| T O P I C R E V I E W |
| Beat |
Posted - 2013/10/05 : 09:24:57
Hej!
Behöver diskutera lite med en svetsingenjör - finns här någon?
/pontus |
| 18 L A T E S T R E P L I E S (Newest First) |
| Saro |
Posted - 2013/12/01 : 09:42:25
Att svetsa a-mått 6-7 med rutil tråd kommer 100% av gångerna att resultera i att katetavvikelsen blir för stor i tex svetsklass B och det kommer att vara ofullständig inträngning i botten. Är man skicklig så går a-5 att svetsa med rutil 1.2mm tråd
Kkr har större radie än vkr
www.madwelding.se |
| Saro |
Posted - 2013/12/01 : 09:32:22
Varför är plattan gjord av duplex? Går det att ersätta den med 316?
Det är frågor jag skulle ställa mig själv då duplex kan vara knepig att svetsa ibland.
Www.madwelding.se |
| Brandmästaren |
Posted - 2013/10/08 : 21:19:26
Hej igen :)
Skall göra ett försök att röra till det, finns säkert någon som kan rätta mig om så är ;)
Som Mattias och du själv skrev så fälls oftast öronen in i konstruktionen och svetsas runt om.
KKR har ofta mindre radie i hörnen jämfört med VKR, därav alltså, men grövre gods görs väl sällan som KKR varför det kanske är mindre intressant.
Vad det gäller sträckenergin så är det ett tag sedan jag räknade sånt men kort går det ut på följande:
En elektrod som smälts till ett bestämt svetsmått tillför en viss (ideal) mängd energi till materialet.
För att öka svetshastigheten måste mer material tillföras, men framförallt mer energi då uppvärmningstiden minskar. Därför riskerar gränserna för tillförd energi per längdenhet att överskridas.
Samt då att den övre gränsen eller risken att materialet kyler av svetsen för fort med sprickbildning som följd.
Vad det gäller plåtar platt mot VKR så blir det en v- fog på var sida och en vanlig kälsvets runt plåten, tvärs profilen. Sitter plåten i änden bör det fasas en v-fog även där.
Slaggande rutil rörtråd ger ett elegant resultat och 1,2-tråd fungerar från ca 3 till 6-7 i a-mått enkel sträng, beroende på material då såklart.
Fungerar bra i alla lägen utom fallande, men där finns specialare för det, vilket kan öka svetshastigheten men risken för svetsfel ökar.
//Figge. |
| Beat |
Posted - 2013/10/08 : 10:21:19
Hej Figge!
Tack før svar.
Førsta frågan - varfør behøvs det fog med KKR? Geometriskt ær de ju lika før samma storlek. Jag førstår att spænningarna ær ogynnsamma i en KKR efter svetsning men kan inte se hur det relaterar till att det behøvs fogberedning før samma geometri.
Precis som du skriver så ær Duplexplattan till en konsol - en flyttbar tank kommer vila på den. Svetsmetod på det hær skidet ær FCAW - 136. Så det ær rør fyllt med fluss.
Førklara gærna hur du menar med strænglængden versus stræckenergi - som du mærker ær jag helt nybørjare
/Pontus
|
| Brandmästaren |
Posted - 2013/10/07 : 23:19:20
Ska försöka svara vad det gäller VKR, om jag kan :)
Normalt vid grövre vkr behövs ingen fog, den finns ju redan, men vid mindre profiler med grövre gods eller KKR kan det behövas ibland.
Var ju några år sedan jag jobbade heltid med sånt här så de har hunnit byta en del beteckningar men om det med duplex menas syrafast så bör ju svetsgodset motsvara det då, som jag tror, det är tänkt att lämna denna omålad för infästning av något.
Vi körde mycket med Elga 316L, Esab 63.30 och ibland vid grövre konstruktioner även rostfria högutbyteselektroder.
Idag körs väl mer rörtråd, i alla fall på verkstad, antar jag, men det finns ju motsvarigheter.
Ovanstående elektroder ger nästan alltid ett mycket bra resultat med släta perfekt kälande fogar, och är nästan lika bra i vilket läge som helst, tom fallande.
Det går ofta bra att gå upp i storlek för att öka produktiviteten och dra ut strängarna längre. Det kan nästan dubbla stränglängden men är på bekostnad av ökad sträckenergi.
