HiFiForum.nu
Home | Forums | Profile | Register | Active Topics | Links | Members | Articles | PM | Search | FAQ
Username:
Password:
Save Password
Forgot your Password?

Private Messages
You must log in to check messages
 All Forums
 HiFiForum.nu - Mångfaldens forum
 Bildreportage - Teknik & DIY
 Pix - RAT Transkonduktans rörprovare

Note: You must be registered in order to post a reply.
To register, click here. Registration is FREE!

Screensize:
UserName:
Password:
Format Mode:
Format: BoldItalicizedUnderlineStrikethrough Align LeftCenteredAlign Right Horizontal Rule Insert HyperlinkInsert EmailInsert Image Insert CodeInsert QuoteInsert List
   
Message:

* HTML is OFF
* Forum Code is ON
Smilies
Smile [:)] Big Smile [:D] Cool [8D] Blush [:I]
Tongue [:P] Evil [):] Wink [;)] Clown [:o)]
Black Eye [B)] Eight Ball [8] Frown [:(] Shy [8)]
Shocked [:0] Angry [:(!] Dead [xx(] Sleepy [|)]
Kisses [:X] Approve [^] Disapprove [V] Question [?]

 
Check here to subscribe to this topic.
   

T O P I C    R E V I E W
pix Posted - 2010/07/02 : 14:55:54
RAT är en konstruktion av Steve Bench som äger alla rättigheter
Hela artikeln finns här: http://greygum.net/sbench/sbench101/#TubeTest



Rör åldras, och med användning blir de successivt allt sämre.
Det är därför intressant att kunna mäta rör för att bestämma dess skick
Då får man antingen köpa en gammal rörprovare på loppis...
eller bygga sig sin egen

Jag valde det senare, och fastnade för Steve Benchs konstruktion RAT.
Dels för att den mäter det som verkligen är intressant, nämligen rörens transkonduktans.
Och dels för att den verkligen provar rören på det sätt vi använder dem i våra audio-förstärkare, med mycket stor noggrannhet.

Denna rörprovare klarar de flesta rör upp till ca 315 Volts Anodspänning på (HT= 425Volt) samt Katodström på ca 45mA
Det betyder att rör som t.ex 2A3-rör kan provas.
Följande parametrar kan justeras steglöst

Anodspänning 0 - 315 Volt
Katodström 0 - 45 mA
Gallerspänning (Pentod) 0 - 315 Volt

Pentoder kan provas som rena pentoder, triodkopplade (G2->Anod eller g1->g2)
Dubbeltrioder kan provas separat och rör med toppanod kan provas via ett separat uttag

Häng me!
/Pix
25   L A T E S T    R E P L I E S    (Newest First)
pix Posted - 2010/11/18 : 08:17:51
Rörprovaren har nu fått en liten kosmetisk uppfräschning.
Topplåt i mörkgrå lack, samt en skylt i akryl.


Foto: Eliot@euphonia-audioforum.se
Bilden är från DIY 2010 i Uppsala

Jag provade många varianter av övrig skyltning på instrumentet, men fastnade för denna enkla lösning.
Den stora skylten på topplåten visar en översiktsvy av instrumentet där samtliga hållare och reglage är namngivna

Mvh
/Lars
Eddie Posted - 2010/07/25 : 08:02:21
Längesedan jag var inne på forumet men det var ett kärt återseende när jag läste denna tråd! Helt underbart!
MatsT Posted - 2010/07/23 : 17:40:27
Tack för ytterligare en intressant resa Pix!
Jag har fått lite inspiration för framtiden.

Jag håller för övrigt med i dina kommentarer om Steve/Stephie Bench, jag har haft mycket nöje av de sidorna. Definitivt en av de bästa rörpularna även om inte mycket hänt efter hustruns död tyvärr.
pix Posted - 2010/07/22 : 10:07:46
Lars,
Väldigt skojigt att Stephie fick se bygget
Jag viste inte om könsbytet, eftersom Stephie/Steve varit ganska frånvarande de senaste åren från de stora forumen. Men nu förstår jag att det har sina förklaringar med sjukdom mm

För de som inte känner till,
Stephie/Steve är i mina ögon en av en handfull av de verkligt kunniga inom detta gebit.
Ingen "follower" utan en "leader" med väldigt mycket bakom pannbenet

Websidan (se länken först i första inlägget) är lite grå och trist, men innehållet har mycket substans om man verkligen tar sig tid och ork att läsa.

