| Author |
 Topic  |
|
Tomas J
fd _T_
1540 Posts |
 Posted - 2015/06/05 : 20:21:58
|
Jag har kört standard 1.0mm2 kabel.
I första monoblocken körde jag 1.5mm2 kabel men jag tyckte att det blev alldeles för klumpigt.
Så det var något jag ändrade i version 2, faktum var att jag gick ner i kabelarea nästan överallt.
Utgångstrafon ser jag egentligen ingen anledning att skifta då båda beter sig likadant.
En tongenerator har jag i telefonen, men jag har ingen mätprobe till mitt oscilloskop, jag måste skaffa det först i så fall [:/]
|
Ett forum dör utan tillströmning av medlemmar, Agera! |
 |
|
|
Ingvar.Ahlberg
300.000-klubben, Semester på egen begäran
1969 Posts |
Posted - 2015/06/06 : 11:19:12
|
Utgångstrafo ser ut som Luxman, då måste bägge tåtarna
som slutar i molexkontakten vara kopplade, den ena till jord
den andra är återkopplingssladden.
Ingvar |
Ansvarig för och Designer bakom H.A.D Halland Audio Design.
Driver också The Vacuumed Cat co. |
|
|
|
Tomas J
fd _T_
1540 Posts |
Posted - 2015/06/06 : 12:21:54
|
Det är dina gamla trafos Ingvar! 
Ok, bra att veta att båda tåtarna behöver vara inkopplade.
De är de ju nu, dock ändrar inte det brummet/ljudet i trafarna...
|
Ett forum dör utan tillströmning av medlemmar, Agera! |
|
|
|
Tomas J
fd _T_
1540 Posts |
Posted - 2015/06/06 : 21:09:11
|
Nu har jag beställt en mätprobe till mina oscilloskop, ska bli intressant att se om de gamla apparaterna fungerar!
|
Ett forum dör utan tillströmning av medlemmar, Agera! |
|
|
|
Tomas J
fd _T_
1540 Posts |
Posted - 2015/06/20 : 22:19:49
|
Hejsan hoppsan!
Nu har jag fått min mätprobe till oscilloskopet, och lyckats justera in det så att jag kan se både fyrkantig och sinusvåg med telefonen som källa.
inte världens bästa tongenerator märker jag, men den kan ju ge fingervisning i alla fall.
Jag provade att slå på steget med proben kopplad direkt på utgången, med motkopplingen bortkopplad, då verkar det som om att jag får ut samma signal som jag skickar in, fast förstärkt. Och det är väl rätt misstänker jag?
Om jag kopplar in motkopplingen så ser fyrkantsvågen jättekonstig ut och det surrar lite mera än utan motkoppling.
Tyder detta på att motkopplingen är fasvänd eller att det är fel värden i motkopplingskondensatorn/motståndet?
Jag vågade inte prova, men vad händer om jag skiftar kablarna från "motkopplingsslingan" riskerar jag att något går sönder? |
Ett forum dör utan tillströmning av medlemmar, Agera! |
|
|
|
Stormen
Member
1542 Posts |
Posted - 2015/06/21 : 20:13:05
|
Va bra att du får rätt fyrkant när du tar bort motkopplingen.
Att det blir knas när du lägger tillbaka kabeln för motkopplingen är ju lite märkligt kan tyckas, r18 är bara en reglering för hur mycket motkoppling du ska ha (bromsen) o kondingen c6 bestämmer om det ska vara något filtereffekt.
