+- 0,5 dB).
 
 Som jämförelse med TL data, finns motsvarande volym för en sluten låda medtagen för lämplighetsbedömning av lådorna.
 
 De slutna lådor som fått Qtc värden över ca 0,7 är i allmänhet bäst att undvika, för transientsvarets skull.
 
 
 Element 1: Qts = 0,392; Vas= 68 L, (BL= 8 Tm,Mms=25 g,Cms= 1mm/N)
 
 3,00:1,00           opt 60 L, falign= 57,5 Hz, Zal= 50 Ohm, Längd 1,437 m, f3= 49 Hz/86.5 dB, Qtv38Hz,
 I motsvarande sluten låda 60L:        Qtc=0,573, fc= 46,45 Hz, f3= 59,75 Hz.
 
 2,25:0,75           opt 53 L, falign= 52.0 Hz, Zal= 60 Ohm, Längd 1,583 m, f3= 50 Hz/87.0 dB, Qtv35Hz,
 sluten låda 53L:        Qtc=0,592, fc= 48,05 Hz, f3= 59,1 Hz.
 
 1,50:0,50           opt 46 L, falign= 49.0 Hz, Zal= 75 Ohm, Längd 1,695 m, f3= 53 Hz/87.5 dB, Qtv33Hz,
 sluten låda 46L:        Qtc=0,617, fc= 50,06 Hz, f3= 58,4 Hz.  ____________________________________________________________
 
 Element 2: Qts = 0,200;  Vas= 68 L (BL= 12 Tm,Mms=25 g,Cms= 1mm/N)
 
 3,00:1,00           opt 60 L, falign= 57,5 Hz, Zal= 50 Ohm, Längd 1,437 m, f3= 170/60 Hz/87 dB, Qtv36Hz.
 sluten låda 60L:        Qtc=0,292, fc= 46,44 Hz, f3= 145,6 Hz.
 
 2,25:0,75           opt 53 L, falign= 54,0 Hz, Zal= 60 Ohm, Längd 1,533 m, f3= 150/58 Hz/87 dB, Qtv37Hz.
 sluten låda 53L:        Qtc=0,302, fc= 48,05 Hz, f3= 144,6 Hz.
 
 1,50:0,50           opt 46 L, falign= 52,0 Hz, Zal= 75 Ohm, Längd 1,695 m, f3= 133/60 Hz/87 dB, Qtv36Hz,
 sluten låda 46L:        Qtc=0,315, fc= 50,06 Hz, f3= 143,4 Hz.
 ___________________________________________________________
 
 Element 3: Qts = 0,400;  Vas= 34 L (BL= 12 Tm,Mms=50 g,Cms= 0,5mm/N)
 
 3,00:1,00           opt 61 L, falign= 57 Hz, Zal= 50 Ohm, Längd 1,450 m, f3= 44 Hz/84,5 dB, Qtv38Hz.
 sluten låda 61L:        Qtc=0,499, fc= 39,70 Hz, f3= 61,81 Hz.
 
 2,25:0,75           opt 54 L, falign= 47 Hz, Zal= 60 Ohm, Längd 1,548 m, f3= 48 Hz/85,0 dB, Qtv37Hz.
 sluten låda 54L:        Qtc=0,511, fc= 40,60 Hz, f3= 61,23 Hz.
 
 1,50:0,50           opt 46 L, falign= 49 Hz, Zal= 75 Ohm, Längd 1,695 m, f3= 50 Hz/85,0 dB, Qtv37Hz.
 sluten låda 46L:        Qtc=0,528, fc= 41,94 Hz, f3= 60,42 Hz.
 ___________________________________________________________
 
 Element 4: Qts = 0,783;  Vas = 34 L (BL= 8 Tm,Mms=50 g,Cms= 0,5mm/N)
 
 3,00:1,00           opt 71 L, falign= 57 Hz, Zal= 50 Ohm, Längd 1,450 m, f3= 43 Hz/85 dB, Qtv38Hz.
 sluten låda 71L:        Qtc=0,952, fc= 38,67 Hz, f3= 31,11 Hz.
 
 2,25:0,75           opt 54 L, falign= 53 Hz, Zal= 60 Ohm, Längd 1,563 m, f3= 43 Hz/85 dB, Qtv37Hz.
 sluten låda 54L:        Qtc=0,738, fc= 40,60 Hz, f3= 31,92 Hz.
 
 1,50:0,50           opt 46 L, falign= 49 Hz, Zal= 75 Ohm, Längd 1,695 m, f3= 43 Hz/84 dB, Qtv37Hz.
 sluten låda 46L:        Qtc=1,033, fc= 41,94 Hz, f3= 32,52 Hz.
 