Om du har kontakt med Stephie igen Lars, så framför mina hälsningar

Fö. tror jag just nu kommit till en paus med min RAT.
Allt funkar, och den täcker för närvarande mina behov mer än väl.
Det finns lite småsaker kvar jag skall fixa till.
(snygga till skyltar och ett switchat inbyggt glödströmsaggregat)
Att göra om den till en tracer, blir i så fall ett senare projekt

Mvh
/Lars
reVintage Posted - 2010/07/22 : 08:20:49
Hej Lars!

Det verkar som om det fungerar klockrent. Dessutom är det kul att se att det rör du mätt ligger "right on the spot" rel. databladet.

Kunde inte låta bli att länka det här till Stephie Bench. När någon annan ville att Stephie skulle visa bild på sin egen version tvekade hon. Hennes kommentarer:

"Beautiful. Really a first class job."

"My own implementation pales by comparison to that beautiful job above."

Sedan lite nyheter:

"Actually, I have been thinking I need to update that tester. What I wanted to do, in addition to the manual testing that's currently in the "RAT tester", is to add a little of the cheap computing power now available. Thus I was thinking about adding the following features.

1. A display that would allow a mode to display the tube curves. You would input the ranges you want sorta like a curve tracer.
2. One setting to plot gain (gm or MU) vs either voltage or current.
3. Look up for the common tubes so you could quickly set up parameters to set in for a particular tube type.

Didn't want to make it super exotic, but thought that would be kind of cute."

Om någon undrar varför det står Sephie och inte Steve, hon istf han så beror det på att Steve geonomgick könsbyte för ett tag sedan. Detta efter att frun dött och han själv genomlidit en svår sjukdom. Mer info finns på Myspace.




pix Posted - 2010/07/22 : 07:25:51
Tack själv Asto, det var trevligt och spännande att höra om dina högtalarkonstruktioner

Mätning forts.

Gm-mätning
Nu slås multimetern över till AC-spänning och rörets Gm kan avläsas.
Detta visas nu som AC-spänningen över 100 Ohm, och vill man ha det omräknat i mS (dvs milli Siemens) så är det bara att flytta kommat ett steg nedåt (dvs sänka talet en tiopotens)

Detta rör visade 118mV vilket betyder 11,8 mS (milliSiemens)

Obs, Siemens uttrycks ofta om mhos, dvs ohm baklänges

Mu-mätning
För att mäta Mu stås sedan MODE brytaren över till Mu-läge, och resultatet avläses på multimetern
Även här visas detta som AC-spänning mellan anod och jord, så för att räkna om detta till en faktor (Mu är enhetslöst) så flyttas kommat två steg nedåt (dvs sänker talet två tiopotenser)

Detta rör visade 3462mV vilket betyder att Mu är 34,62

Nu är den ena trioden i röret uppmätt.
E88CC är ju som bekant en dubbeltriod.
Så för att mäta den andra trioden i röret så slås SIDE brytaren över till S2 och samma procedur som ovan genomförs igen.

Resultatet (vid arbetspunkten Ua = 90V, Ia = 12mA) för detta rör är:

Triod 1
Gm = 11,8mS
Mu = 34,62

Triod 2
Gm = 11,6mS
Mu = 34,81

Jämförs detta mot databladet så finner man att det är ett bra rör och fullt användbart i många år till.
Vidare är både Gm och Mu väldigt lika för både triod 1 och triod 2, vilket kan vara viktigt i vissa förstärkarkopplingar, som t.ex när ett rör delas av bägge kanalerna, eller i LTPP eller SRPP-kopplingar

Anodresistans
I vissa fall kan ett rörs anodresistans vara av intresse.
Då Mu i första hand är styrt av rörets gematriska uppbyggnad, vilken inte förändas med tiden, är denna parameter relativt konstant.

Men mha formeln.
Mu = Ra x Gm eller Ra = Mu / Gm så ser vi att,
om Mu är konstant, men Gm sjunker, så måste Ra öka i motsvarande grad, dvs omvänt propotionell mot denne

Så ett annat sätt att se på åldrande av rör är att Anodresistansen Ra ökar.

Då vi i ovanstående mätningar känner till både Gm och Mu kan vi beräkna Ra:

Triod 1
Ra = Mu / Gm = 34,62 / 0,0118 = 2934Ohm

Triod 2
Ra = Mu / Gm = 34,81 / 0,0116 = 3001Ohm

Anodresistansen och Gm är ju så att säga två sidor av samma mynt, men i vissa fall kan anodresistansen vara avgörande information.
Bla i sk. RIAA filter är ofta ett förstärkarstegs utgångsimpedans en parameter i filterbräkningen.