Titta runt lite på olika motkopplingar som du kan hitta o jämför om du petat dit rätt motstånd. Och såklart dubbelmät nuvarande. En motkoppling borde inte skapa sådana huvudbry. Men ibland så.. :-)
Edit: Du har säkert redan kollat runt. Jag ser nu på ditt bildalbum att du byggt en hel del grejer. Att bygga efter en ritnkng är alltid kul men man stöter på små saker som inte stod ett ord om i manualen :-)
En fråga. Hur menar du med att vända tåtarna? Plus på minus o minus på plus? Jag vet faktiskt inte om det kan vara det som ger ett sådant fenomen. |
Edited by - Stormen on 2015/06/21 20:22:13 |
|
|
|
Tomas J
fd _T_
1540 Posts |
Posted - 2015/06/21 : 20:51:41
|
Precis, jag menar att vända på plus och minus, jag tänker på det som "time" skriver, att man vänder utgångstrafon fel.
Om man nu har gjort det så borde ju också motkopplingen vändas?
Går något sönder om jag provar tro?
|
Ett forum dör utan tillströmning av medlemmar, Agera! |
|
|
|
Stormen
Member
1542 Posts |
Posted - 2015/06/21 : 23:00:45
|
Nja. Alltså transistorer lyfter på hatten bara de får 5-10 volt över sig. Ett rör kan du misshandla ganska brutalt på spänningarna (dvs om du kommer från transistor-skol-bänken.
Det jag lärt mig med rör är att de smyger igång o att man då snabbt kan slå av om det är helt galet. (EEn transistorhistoria smäller ju direkt. Du kan även köra med en 60W glödlampa i serie med 230V ingången. Då halverar du spänningen. Men det använder man kanske mest i början för att se att man kopplat strömtrafen o de stora kondingarna rätt. Annars kan man dutta på rätt så friskt med kablarna i en rörförstärkare. Ja förutom på strömsidan då man kan få sig rätt så uppfriskande bett :-)
Jag hade lött loss motkopplingen, vilket du gjort nu o bara lagt emot o testat. När du har oscilloscopet inne o kanske en last eller en högtalare så både hör du o ser du på signalen om ngt är galet. |
|
|
|
Tomas J
fd _T_
1540 Posts |
Posted - 2015/06/22 : 23:39:03
|
Nu börjar det bli intressant!
När jag skiftade plus och minus så kom inte fyrkantsvågen fram.
När jag kopplar motkopplingen rätt så ser vågen konstig ut.
När jag kopplar ur motkopplingen ser vågen rätt ut.
Nu till det intressanta...
Jag skiftade över och mätte på den andra kanalen.
Där ser vågen konstig ut när jag inte har motkopplingen.
När jag kopplar in motkopplingen så ser vågen korrekt ut!
Det känns som om att det är dags för att kolla alla kopplingar en 104:e gång, något måste vara omkastat någonstans! |
Ett forum dör utan tillströmning av medlemmar, Agera! |
|
|
|
Stormen
Member
1542 Posts |
Posted - 2015/06/23 : 08:36:50
|
Bra, då har vi ett bra utgångsläge.
Vet inte om du följde min tråd med bygget om Richardson, men det var ganska svårt att få till en fyrkantsvåg utan motkoppling. Varenda liten multimetertåt eller litet filter som jag inte trodde kunde påverka var med och det såg förskräckligt ut på oscilloscopet(oigenkänligt).
Men med kortsluten ingång och en 4 Ohm last på utgången, i mitt fall även med 2mH i serie för att simulera en bas o varenda litet filter borta, tom på katoden på fasröret i mitt schema. Det tog en stund innan jag såg vad som var filter och vad som "skulle vara där" :-)
Det är ganska "högexplosivt" att hålla på utan motkoppling enligt min erfarenhet, dvs märkligt känsligt för påverkan av olika störkällor mm.
Nu ser jag att det inte är så många filter i ditt schema, nästan inget alls faktiskt. Dock så har jag ett otränat öga o kanske mer kan ingiva dig mod än kunskap. Men det är nog så viktigt :-)
Det jag menar är att det kan va svårt att sträva efter en fyrkantsvåg när motkopplingen är urkopplad. ( det är bara när du ska leta efter ringningar o fel o trimma in en utgångstraf) Har du fyrkantsvåg med motkopplingen i, på ena kanalen. Så är allt helt korrekt o bra att sträva efter att kopiera den sidan. |
|
|
|
Tomas J
fd _T_
1540 Posts |
Posted - 2015/06/24 : 23:05:18
|
Hur ska egentligen rp1 fungera?
