Jag inspirerades av Pink Floyd-tråden och kom att tänka på ett annat klassiskt sjuttiotalsband - Fleetwood Mac. Såg att gruppen avhandlades en del i höstas i denna tråd: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=21346.
Snurrade sedan runt lite på nätet, bl a cdon.com, och konstaterade att det kommit nya utgåvor av de klassiska albumen Fleetwood mac, Rumours och Tusk i mars. Remastrade och allt det där ni vet...
Min fråga till forumets medlemmar är om något hunnit lyssna på de nya utgåvorna och kan ge ett omdöme?
Dom resenserades i "Mojo" nyss, men ljudkvaliteten var liksom inte det som avhandlades i nån högre grad. Alternativa tagningar etc var väl vad dom mest nämnde som skäl att köpa dessa plattor, men enligt tidningen inte så jätteintressant för andra än dom som måste ha allt FM. Visste jag att ljudet var avgjort bättre kunde jag nog bli sugen på en eller flera av dom "nya" . Men med sånt kanonljud dom redan har i normalutgåva vete katten om det är så pockande...för stunden nog inte för undertecknad (fan av "Pop-Mac" sen "Fleetwod mac" kom).
SACD/DVD-Audio: Pioneer DV-575A / CD: Sony CDP-X3000ES / LP: H/K T60 & Ortofon OM40 > Vincent RIAA > ACURUS Line Pre L10 > slutsteg ACURUS A100 > > Högtalare: 'Projektbygge' "The Pretender", en stativare m Seas Excel 5" & SS 2905/9300 (Vilande: en fn trasig Edison60, samt högt.bygge med Seas Excel 8" (pappkon) & Scanspeak D9300) Nystartat bygge: SEAS 25F-EW bas + Scanspeak D2905/9300 diskant. Sluten låda på 33 liter, vilken skall bli aperiodiskt dämpad.