 Björn
 
 Edit: För element nr 2 har två f3 värden angivits.
 
 Det första värdet är det riktiga f3 värdet i förhållande till passbandet.
 
 Men eftersom denna TL typ nästan bara kan användas för bas eller rättare sagt subbas, vill man då helst dela vid max ca. 100 Hz pga ripplet som finns ovanför.
 
 Delar man där med minst 12 dB/oktav vid denna frekvens,eller lägre, kan man räkna om - 3 dB punkten med fördel till den andra siffran som då gäller.
 
 |  
                      | Gignos
 |  
                      | Edited by - Gignos on 2005/09/15  01:57:36
 |  
                      |  |  |  
                | linnarKunskaps-Harry 2005 & Semester firare
 
      
 
                3623 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/15 :  08:40:15     
 |  
                      | Oj, det var detaljerat!
 Tråkigt bara att verkligheten inte är lika detaljerad.
 Där kan det skilja en hel del mellan teori och praktik.
 
 Intressant läsning dock, hittade lite uppslag som kan
 användas till kommande simuleringsprogram!
 
 
 
 
 |  
                      |  |  |  
                | BjornJMember
 
     
 
                101 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/15 :  09:58:10       
 |  
                      | Hej Gignos, 
 Har du funderat om de skal være koplat i parallel eller serie. Parallel: Impedancen er det halva, og SPL +6DB. Samma displacement (kon rørelse) som en enkel enhet.
 Serie: Dubla impendancen, samma SPL som en enhet. Halva diplacement.
 I båda fall dublas Vas og Sd naturligvis.
 Har du tänkt på at montera enheterne en tredjedel ned i pipap för at reducera rippel ?
 Med 2 enheter får du Vas 60 liter, Sd 260 CM2. Og Qts 0.45 og Fs 40 Hz, hvilket er et bra utgångspunkt för en TL. Med denna realtivt höga Qts, vil jeg simulerea med en tuningsfrekvens i pipan på mellam 30 og 35 Hz.
 Lite info om THOR bara: D´Appolito skriver at pipan är 81 tummar. Men om du tittar noga på ritningen, kan du se den är bara ca. 70 tummar.
 BjornJ
 |  
                      |  |  |  
                | astoMember of Nerikes Audiofiler
 
      
 
                2011 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/15 :  10:39:13     
 |  
                      | Gignos.... 
 Jag har legat sömnlös i natt, jag har slitit mitt hår för att förstå
   får se här nu, alltså element med lågt Qts lämpar sig enbart till lågbas samt högt Qts tappar transient snabbheten.
 
 då har vi två lämpliga kanditater kvar, de med Qts runt 0,4 där Bl skiljer sig kraftigt.
 högre Bl och Mms pressar ner f3 punkten lägre i ungefär lika stor låda. 3-1 lådan blir kortast med lägsta f3.
 
 verkar som man ska eftersträva element nr 3:s egenskaper
 är jag rätt ute
   
 detta var inte lätt.....
 
 försöker nu hitta ett samband hur lämpliga mina tilltänkta element är eller om det finns någon bättre 6,5 tummare för ungefär samma pengar
    
 
 
 |  
                      |  |  |  
                | linnarKunskaps-Harry 2005 & Semester firare
 
      
 
                3623 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/15 :  10:46:58     
 |  
                      | THOR: 80tum= 203cm = Fysiskt 42hz
 70tum= 178cm = Fysiskt 48hz
 
 Thor har en begynnelsearea på 376cm2 och
 en slutarea på 125cm.
 Förhållandet mellan pipändarna blir 3/1.
 Thor är avsett för ett element på 125cm2 enligt
 teorin (Tyrlands teori).
 Seas element är på 126cm2.
 Lådan är ursprungligen konstruerad för ett element.
 Då blir förhållandet membran-tvärsnitt 3/1.
 
 Det är ett vanligt förfarande, nu för tiden, att man dubblerar
 membranytan efter att pipan räknats på ett element.
 Varför vet jag inte. Kan vara något med ljudkvaliten.
 På "min tid" gjordes aldrig så utom i ett världsberömt
 fall nämligen Audio Tronics CM-högtalare.
 
 Om BjornJ o Gignos:
 Jag vet att BjörnJ och Gignos använder sig av djup teori.
 Jag lägger mig alltid lite på lite mer praktisk nivå och
 når ändå fram till samma resultat. BjornJ talar ofta om
 MS-TL. Mass Loaded TL.
 Jag arbetar endast med "rena" TL.
 Gignos har stor insikt i hur elementen fungerar i olika
 miljöer.
 