Pentoder
Vid mätning av pentoder vill man ha möjlighet att mäta gallerspänningen för inställning av arbetspunkten.
Därför finns ett uttag för detta på provaren


Inställningen görs på exakt samma sätt som inställningen av anodspänning ovan, dvs med mode brytaren i Mu-läge och multimetern kopplad mellan J1B och Us

Slutligen en bild på layouten


/Lars
asto Posted - 2010/07/21 : 21:52:08
Efter att jag sett alla dina grunkor och mojänger "live" idag så kan jag inte annat än lyfta hatten för din hantverksskicklighet Lars. Jag blir djupt imponerad att du orkar lägga sådan tid och energi in i minsta detalj.

Tack för gott kaffe och en trevlig pratstund
pix Posted - 2010/07/21 : 09:32:14
Mätning av elektronrör

Bestämma benkonfiguration
När man vill mäta upp ett rör så behöver man först veta vilken typ av benkonfiguration röret har.
I detta fall är det enklaste att titta i den rörlista Steve Bench gjort i ursprungstråden för RAT (se första inlägget i denna tråd). Tabellen talar om vilken sk. base röret har, vilket betyder samma sak som benkonfiguration.

On vi t.ex vill mäta ett E88CC så finner vi i listan att Steve hänvisar till 6922.
Dessa är en ekvivalenter, vilket betyder att de är snarlika eller identiska (i dom allra flesta fall utbytbara)

Tabellen ger oss att base 9AJ skall användas, så röret monteras i denna hållare


Tittar man på rörets anslutningspinnar och på rörhållaren så inser man att den är nycklad, dvs röret passar bara i ett läge

Glödström
Därefter ansluts glödspänning till röret.
Jag använder f.n en extern transformator för detta.


Denna transformator leverera AC ström (växelström).
Detta fungerar utmärkt för elektronrör, men man skulle lika gärna kunna använda ett sk labbaggregat som levererar DC ström (likström).
Fördelen med labbaggregatet är att man enkelt kan avläsa vilken ström som flyter genom glödtråden. Det blir då en extrakoll att även denna är ok och följer specifikationen för röret.

Det finns nämligen ett antal rör där man inte riktigt följt standarden och där glödströmmen kan vara lite för hög alt. för låg, mot vad man tror

ECC88 och E88CC är exempel på detta.
Detta är två snarlika rörtyper med den skillnaden att den förste skall matas med 6,3 Volt och skall då dra 300mA, medan den andre skall matas med 6,3 Volt och skall då dra 365mA
Detta har inte följts av samtliga tillverkare utan man har hoppat lite mellan dessa standarder
Men genom att ansluta 6,3 Volt med ett labbaggregat, så kan strömmen avläsas på aggregatet, och man kan avgöra om det är ett 300mA eller 365mA rör.

Multimeter
En digital multimeter ansluts i J1A samt J1B (se originalschemat), och ställs i läge likspänning (DC)


Provarens knappar och reglage ställs om till lämpligt startläge


1. CAP brytaren används bara om D4 sockeln skall användas (dvs direktupphettade rör) så den ställs i läge off
2. SIDE brytaren används för att växla mellan trioderna i rör som innehåller dubbeltrioder. Initialt ställs denna i läge S1
3. MODE brytaren används för att växla mellan Gm och Mu-läge. Dvs om vi vill mäta rörets Mu eller Transkonduktans Gm. Initialt ställs denna i Mu. Vi kan då direkt justera in och avläsa inställningen av Anodspänningen Ua på multimetern.
4. Alla vridreglage ställs i läge 0, dvs ingen spänning eller ström. Detta ger en mjukstart för röret.

Gentlemen start your power!
Därefter är det dags att slå på strömmen.
Jag slår på glödströmmen först, och därefter tillslaget på själva rörprovaren

Den gröna lysdioden tänds och indikerar att elektroniken i provaren är igång, samt att den har full HT-spänning, dvs drygt 400 Volt.
Jag kollar också att den röda lysdioden ej lyser. Detta skulle då betyda att röret läcker mellan glödtråden och rörets Katod. Gör den detta, är röret skräp och inget att spara.

Inställning av arbetspunkt
Därefter skall rätt inställningar (av arbetspunkt) för röret göras.
I Steves Bench rörlista (originaltråden igen) kan lämplig arbetspunkt utläsas.
Dessa ställs in med nedanstående rattar.