Jag har fått för mig att spänningen som kommer ifrån C8 och R20 ska gå till RP1 och beroende på hur man justerar den så höjs spänningen till EF86 och sänks till 6n1p eller om man vrider åt andra hållet så ska spänningen höjas till 6n1p och sänkas till EF86.
Stämmer det? |
Ett forum dör utan tillströmning av medlemmar, Agera! |
|
|
|
Stormen
Member
1542 Posts |
Posted - 2015/06/25 : 08:31:43
|
Hej
Nja, RP1 justerar bara 6n1p övre och undre halvan på vågen ( pusch o pull) som ska till slutrören. Eller rättare sagt en justering av anoderna så de jobbar rätt. Det är ju finurligt med ett rör som har två halvor i sig.:-) ( två transistorer om man vill göra en haltande tankejämförelse) På min variant tror jag det var ca 23% spänningsskillnad på fasröret enligt spänningarna i manualen.
Spänningen från C8 ska orörd vidare till C7 banken.
(rp1 ska alltså inte påverka spänningen till ingångsröret utan bara justera fasröret)
Tänk på att läsa B+ från spänningsskällan, dvs från vänster till höger i schemat. Då har vi C8 banken som buffrar upp spännigen och ser till att den är fin när den dyker ner till RP1 och anoderna på 6n1p. R9 som sitter direkt efter C8 banken och sladden som går till RP1 Är bara ett fallmostånd och C7 gör spänningen stabiliserad och stark för att skickas vidare till anoden på F86. Anodmotståndet R2 är det som du kommer märka är det som genererar mest brus.
Det kan såklart varit såhär du menar och det jag skriver slår in öppna dörrar.
När jag höll på med mitt bygge så var det något ord i nån mening bara från ett inlägg där jag helt plötsligt insåg att jag inte sett det hela klart från början och hittade felet.  |
Edited by - Stormen on 2015/06/25 08:38:42 |
|
|
|
Tomas J
fd _T_
1540 Posts |
Posted - 2015/06/25 : 09:53:31
|
Här har vi ett fel!
Jag har tolkat kopplingen av rp1 helt fel, och med din förklaring ovan så blir det solklart, tack!
Dock är jag inte riktigt med på vad du menar med att läsa schemat ifrån vänster till höger, B+ kommer väl ändå ifrån C8 och ifrån höger?
När du skriver R9 tror jag att du menar R19
Jag tror jag förstår ändå, men för tydlighetens skull.
Du slår inte upp några öppna dörrar, jag har byggt mycket efter schema och ritning och är rätt duktig på att få ihop det, men jag är helt novis på sån här felsökning och har lite svårt att förstå samband mellan hur olika Komponenter och olika kopplingar förändrar egenskaper på olika sätt.
Än så länge så är jag bara i början på lärostegen när det gäller detta och jag är väldigt tacksam för den hjälp jag får!
Ang. R2, kan det vara idé att experimentera med lite olika sorters motstånd här?
I dag sitter det kolmassamotstånd här. |
Ett forum dör utan tillströmning av medlemmar, Agera! |
|
|
|
Stormen
Member
1542 Posts |
Posted - 2015/06/25 : 09:59:47
|
Hej. Ha ha. Helt rätt höger till vänster menade jag. :-)
O R18 ska det vara.. ( Det är ju dumt o förvira i onödan :-) ) ha ha
R2 kommer nog göra att det brusar med kolmassa. Testade själv kolfilm men det var med metalloxid som det blev riktigt tyst. Vill du brässa på så testa caddock (50kr st) men det är nog lite överkurs just nu :-)
Men kör först med kolmassa o se vad du tycker så vet du vart du ska ingripa sen.
|
Edited by - Stormen on 2015/06/25 10:05:15 |
|
|
|
Stormen
Member
1542 Posts |
Posted - 2015/06/25 : 10:31:23
|
Några saker som jag själv reflekterat över när jag tidigare byggt tranistorbyggen och nu get mig på rörprylar är dels spänningståligheten, vilket är mycket trevligt. Se bara upp så du inte råkar koppla loss BIAS spänningen, då kan rören grillas sägs det.