Natti :)
Figge. |
| Beat |
Posted - 2013/10/07 : 20:44:45
Jag jobbar på norska västkusten, i Haugesund, på ett ingenjörsföretag där jag sitter på en avdelning som bygger helikoptertankstationer till plattformar och allmänt offshorenyttjande.
Tack för att ni fyllt på med svar och tankar redan. Jag har inte hunnit titta då det har varit dispatch för just det här projektet under helgen. Klockan 20.00 ikväll - för 10 minuter sedan - så lyfte Shell på det på plattformen. Så det betyder att det höll och inte trillade i sjön:)
Rätt mycket av de kritiska delarna av de strukturer vi bygger har rätt snävt ställda specifikationer. Lyftöron t.ex. krävs att de alltid är svetsade med fullpenetrerande svetsar och alltid runt hela arbetsstycket. Beroende på hur de då fästs så svetsas de "in i" en tvärgående balk genom att det görs ett snitt i den och lyftörat förs in i tvärsnittet och svetsas sedan med fullpenetrerande svets.
Detsamma gäller profiler som svetsas mot liv på en annan profil. Oftast används V-fogar.
Det du skriver hjälper absolut Brandmästaren.
En specifik fråga då:
Om jag ska fästa en platta med ca tjocklek 20 mm mot en långsidas hörna på en 100x100x6 ISO 657-14 VKR, materialet på plattan är rostfritt eller Duplex, vilken svets ska jag använda och hur fogbereda?
Jag tror att V-fog är det lämpligaste. Då hörnan på profilen har en radie, tror ca 10 mm, så antar jag att den inte behöver fogberedas men jag vet som sagt inte. Plattans långsida ska vara parallell och i jämnhöjd med en av sidorna på profilens tvärsnitt.
Nästa fråga - en tumregel som jag fick av en äldre konstruktör som inte räknar på speciellt mycket är att om a-måttet på kälsvetsen eller s-måttet på Y-svets är 0,7xt för tunnaste godset, så kommer svetsen inte att vara begränsande för hållfastheten. Stämmer detta? Är det vedertaget?
Tack så länge
Pontus |
| RuneStone |
Posted - 2013/10/07 : 19:50:04
Instämmer med Brandmästaren, tror han fick med det mesta grundläggande..
Blir nog lättare att svara om man får mer specifika frågor.. |
| Mathias på Öckerö |
Posted - 2013/10/07 : 16:28:57
Man svetsar väl aldrig lyftöron på bara en sida? Då knäcks ju dom av!
För övrigt låter det sunt ;) |
| Brandmästaren |
Posted - 2013/10/07 : 08:14:30
Din dimensionering hänger troligen inte på svetsarna, om bara dragkrafterna är linjära.
svetsgodset bör motsvara den bästa stålkvaliteten i förbandet, eller i vissa fall, special för övergång mellan olika material -"klimakteriepinnar". Borde inte vara aktuellt i detta fall.
Det mesta svetsas med typ 48:or, femax, maxeta eller rörtråd. Kommer inte ihåg sis-klassningen i huvudet.
Om det är stumfog så använder man lämplig fog beroende på fall, K, X eller V , och normalt lägger man en lätt rågad svets motsvarande materialtjockleken.
Nedanstående gäller normalt om nu inte övriga konstruktionen är kraftigt överdimensionerd.
Om öronen skall svetsas med kälfog runt om brukar a-måttet motsvara halva godstjockleken eller strax över. Svetsas endast en sida bör a-måttet motsvara godstjockleken.
Det är oftast ingen ide att lägga mer, men estetiskt kan det se mer stöddigt ut tex då man sammanfogar något grövre med tunnare.
Är godset grövre måste svetsen strängas upp för att inte tillföra för mycket sträckenergi.
Låg energi ger mindre sprickrisk då ett minde område påverkas i materialstrukturen.
Jag hoppas det hjälpt något i frågan, men det finns säkert lite att fylla på med :)
Mvh:
Figge. |
| Mathias på Öckerö |
Posted - 2013/10/07 : 06:17:29
Att brainstorma, ingengörer och svetsare, leder ofta till ett gott resultat.
Var jobbar du nånstans? |
| Beat |
Posted - 2013/10/06 : 10:30:53
Det ær ett skid som jag designat, ca 7x4,5x3 m stort och byggt till størsta delen i 355 stål. RHS och SHS, varmvalsat. Det ær byggt før att tåla 3,7ggr øverlastning i lodræt drag vid lyft. Lyftøronen, satta med helpenetrerande svetsar, ær designade før att klara 45-graderslyft och byggda i 420 stål.