A- Anodspänning. Justeras till 90 Volt vilket utläses direkt på multimetern.
B- Gallerspänning. Görs bara för pentoder. Annars görs detta på samma sätt som ovan men med multimetern ansluten mellan J1B och Us
C- Pentode mode. Görs bara för pentoder, där man väljer om pentoden skall kopplas som pentod, triode etc.
D- Tomgångström. Här slås mode-brytaren om till Gm-läge och tomgångsströmmen utläses direkt på multimetern. Då strömmen i provaren mätes som spänningsfallet över ett 100 Ohms motstånd så betyder den önskade strömmen 12mA att ratten skall justaras så det står 1,2V på multimetern. (Ohms lag: U = R x I, 100 x 0,012 = 1,2V)

Nu är rörets arbetspunkt (Ua= 90 Volt och Ia = 12mA) inställd

Nästa inlägg kommer själva avläsningen av rörets kondition
Häng me!

/Lars
pix Posted - 2010/07/20 : 09:25:10
Nu är tråden ikapp verkligheten och provaren ser ut så här


Än så länge har jag provat en del småsignalrör och det fungerar utmärkt

Det som återstår är följande:

- Bättre (snyggare) märkning på topplåten
Jag har använd sk. Dymo-lappar och märkt sockkelhållarna med, men det känns lite slarvigt

- Inbyggd glödström
Jag matar nu glöden från en extern transformator via två banankontakter på topplåten
Det är ett smidigt och enkelt sätt, och det belastar inte den inbyggda nätdelen.
Men det skulle vara trevligt att åtminstånde kunna hantera småsignalrör med så lite extra apparater som möjligt
Därför finns det förberett plats för ett litet switchat nätaggregat i ovankanten på kylplåten


Kretskortet är ritat och komponenterna finns hemma. Det är mest en fråga om tid att sätta igång.
Fördelen med det ett switchat aggregat framför en enkel likriktning är att transformatorns 6,3 Volt kan då ge även högre spänningar, typ 12,6 Volt.

Kretskortet är som sagt förberett för att kunna likrikta till DC-spänning efter det switchade aggregatet


Potentiometern längst till höger är också avsedd för justering av glödspänning


- Ytbehandling
Jag brukar använda en bandslip för att få en sk. borstad yta på topplåten
Detta kan bli ganska snygg, men är känslig för fingeravtryck mm.
Så på denna topplåt använde jag en sk. Scotchbrite svamp och polerade av ytan.
Detta skall då göras i en rikting annars blir det fula slip rosor i ytan

En tvättad och borstad aluminiumyta har öppna porer. Det gör den känslig för fett och blir lätt fläckig.
Aluminium har även en förmåga att oxidera, vilket ger en vit beläggning på ytan.
Därför la jag på ett lager Sonax bilvax med efterföljande polering.
Vaxet är sk. snabbvax som är tunt som vatten, och tränger därför ner i porerna och sluter dessa.

Resultatet blir så här


Nästa inlägg tänkte jag visa hur man mäter med apparaten
Häng me!

/Lars
pix Posted - 2010/07/18 : 21:04:55
Nästa steg är topplåtens ovansida

Rörhållarna är placerade längst upp från operatören, monterade från undersidan av plåten.
På detta sätt är det antagligen inte tänkt att de vanliga keramiska rörhållarna skall monteras, men som DIYer så gör man som man vill!
Så jag flyttade helt enkelt monteringsringen till att pressa den keramiska delen uppåt, i stället för neråt.

Jag börjar alltid med att borra det stora hålet.
Just i detta fall hade jag tur och fick låna sk. Granlundare i dimensionerna 19, 22 samt 26mm på verkstan på jobbet.
För det som inte vet, Granlundare är en form av hålskär för större diametrar, lämpad att borra mjukare metaller med.
Den stora fördelen med Granlundare, framför andra hålsågar, är att Granlundaren förses med en centertapp som styr skäret till att inte kasta arbetsstycket. Hålen blir på så sätt väldigt rena och snygga.

Jag förborrar alltså först med en 7mm borr.
Därefter monterar jag ihop Granlundaren, bestående av skäret, 7mm tappen och en hållare. Allt detta låses med två låsskruv.

Med så stora hål som 26mm är det ett absolut måste att spänna fast arbetsstycket. Annars kommer det bli en frisbee av det hela#8230;

Granlundaren har en sk Kona, dvs monteras inte i chuck utan mer likt en grov spårskruvmejsel upp i borrmaskinen. Detta är nödvändigt, för det åtgår rejäla krafter för att avverka så mycket material.