I en rörförstärkare så kan man gott lägga effektmotstånd för att plocka ner spänningen, tex på B+ och även om man tex kör likriktat på glöden (6,3V) I tex förförstärkare med RIAA så kan man tycka att det brummar lite mycket att köra växelström på glöden och likriktar istället. Men det blir mera fjutt o liv i ljudet med växelspänning. ( kanske en kompensation men får överväga o så lite tycke o smak på det)
Fallmotstånd (som används lite överallt i ett rörsteg) placerat i nätdelen på ett transistorsteg skulle inte vara min första tanke. Då vill man ju bunkra upp med kondingar stora som handgranater och en traf, gärna i storlek så det krävs en mindre släpkärra.
I rörvärlden så kan man råka döda livligheten o rappheten i ljudet med för stora kondingar, lagom är bäst. O gärna nya snabba kondingar. Oljekondingar i papper låter ibland lite segt, likaså likriktarrör kan mumla till det, en diodbrygga låter snabbare. Detta är dock högt personliga åsikter och inga rätt eller fel. Men en vanlig MKP radiell svart kondensator från elfa kommer man långt med. Resten är finlir med silver kondingar osv. Det beror helt på vad man vill ha ut och vad man gillar.
Ett likriktarrör är tex segare i starten och gör att man inte får överspänningar på anoden inann rören börjar dra som de ska. Detta kan man lösa med fördröjningskretsar eller ibland justera filtret på B+ med tex ett LC filter istället för ett CLC som är det vanligaste. Alltså C (konding) efter likriktaren ger 1,4x AC spänningen och ett L (drossel) efter likriktaren direkt ger 0,9x spänningen.
En annan sak som klarnade mer o mer var att se de olika delarna på ritningen och avgränsa delarna i schemat. Att se ingångsröret för sig med sin B+, gallerbroms ( serie med ingående signal) och gallerläcka (från ingångssignalen till jord)
När den signalen är förstärkt o fin så ska den vidare till fasröret som delar upp signalen (fasvänder) så vi får en push sida och en pull sida som sedan skickas till slutrören. Fasröret har sin egen B+ och sina egen kondingsbank ( om man tänker lite slarvigt generellt) o tappas ner på schemat till sina anoder.
(Om man bygger singelend, dvs med ett slutrör rör så slipper man ju ett fasrör i mitten men man får inte mycket till effekt. Puristerna mfl gillar dock att det är mindre komponenter vilket är önskvärd i många hänseenden. kanske till ett par lättdrivna horntoppar?) I din konstruktion så vill man ha ut lite mera effekt och sätter då ett fasrör som delar inkommande signal och skickar vidare till ett effektrör som förstärker push och ett som förstärker den negativa sidan pull. Man kan tänka sig två kolvar i en motor som jobbar.
Denna signal skickas genom kopplingskondensatorerna C2 C3 och här finns det utrymme för att testa lite olika modeller och prisklasser med tiden och du vill testa dig fram o höra förändringar. Men som sagt man kommer förvånansvärt långt med en vanlig kondensator, dvs man får igång burken :-) )
Så RP1 har en intressant injusteringsroll så man får rätt balans på pusch o pull till slutrören :-) Förhoppningsvis så står det i byggmanualen vilka anodspänningar det ska vara på 6n1p röret, för här har jag ingen kunskap. ( än ) :-) Jag vet heller inte hur man ska mäta fram detta med en lämplig metod. Men det kanske man kan göra på något tjusigt sätt med oscilloscopet.