Huvudsakliga lyftvaggor ær byggda i UNP300 som sedan ær furbundna med VKR. Alla lastbærande svetsar ær helpenetrerande. Jag ska førsøka lægga upp någon bild senare om någon vill se.
Många av frågorna som nu kommer upp ett par månader senare nær jag tittar på den gamla ritningssatsen - som ær gjord som en standardsats før en sammanstællningsritning - ær om de svetsar jag specificerat tidigare ær læmpliga och om jag borde valt andra svetsar och andra typer av fogberedningar æn de som valts.
Nu har strukturen redan passerat alla røntgen, ultraljud och magnetpartikeltester så den ær godkænd och klar. Men jag vill ju gærna bli bættre på detta och kunna leverera strukturer som ær skottsækra framøver.
Har också plan på att ta ett IWE certifikat før att kunna ge mig på mer avancerade strukturer på sikt. Så en all diskussion kring svetsandet och val av svetser ær inte dumt. Och framførallt med mænniskor som har praktisk erfarenhet av svetsandet, fogberedningen, berækningen och svetsval. Alternativt strukturkonstruktion.
Alla tips och diskussioner ær egentligen av intresse då dev ær ett næsta blankt fælt før mig som jag gærna vill læra mig mer om.
Det ær också så att vår QC har slutat och det kanske blir jag som tillfælligt kommer att ta øver hans uppgifter så det kommer att bli en crash-course i vilket fall som helst. |
| Brandmästaren |
Posted - 2013/10/06 : 00:41:36
Har inte beräknat annat än WPS:er, dvs inte konstruktionsdimensionering, men svetsmåtten är ju ganska givna med tanke på valda materialtjocklekar.
Offshore är väldigt noga med slipradier på gods, samt att det mesta magnafluxas eller röntgas.
Är det frågan om nykonstruktion eller är det en måttsatt ritning som skall dimensioneras i godstjocklek ?
//Figge
|
| RuneStone |
Posted - 2013/10/05 : 22:14:50
har läst en del om hållfasthet och olika svetsmetoder, behärskar även de flesta metoderna.. de ett ganska komplext ämne du ger dig in i, men förklara gärna mera vad det är du vill ha hjälp med så får vi se hur långt vi kommer.. |
| Beat |
Posted - 2013/10/05 : 17:27:15
Hej!
Ljusbågstekniker:)
Jag behøver egentligen prata med någon som har erfarenhet av strukturkonstruktion med avseende på framførallt svetshållfasthet.
Jag har ett uppdrag dær jag ska leda en indisk underleverantør att tillverka en ritningssats efter "industristandard". Problemet ær att jag ær egentligen specialmaskinskonstruktør med intresse før struktur och svets men absolut ingen expert på något av de områden.
Så jag behøver bolla idèer med någon som har producerat strukturer - gærna mot offshore - och som har en øppen instællning till ganska nyklæckta ingenjører som vill læra sig.
Ska førsøka ta mig in på en IWE utbildning till næsta høst men jag behøver kunskapen nu. Så jag sitter lite pyrt till.
Dessutom ær slutkund helt ointresserad av att vara behjælplig men mycket intresserad av att såga førslag som læggs fram.
Det ær situationen - alla råd tas emot med stor tacksamhet!
Hoppas att alla har en trevlig helg førresten. |
| Brandmästaren |
Posted - 2013/10/05 : 15:52:26
Har liknande erfarenheter som Runestone ovan, ljusbågstekniker mao. Har en del erfarenhet av svetsning i udda material, men du har nog fått hjälp redan.
//Figge. |
| RuneStone |
Posted - 2013/10/05 : 13:02:11
Är inte ingenjör men väl gammal svetsare med licens, så fråga på du så får vi se om jag kan hjälpa dig. |
| Beat |
Posted - 2013/10/05 : 10:56:47
Tack Bernt
Ska se om jag kan nå honom hærøver
/p |
| Bernt Jansson |
Posted - 2013/10/05 : 10:10:12
Mattias på Öckerö kanske, duktig svetsare iaf, dyktekniker. |
All Forums
Finns här några erfarna svetsingenjörer?