Maskinen är (naturligtvis) en Arboga
Med en sådan uppsättning är det en njutning att hållas i verkstan, tänk om man hade den maskinparken hemma i garaget..
Lite skärolja och skäret gräver som en het kniv i smör

Nåja, när 26mm hålet är klart, så byter man skär till 22mm, och fortsätter med nästa hål, osv.

När hålen är klara avgradas de av med en sk. avgradare. Den ser ut som en bläckpenna, men är en manick med ett skaft och ett böjt, fritt rorerande skär längst fram.
Med avgradaren drar man snabbt efter kanten på det borrade hålet och alla grader avlägsnas snabbt, snyggt och enkelt.

Jag tar sedan en rörhållare och monterar denne i hålet. Lägger sedan på monteringsringen och bestämmer viket läge man vill ha på hålen för ringen.
Det är ju snyggt om monteringshålen inte är 0 grader eller 90 grader, utan att de ligger någonstans runt 45grader från plåtens kant.
Detta medför även att rörhållarna kan monteras ganska tätt ihop utan att monteringshålen kommer allt för nära varandra.

När denne ligger bra markerar jag bägge hålen.
Plockar sedan bort monteringsringen samt rörhållaren och slår sedan två små körnslag mitt i markeringarna

Nästa steg tar jag fram en ställbar gradskiva eller smygvinkel.
Ställer denne efter den vinkeln mellan monteringshålen (körnslagen) och topplåtens långsida.
Fortsätter sedan med nästa rörhållare, och har då gradskivan, eller smgvinkeln som hjälp för att få samma placering (vinkel) på monteringshålen som det tidigare.

Monteringshålen borrades med 2,3mm borr och gängades sedan till M3, för att slippa bricka och mutter på ovansidan.

Resultatet ser ut så här


Hål för nätbrunn gjordes genom att förborra, sedan använda en liten lövsåg med metallblad, och slutligen en liten fil.


Här monterades även en del andra saker som switchar, rackvinklar och potentiometrar.


Potentiometrarna och switcharna har sk. rotationslås, vilket innebär en en bricka med tapp som förhindrar att de roterar, måste även detta borras från undersidan av plåten (det är ju inte så snyggt om dessa syns från ovansidan).
Detta görs lämpligen genom att man med skjutmått ritsar upp placeringen av switcharna och potentiometrarna. Därefter slår ett körnslag där dessa skall monteras, och först därefter mäter up läget för tappen i rotationslåset, utifrån körnslaget.
På så sätt blir detta noggrant placerat i jämförelse med komponenten, inte utterkanten på topplåten eller annat.

Avslutningsvis. Hela paketet på plats


/Pix
Imperial Posted - 2010/07/16 : 20:08:30
Har du frågat forum chefen om denna viktiga tråd får semester

/
pix Posted - 2010/07/16 : 11:56:01
Tack Gastone och Tommy!
Skoj att ni läser

Bubbel,
Jag kör enbart med ETFE isolerad kabel
Ibland PTFE (Teflon) men den är jobbigare att hållas med.

ETFE är en högtemperaturtålig isolering som inte smälter sönder eller kryper upp när man löder (som PVC gör)
Köper denna på ELFA.
Dyr, men håller att hantera och göra om flera gånger, och i det totala är det ingen stor post

Det är ungefär som att gå från lödpenna till lödstation
Har man en gång använt den andre så är det svårt att gå tillbaka.

Använder oftast ca AWG 22-24 och glöden AWG 18-20

Nu stickar jag iväg på semmester några dar.
Ha det !
/Pix
Gastone Posted - 2010/07/16 : 11:04:41
Jag sällar mig till skaran och uttrycker min beundran ... ;)
Verkligen toppklass på det där bygget, den kunskapsnivån har inte varit gratis!
Bubbel Posted - 2010/07/16 : 10:16:36
En enkel liten fråga pix var hittar man den kopplingstråd du använder jag börjar få slut på mitt lilla lager som jag har fått.

anders
Gubben i Kalmar Posted - 2010/07/16 : 10:14:44


quote:
Jag blir imponerad av ditt kunnande i både teori och praktik.
Och väldigt pedagogiska bildtrådar,hatten av.


Inte för att jag kan något om "grejen" Pix byggt.....
men instämmer i hoktunas omdöme.

Inte alla företag som sysslar med "teknisk dokumentation" har
samma höga klass.