lite kortfattat om mina tankar just nu. :-)
EDIT: uttryckte mig nog slarvigt om push o pull. Oftast är signalen från fasröret bara 180 grader så det är samma signal men fasvänd på nedre röret. Här finns en fin förklaring.
http://www.x3mhc.no/dokumenter/SE-v-PP-Part1.pdf
|
Edited by - Stormen on 2015/06/25 11:22:25 |
|
|
|
Ryssen
100.000-klubben
8243 Posts |
Posted - 2015/06/25 : 11:33:51
|
quote:
I rörvärlden så kan man råka döda livligheten o rappheten i ljudet med för stora kondingar, lagom är bäst.
Hmm har inte tänkt på detta,och vad som är för stort måste ju då provas fram... |
Learning by burning..
You say that you can read my mind--Be careful of what you might find. -Ozzy-
|
Edited by - Ryssen on 2015/06/25 11:34:37 |
|
|
|
Tomas J
fd _T_
1540 Posts |
Posted - 2015/06/25 : 13:43:07
|
Tack för ett jättefint inlägg, jag bara läser och lär
I det jag förstår då jag byggt en del trisse steg så håller jag med när det gäller att dimensionera nätdelar osv. Men som tidigare nämnts så är det här nya sätt att tänka för mig, jätte lärorikt!
Ang injusteringen för rp1 så är den lite luddigt förklarat i byggbeskrivningen, det står bara att den skall justeras in för minsta möjliga distortion med hjälp av oscilloskopet, dock inte hur detta skall göras... |
Ett forum dör utan tillströmning av medlemmar, Agera! |
|
|
|
peterh
Semesterfirare
1056 Posts |
Posted - 2015/06/25 : 16:31:22
|
Vad gäller RP1 ( pot-en i fasvändaren) så behövs den då en LTP fasvändare inte är symmetrisk, signalen till undre röret är lite
svagare då förstärknimgen inte är oändlig.
För att justera kan man t.ex. koppla skåpets ( skall vara ett tvåkanaligt skåp! ) bägge ingångar till efter C2 / C3, samt
summera signalerna. Då signalerna skall vara i motfas är summan
noll när du har balans. Detta förutsätter att du har matchade slutrör.
Om du inte vet något om slutrören blir det värre, då får du mäta
på utgången ( gärna med motkopplingen bortkopplad ) och justera
RP1 så att båda halvorna av sinusvågen blir lika höga.
Alternativy om man har möjlighet att mäta distorsion, justera
till lägsta distorsion, allt vid 10% av full effekt. Glöm inte
konstlast eller högtalare anslutet,
|
|
|
|
Tomas J
fd _T_
1540 Posts |
Posted - 2015/06/25 : 17:30:39
|
Guld peterh!
Slutrören är köpta som matchade, nya i kartong.
Så jag får väl hoppas att den som gjorde det kunde sin sak
Så då borde jag kunna använda din metod för att justera in det hela!
I kväll så ska det lödas om och justeras!
Dock måste jag lägga in en till beställning av en mätprobe för att kunna gm föra signalerna, men det lägger jag på bra-att-ha-kontot |
Ett forum dör utan tillströmning av medlemmar, Agera! |
|
|
|
Stormen
Member
1542 Posts |
Posted - 2015/06/26 : 08:43:10
|
Fint Peter, då vet även jag hur jag ska göra på min stärkare. Jag gick just o funderade på detta. Men det är när man får förklaringen som det är så genialt enkelt o det bästa sättet. "There is nothing so comlicated as simplicity"
Det här med mängden kondingar( bäst jag förklarar mig lite): jag kan nog inte gå i god för det, men vet lyhörda rävar som börjat med en bank med 5 kondingar och jobbat sig ner till ca 2 och upplevde att det blev livligare. Sen vill jag nog lägga in en stor passus kring detta med kondingar o lite andra trix. Det är mest finlir o kraktärsskillnad (svartmagi mm). På vissa punkter hör man kanske inte någon skillnad alls. Jag kan ibland tycka att det är svårt att veta när man läser tex på ett forum om skillnader och vad det gäller. Ibland så gäller det skillnader och funktioner som gör att inte en förstärkare börjar självsvänga o gå upp i rök eller brusskillnader såsom anodmotståndet i en rörstärkare. Här hör alla skillnad.
