Jo, kan nå'n förklara lite enkelt den praktiska, hörbara betydelsen av på vilket avstånd elementen är placerade från varandra i en linjekälla?
Min gamla dröm om linjekällor fick sig lite liv igen idag då jag sprang på balkar i kolfiber med en tvärsnittsform som var ganska ovoidformat, som så många högtalarkabinett är. Det vill säga nästan platt på framsidan där man lämpligen monterar elementen och typ "äggformat" baktill. Denna form är ca 3 dm djup och ca 2 dm bred med en ungefärlig tvärsnittsarea på 5 dm2, det vill säga cirka 10 liter per 2 dm längd och om kabinettet är cirka 185 cm högt får det då en ungefärlig volym på 90 liter.
Om man väljer nio element så blir ju då c/c cirka 200 mm. Dessvärre är den välvda ytan 200 mm så det är svårt att få plats med större element än 5 1/4-tums, kaaanske 6#189;-tums och då blir ju det lite space emellan elementen, hur mycket spelar då denna roll?
Jag har läst om "lobing" och andra märkliga effekter som jag inte förstår mig på men kommer dessa att höras i det här fallet?
Varje timmas spekulerande över sådant man inte kommer att märka nån skillnad av är en timma förlorad lyssningstid.
Jag har inte matten i huvudet men dær finns några matematiska och praktiska regler som jag læste på nær jag satt med mina billiga prototyper. Istællte før att jag ska komma ihåg fel så tror jag att alla grundlæggande frågor runt interferens/ c-c avstånd / val av element hittar du svar på i Jim Griffins "Design Guidelines for Practical Near Field Line Arrays"