Pixs recept på etsvätska har jag provat......den är perfekt.
hoktuna Posted - 2010/07/16 : 08:47:30
Jag blir imponerad av ditt kunnande i både teori och praktik.
Och väldigt pedagogiska bildtrådar,hatten av.
Jag ska testa att exponera ett kort i solen idag.
Är det nån som testat att skriva direkt på laminat och sen etsa?
pix Posted - 2010/07/16 : 08:44:49
Tack Bernt

Jag fick frågan i ett grannforum, om inte trälådor lider av luftburen HF-störningar pga dålig skärmning.

Så jag tänkte jag kunde kommentera detta lite kort även här.
Luftburen HF-störning är alltså högfrekvent störning från annan elektronik.
Störningen med hög frekvens har kort våglängd och stor utbredning (Jmfr en radiosignal som sträcker sig flera mil)

Skärmning, i den bemärkelsen att man kapslar in elektroniken för att utestänga luftburen HF-störning existerar inte i våra hifi-apparater!
De skulle kräva en ledande kapsling som inte får läcka HF-signaler någonstans.
Ett läckage uppstår när det finns springor etc i ungefär samma längd som våglängden för signalen, vilket i praktiken skulle innebära några millimeter.
Ett läckage innebär att miljön på insidan av skärmen är lika "förorenad" som den på utsidan.
Vidare skulle skärmning i denna betydelse innebära att alla kablar som ansluter mot enheten vara filtrerade exakt i in/utgång från enheten (vilken i praktiken är näst intill omöjligt i våra apparater)

Det vi gör i våra hifiapparater är att omslutande metallchassit fungerar som en kapacitiv koppling till jord. Och i detta avseende så fungerar topplåten i denna typ av chassi som ett utmärkt jordplan.
Detsamma gäller för mönsterkortet.
Hur man nyttjar jordplan och lägger sin layout på mönsterkortet är det som avgör dess EMC-egenskaper (=förmåga att samexistera med annan elektronik)

En annan viktig sak är sk. stoppers vid högimpediva, aktiva komponenter.
En resistor på gaten för FETarna resp. på gallret för rören, skall monteras så nära komponenten som möjligt för att dämpa ev. störningar. Finns kabellängd mellan stopper och t.ex gaten kommer denne att fungera som en antenn för luftburen HF-störning och orsaka problem
(vanliga BTJ transistorer med lägre in-impedans är mindre känsliga för detta då dessa inte har en högimpediv ingång)

Magnetisk störning (ex brum från en transformator) är en annan femma.
Detta är ofta lågfrekvent och har en begränsad utbredning
Magnetiskt fält som når en ledare, omsätts till ström i ledaren.
Här kan en metallsköld hjälpa och vara till nytta. Men den kan även ställa till mer problem.
Så där måste man testa sig fram.

Jag tycker inte man skall stirra sig blind på att elektroniken måste vara hermetiskt tillsluten i metall, det handlar mer om att använda jordplan för att få till goda EMC egenskaper.

Nästa steg är topplåten

Då testaren kommer att användas genom ett ständigt i -och ur monterade av rör, så måste denna vara stadig och inte böja sig.
Jag åkte till den lokale plåtslagaren och fick en 3mm aluminiumbit tillkapad för en 100-lapp

Närmast operatören är det ju lämpligt att placera alla reglage.
Längst bort, rörhållarna.
Då minskar risken att råka komma åt rören och bränna sig, eller att förstöra något rör.

Jag hade också tänkt att allt kablage skulle komma upp från kretskortet i plåtens övre kant.
Det skulle då kunna vara enkelt att öppna locket och serva provaren
Kablarna skulle då vika sig som ett gångjärn (vridas) utan att ta skada.

Jag hade även planerat att den vänstra sidan av topplåten skulle vara tom.
Där sitter transformatorn, vilket skulle kunna generera brum från magnetfält.
Fysiskt avstånd är den absolut säkraste metoden att eliminera brum orasakat av magnetiska fält!

Rörhållarna monterades underifrån.
Det gör att man senare kan plocka bort en hållare utan att behöva löda loss allt kablage

Med så här många rörhållare så blir det även en hel del kablage.
Då är det viktigt att försöka hålla någon form av system på kabelfärgerna, annars blir det nästan omöjligt att felsöka efteråt.

Denna bild visar rörhållarnas placering samt kablaget från kretskortet


De små röda strumporna på vissa ledare täcker gridstoppern som skall monteras så nära rörhållaren det bara går.
Den tjocka röda strumpan är för att skydda kablaget så det inte häktar fast när topplåten lyfts för service e.dyl.