Ibland på forum och med människor man träffar så är diskussionen inne på olika saker såsom om musiken återspelas på en defragmenterad hårddisk eller odefragmenterad. Det är också här som diskutionerna landar som mest eftersom det inte är lika uppenbart att det är skillnad. Det är väldigt lätt ( jag fastnar där jämt) att tro att det är just det som kommer att göra skillnad hemma i min anläggning. Jag tänker här på att stänga av och på olika processer i windows för att det ska låta bättre. ( vet i sjutton om jag hörde nån skillnad) Men största skillnaden är ju att byta från vanligt ljudkort till tex ett Lynx.
Ägaren av Meridian lär ha sagt något i stil med: -"Om en konstruktör behöver dyra kondingar/komponenter för att få en produkt att låta bra så ska han inte jobba hos oss". O det ligger nog nåt i det. Produkten ska låta kalasbra med standardkomponenter. När plånbokens fysiska mått börjar bli för liten och det rinner över åt alla kanter så kan man såklart gå o skaffa finliret. Men som oftast så är det ju så med DIY:are att vi gärna fördjupar oss, byter kunskaper och vill nå nya gränser.
Det här med tycke och smak spelar såklart in, när jag lyssnar så kan jag tycka en liten cirklotronförstärkare men bara nödvändigt många komponenter kan låta riktigt medryckande och ärligt. Eller högtalarfilter med bara det nödvändigaste. Jag tror man får skapa sig sin egen uppfattning, för i slutändan är det ju den inre resan och feedbacken som du ska få när du lyssnar på musik. Att sitta o lyssna på sin anläggning o analysera är ganska tråkigt i längden. Det är roligare att lyssna på musiken :-)
Jag ska inte sno tråden allt för mycket o sladda iväg. Det är väldigt intressant ditt bygge och jag har tidigare haft stärkare med samma slutrör.
Det som förvånar mig lite är att det är så lite filter på ditt schema. Men det kan vara stabila rör istället som man inte ruckar på i första taget. Om du får problem med mobiltelefonskräp, trådlösa tangentbord och annat som snappas upp så kan du testa att sätta 1.2K i serie och 150nF till jord på insignalen. Då tar du bort sånt där skräp över ca 150Khz.
|
|
|
|
Marzipan
Starting Member
22 Posts |
Posted - 2015/07/05 : 15:49:46
|
Intressant bygge! Schemat har bra potential, UL PP 6550 låter nog perfekt.
Själv har jag oftast prövat mig fram i mina byggen, även om jag utgått från typiska kopplingar och arbetspunkter för de aktuella rören. Ibland har det uppstått intressanta oljud och oscillationer tills jag hittat felet.
Vad som hjälper i såna fall är att förenkla kretsen temporärt. Kanske triodkoppla slutrören? Ta bort bypasskondingar på alla katoder? Även ta bort motkopplingen som du har gjort. Kanske inte låter optimalt vid hög effekt men bör, om kretsen är rätt kopplad i övrigt, resultera i rent ljud utan störningar. Sedan kan man återinföra saker steg för steg tills problemet händer igen. Jag har också haft stor nytta av att göra flera kopior av schemat, där jag ritar in förändringar och multimetermätningar från varje komponentpinne.
Ett gammalt röroscilloskop och dito sinusgenerator är bra att ha för dessa tål lite mer än tex datorns ljudkretsar. Lycka till!
|
|
|
|
Topic |
|
All Forums
Behöver hjälp att tolka rör schema!
New Topic
Printer Friendly