 Ville bara nämna detta så frågeställaren inte blir förvirrad
 av de olika buden.
 
 IDÉ:
 Jag skall lite längre fram försöka programmera
 (jag är programmerare i min egen firma) ett simulerings-
 program för "rena" eller "classic" TL.
 Jag kommer först att genomföra en mängd mätningar på en
 varierbar TL.
 Skall först programmera färdigt ett bokföringsprogram åt
 ett annat företag.
 |  
                      | Edited by - linnar on 2005/09/15  10:49:46
 |  
                      |  |  |  
                | astoMember of Nerikes Audiofiler
 
      
 
                2011 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/15 :  13:22:06     
 |  
                      | quote:Hej Gignos,
 
 Har du funderat om de skal være koplat i parallel eller serie. Parallel: Impedancen er det halva, og SPL +6DB. Samma displacement (kon rørelse) som en enkel enhet.
 Serie: Dubla impendancen, samma SPL som en enhet. Halva diplacement.
 I båda fall dublas Vas og Sd naturligvis.
 Har du tänkt på at montera enheterne en tredjedel ned i pipap för at reducera rippel ?
 Med 2 enheter får du Vas 60 liter, Sd 260 CM2. Og Qts 0.45 og Fs 40 Hz, hvilket er et bra utgångspunkt för en TL. Med denna realtivt höga Qts, vil jeg simulerea med en tuningsfrekvens i pipan på mellam 30 og 35 Hz.
 Lite info om THOR bara: D´Appolito skriver at pipan är 81 tummar. Men om du tittar noga på ritningen, kan du se den är bara ca. 70 tummar.
 BjornJ
 
 
 Antar att det var mig du menar fast du skrev till Gignos
  
 Elementen var tänkta att kopplas parallelt i ett 2-vägs system, eller så hadde jag en ide´ att prova på ett 2,5-vägs, då halveras väl impedansen i det lägre registret, så det borde väl bli ungefär samma sak i lådsimuleringen. men jag vet inte om det är någon vidare lösning
  
 att placera elementen 1/3 ner i pipan borde inte bli några problem, jag får designa lådan på ett sätt så elementen hamnar i önskad höjd.
 
 Jag väntar med spänning.....
 
 
 quote:IDÉ:
 Jag skall lite längre fram försöka programmera
 (jag är programmerare i min egen firma) ett simulerings-
 program för "rena" eller "classic" TL.
 Jag kommer först att genomföra en mängd mätningar på en
 varierbar TL.
 
 
 
 Linnar...
 vore trevligt att bekanta sig med ett enkelt program i TL hysterins tider
   förvirringen blir stor med alla teorier. 
 
 
 
 
 |  
                      |  |  |  
                | BjornJMember
 
     
 
                101 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/15 :  13:23:12       
 |  
                      | Asto, jeg har simuleret dine SEAS med interessanta resultat. Skal bara hitta et web hotel til PDF filen. Gignos: Mit inlegg og kommentarer om kopling av SEAS var til Asto. Ursäkta. Linnar: En av mina venner bygger oftast med 2 enheter. I praktiken tycker han 2 enheter vardera 200 cm2 låter bättre enn 1 enhet på 400 cm2. |  
                      |  |  |  
                | BjornJMember
 
     
 
                101 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/15 :  14:16:23       
 |  
                      | Hej alla, man kan jo uploade filer med mera her i forumet  
 Om denna fungerar, kan ni se lite eksempler på SEAS i en ML TL og hur Martin Kings program fungerar.
 
 http://bildarkiv.hififorum.nu/BjornJ/SEASTL.pdf
 
 
 
 
 |  
                      |  |  |  
                | linnarKunskaps-Harry 2005 & Semester firare
 
      
 
                3623 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/15 :  20:05:46     
 |  
                      | BjornJ: "En av mina venner bygger oftast med 2 enheter. I praktiken tycker han 2 enheter vardera 200 cm2 låter bättre enn 1 enhet på 400 cm2."
 
 Jo, så gör jag med, tycker också det blir bättre när stora membranytor
 skall brukas.
 Men vad jag menar är att flera konstruktioner är beräknade för ett element
 sedan stoppar man i ett till. Som Thor.
 
 
 |  
                      |  |  |  
                | astoMember of Nerikes Audiofiler
 
      
 
                2011 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/16 :  00:30:57     
 |  
                      | Bjornj.... 
 Ett jätte TACK för att du tog dig tid att kolla upp detta.
 Nu ska vi se om jag fattat allt rätt. Pipan har konstant tvärsnitt yta på 520cm^2 och en öppning på 52cm^2. Enklast att jag bifogar en enkel princip skiss......
 