Som synes finns en oanvänd 7-polig rörhållare längs till vänster.
Jag fann inget bruk för den just nu, men det är lättare att ha denna monterad och kunna möjliggöra för nya rörtyper om behovet kommer längre fram.

Till höger är 6 st banankontakter monterade.


Dessa har följande funktion
- X1 Extern matning av glödström
- X2 Extern matning av glödström
- Ua Uttag för test av rör med toppanod
- Us används vid mätning av gallerspänning för pentoder
- J1B används vid mätning av Mu och Gm (mätning över ett sensormotstånd, alt. jord)
- J1A används vid mätning av Mu och Gm (mätning över ett sensormotstånd)

Längre upp på plåten sitter de reglage som man enkelt vill kunna komma åt


Det är potentiometrer för anodspänning, galler spänning (pentoder) samt anodström
I mitten en 3-läges omkopplare för att prova pentoder i olika moder
- pentod
- g2-a (triod mode)
- g2-g1

Längst upp sitter även två lysdioder (kommer att hamna närmast operatören när provaren används)
- Grön LED betyder att HT-spänningen är till
- Röd LED betyder att det går en ström från glödtråden till HT-jord, dvs ett defekt rör som läcker (varningssignal)

Här en bild på hela undersidan av topplåten där tillslags strömbrytaren, nätbrunn och AC säkringshållare syns

/Pix
Bernt Jansson Posted - 2010/07/16 : 08:13:42
Snyggt bygge! Dessutom är beskrivningen på kretskorttillverkning som på beställning eftersom jag nyss fått en UV-ljusbox.
pix Posted - 2010/07/16 : 07:33:41
Tjenare Blomman
Delen som håller ihop hörnan (valnöt) är en list med denna form /__\ Den knackas altså i från sidan i motsvarande spår i ramen
Därefter kapas och snyggas till i nivå med ramen.
Om håller samma höjd på frässtålet när man fräser uttaget i hörnet på ramen, och sedan fräser dessa lister i valnöt så kommer de passa exakt i spåren
Valnötlisten fräser jag ca 0,5m lång, som jag sedan kapar upp till småbitar (2 per hörn).
Mvh
/Pix

Ps. du har PM
Imperial Posted - 2010/07/15 : 18:20:41
Tjenare!

Pix:Vi håller på att riva ett Ek parkett golv nu med riktiga små "Ek-stycken" som är ca 12-17mm tjocka.
Det är troligt vis inte svensk ek som man har i farttyg men ändå.
Den har legat inbyggd med luftspalt ovan i åtminstone 10år.
Slå en pling om du är intresserad.

Det är nån tidigare ägare till lokalen som har lagt 2"x8" furu stående på vinkel järn (bultade i var vägg) några cm ovan det gamla golvet åsså har dom lagt "Ek parkett" dvs ett tunt lager ek på furu.
Hmm! Varför bygger man ett svajjigt sämre golv ovan det gamla när man kan slipa det å ytbehandla
Ops! lite Ot kanske!

Btv så gillar jag dina chassien.
Hur ser den där delen ut som håller ihop hörnan



En stort varnande finger när det gäller AC/DC.
DC är inte så farligt för kroppen som AC om vi pratar om vanliga rörsteg.

DC smäller till å kan vara väldigt obehaglig men ju högre spänning desto farligare.
Om man börjar närma sig 1000V omr så spelar det ingen roll om det är AC/DC man kan få brännskador både på och under huden

AC däremot om den går fel väg igenom kroppen så "släcker" den ut signalerna som hjärtat får för att pumpa blod å även hålla takten på pumpandet + att musklerna triggas av AC så det kan bli omöjligt att släppa taget om det vill sig riktigt illa.
Kroppen har så högt "motstånd" att säkringar inte löser ut.

Jag vill inte skrämma nån från att bygga men man måste alltid vara försiktig men läser man vad Pix skriver så kommer man en bra bit på vägen.

Mvh...
pix Posted - 2010/07/15 : 10:28:22
Du är välkommen Asto!
Jag börjar min semester i dag så kaffet är kokat när du kommer
Fördelen med laxstjärtarna är ju att de faktiskt låser hörnet, inte bara ökar dess limyta som en vanlig rak sinkning gör
Man kan ju göra laxstjärtar på själva ramen (hörnet) men jag vet ingen som lyckats få detta riktigt tajt i passform.
Detta är enkelt och funkar med enkla verktyg.

Vill man lattja till det (och det vill man ju ) så skulle det säkert gå att göra motsvarande låsning med en annan form än den trapetsformade.
Jag har funderat om man inte skulle kunna göra exakt samma sak med en sk. kulfräs (nyckelhål) och en rundstav.

Då skulle iläggen få formen av Mussepigg-öron i stället för dessa kravatter

/Pix
asto Posted - 2010/07/15 : 10:01:09
Det var smart!
Förstår hur du menar men jag kommer gärna och hälsar på iallafall
pix Posted - 2010/07/15 : 08:48:43
Tack Asto
Det är inte så svårt som det ser ut.
Gerar hörnet på ramen 45 grader. Limmar sedan ramen med ramtving.
Ställer sedan upp den så här på fräsbordet __V__ <- Fräsriktning och fräser trapetsformade spår i ramen.
Har en 45 graders jigg som håller ramen exakt i 45 graders vinkel när den dras över frässtålet (trapetsfräs från Biltema)

Därefter, utan att ändra höjd på stålet gör jag en motsvarande trapetsformad "tapp".
Med exakt samma höjd på stålet kommer tappen att passa exakt i uttaget i ramen

Kapar upp denna i småkottlingar som sedan limmas och knackas försiktigt ner i spåren i ramen.
Slipar rent

Fogen är så stark att jag tror nästan den skulle hålla helt utan lim.
Men man måste ju limma ramen för att kunna fräsa spåren i hörnen med precision

Hoppas jag inte rörde till det
Tyvärr har jag ingen kamera hemma, så jag kan ta bilder, men skall försöka ordna det.
Titta förbi i stället någon dag så visar jag
/Pix
asto Posted - 2010/07/15 : 08:28:14
Riktigt snyggt hörn. Denna teknik har jag inte provat, endast vanlig sinkning. Hur gör du? Har du någon bild innan laxstjärten är på plats?
pix Posted - 2010/07/15 : 08:02:18
Lådan är byggd på gammeldags vis, en gerad träram med topplåt i 3mm aluminium
En utmärkt lösning som gör allt lättåtkomligt och lättmekat.

Jag försöker alltid spara undan möbelvirke när tillfälle ges.
Det kan vara en trasig stol, byrå eller annat som annars skulle hamnat på tippen
Ju äldre möbel, desto bättre kvalitet på träet!
Jag har använt fur och valnöt i denna ram.
Fur kan låta lite "källarstuga -70 tal" men denna torkade helt kvistfria snickeri-fur är något helt annat.
Nästan som att jobba i ask faktiskt

Denna typ av låda går inte att bygga av en planka på brädgården. Den slår sig och/eller spricker när träet torkar med tiden.
Snickerivirke måste torka mycket långsamt, och vad kan vara bättre än en 100 år gammal byrå.
(Här pratar vi NOS-trä (new old stock) , helt gratis är det desutom)

Ramen sågar jag till grovt med gerade hörn.
Sedan fräser jag ut den kant som bottenplåt respektive topplåt skall vila på
Obs! detta måste göras innan ramen monteras ihop, annars får man en radie i hörnen på hyllan där topp- och botten skall ligga, vilket inte är så snyggt.

Initialt hade jag tänkt ha en toppskiva i trä till detta instrument, men det visade sig bli klumpigt, varför jag senare valde 3mm aluminium i stället.
Det betydde att den kant som topplåten skall vila på var lite för djup. Därför ligger det en list monterad på den övre hyllan, så topplåten kom i nivå med ovankanten på ramen.

Här undersidans 1,5mm aluminiumplåt monterad med gummitassar, som håller den på plats


Gummitassarna gör att den står stadigt och det är samtidigt rätt att skruva av dessa för att komma åt allt innanmäte underifrån.


Hörnen är som sagt gerade 45 grader sedan låsta med två laxstjärtar


Jag vet inte om alla gillar kontrasten mellan det ljusa träet i ramen (fur) med det mörka i laxstjärten (valnöt), men jag tycker det är snyggt.
Hur som helst är detta ett utmärkt sätt att verkligen fixera ett gerat hörn utan vinkeljärn, skruv eller annat.
Bara trä rakt igenom.
Ramen är extremt stum och flexar inte det minsta även om man försöker vrida den hårt.

På detta sätt är det konstruktionen som låser ihop ramen, inte limmet!
Enda sättet att få isär detta hörn är att bryta av ramen eller såga av den!


Närbild på hörnet


/Pix

HiFiForum.nu © HiFiForum.nu except: Logos and Trademarks are property of their owners, Comments are property of their posters Go To Top Of Page
Denna sida genererades på 0.3 sekunder. Snitz Forums 2000