 Jag har gjort om alla mått till det metriska
 
 
  
 Fick fram dämpningen till 4,8 gram/liter, gäller det pipans totala volym eller enbart volymen i de sektioner som dämpningen skall vara?
 
 hela pipan 106.6 liter = 512 gram
 dämpade sektionen 66 liter = 317 gram
 
 Vad har ni andra för åsikter om Bjornj:s förslag?
 |  
                      |  |  |  
                | linnarKunskaps-Harry 2005 & Semester firare
 
      
 
                3623 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/16 :  08:08:51     
 |  
                      | En typiskt ML-högtalare. Mina kunskaper när det gäller ML är inte så stor
 jag jobbar bara med TL.
 Bjornj:s förslag, som tagits fram genom sin vän Martin Kings
 formler, stämmer säkert.
 
 En ren och stor bas TL måste delas tidigt om man vill bibehålla
 hög verkningsgrad vid resonansen för att undvika andra lineresonansen.
 Vill man att den skall jobba högre upp i frekvens måste den
 dämpas hårdare och på ett speciellt sätt. Då sjunker verkningsgraden
 lite vid resonasen medan andra lineresonansen försvinner.
 En ML kan alltid köras högre upp i frekvens precis som en
 basreflex.
 
 Skulle vara intressant att göra om ena högtalern till en
 basreflex och mäta båda lådorna för att notera skillnaden.
 Jag tror att skillnaderna blir måttliga, med betoning på tror.
 
 
 |  
                      | Edited by - linnar on 2005/09/16  08:17:05
 |  
                      |  |  |  
                | BjornJMember
 
     
 
                101 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/16 :  09:44:03       
 |  
                      | Hej Asto, din ritning er korrekt. Orsaken til at jeg gillar ML TL, er at den er enkel at bygga. Så valget är enbart av praktiska orsaker. Linnar: Jeg hadde min Beyma enhet i en bass reflex tidligare. Den havde et mycket smalbandigt og "peaky" output fra porten, og jeg havde mycket stora problem med "port noice".
 En sammeligning/mätning mellem en väl designat bass reflex og en TL vore mycket interessant. Kul om det blev oavgjort
  Linnar: Använder du Speaker Workshop. |  
                      |  |  |  
                | BjornJMember
 
     
 
                101 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/16 :  10:00:52       
 |  
                      | Asro, dämpningen är enbart i ca. halva pipan i mit eksempel. Det er enkelt at simulera hårdare dämpning og/eller dämpning i hela pipan. I praktiken skulle jag prova alternativa dämpningar i den färdiga kondtruktionen, så du får den ljud, som du tycker om i ditt rum. Simulering kan aldrig ersätta örorna, men kan förhåpningsvis spara dig för bortkastat arbete med såg og lim. |  
                      |  |  |  
                | astoMember of Nerikes Audiofiler
 
      
 
                2011 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/16 :  10:08:59     
 |  
                      | Linnar... 
 Jag simulerade fram en basreflex med samma liter antal och port area. Dämpningen satte jag på 75%. Samma element parallel kopplade.
 
 nu är ju detta bara simuleringar, men jag tycker mig se vissa skillnader....
 MLTL:en får ju en mycket jämnare impedans, konutslaget verkar bli mindre, verkningsgraden högre samt mjukare rolloff med högre verkningsgrad i 30 Hz området. men som sagt det är ju bara simuleringar
   
  
 
 quote:En ren och stor bas TL måste delas tidigt om man vill bibehålla
 hög verkningsgrad vid resonansen för att undvika andra lineresonansen.
 Vill man att den skall jobba högre upp i frekvens måste den
 dämpas hårdare och på ett speciellt sätt. Då sjunker verkningsgraden
 lite vid resonasen medan andra lineresonansen försvinner.
 En ML kan alltid köras högre upp i frekvens precis som en
 basreflex.
 
 
 
 Min tanke är att dela så lågt som möjligt, Seas diskanten som jag nämnt tidigare i tråden har ett fs på 550 Hz, och enligt data från Hifikit så har den en rek. delningsfrekvens på 1500Hz, Men diskant valet är inte spikat ännu, förslag mottages tacksamt.....
 |  
                      |  |  |  
                | linnarKunskaps-Harry 2005 & Semester firare
 
      
 
                3623 Posts | 
                    
                      |  Posted - 2005/09/16 :  11:51:59     
 |  
                      | BjornJ: Jo, jag använder Speaker Worshop.
 Har en byggmanual för en jig och
 en mätmanual och mycket mer på min
 hemsida.
 
 
 |  
                      |  |  |  
                
                |  Topic  |  |  |  |