| Author |
 Topic  |
|
PG Jeppsson
100.000-klubben
7768 Posts |
 Posted - 2010/01/02 : 18:17:41
|
Vilken tråd  , tack för det här Pix.... |
Är numera säljare av
biostimulerande grejor.....
Är lagliga grejor.......
HiFiForum.nu det kloka forumet.
|
 |
|
|
pix
200.000-klubben
4149 Posts |
Posted - 2010/01/02 : 18:51:47
|
Tack Anders och PG! Jätteskoj att det finns intresse 
Obs. jag skrev i förra inlägget att regulatorn för filamenten var en LT 1121. Detta blev tyvärr fel (jag skriver allt detta ur minnet, och uppenbarligen börjar det bli lite grumligt  . Kretsen heter LT 1521-3.3 dvs. en fast "low dropout" -regulator för 3,3 Volts ut spänning.
Tillbaks till laddkortet:
De med rött inringade komponenterna är de två 4Volts regulatorerna för filamenten.
Den blå ringen visar 100mA CCSén för laddning av NiCD cellerna
Detta är en enklel LM317 regulator (monterat under kortet på kylplåt) med ett 15 Ohms motstånd kopplat som en CCS för 100mA
Detta schema visar kringkomponenterna runt LT 1521 regulatorn
Kondensatorn före och efter kretsen måste vara av tantal typ för att kretsen skall vara stabil.
Jag hade tidigare ytmonterade elektrolyt kondensatorer av typen Sanyo OS-CON vilket är en extremt fin elektrolyt konding, men uppenbart var dess ESR inte tillräckligt låg (tror jag). Med dessa tantalkondingar funkar regulatorn perfekt 
Då regulatorn är en fast 3,3 Volts regulator så "lyfter" jag den till 3,95 Volt med en diod.
Kretsen har ingen ström på "jord"-benet om den inte lastas, vilket kan förvirra, då man inte får någon form av reglering utan last, men väl kopplad till filamentet är spänningen helt konstant ända ner till ca 4,3 Volt.
Någon mA ström på jordbenet -via dioden, är en förutsättning för att dioden skall "lyfta" regulatorn.
Det som i schemat kallas "Jumper" är en överbygling för att sätta kretsen i "on" eller "off" läge, och var tänkt att nyttjas som någon form av "watchdog-system" (övervakning att allt står rätt till). Men detta har inte klurats klart på ännu, och kommer i fas 2
Jag skulle inte rekommendera att "lyfta" en regulator med en diod på detta viset om den används till en DC filtrerad AC-spänning och dess PSRR (Power Supply Rejection Ratio) är av stor vikt.
PSRR betyder dess förmåga att dämpa rippel och spänningsvariationer som når ingången på regulatorn (från spänningskällan)
Dioden gör kopplingen betydligt sämre i detta avseende,
men i detta fall är ju spänningskällan en helt ren DC spänning utan rippel
Funktionen på laddomkopplaren kan ses i detta schema (filament regulatorerna ritade förenklat som en box med tre ben)
Som synes så är NiCD cellerna två separata strömkällor vid koppling till filamenten, men ligger i serie vid laddning.
Detta för att förenkla laddkretsen
H1a och H1b är alltså glödspänning för ena trioden och H2a samt H2b är glödspänning för andra trioden
Även en 100mA power-LED finns med som indikerar laddning.
Jag kommer senare även att montera ytterligare en LED, som indikerar att filamenten glöder. Dock vill jag först hitta en väldigt strömsnål LED som drar så lite effekt från batterierna vid drift som möjligt.
Filamenten i RE114 har så låg effekt, samt är "gömda" i den dolda Anodkistan, så det är mycket lätt att missa att filenten faktiskt glöder, så det är säkrast att ha en tydlig indikering om dessa är inkopplade
Denna bild visar laddomkopplaren från förstärkarens ovansida
Ytterligare en "finess" är att förstärkarens huvudswitch har tre lägen, "Laddning" - "OFF" - "Drift".
Detta gör att det är omöjligt att råka glömma HT-spänningen tillslagen när batterierna är i laddläge, vilket i långa loppet kan ge en försämrad katod.
Sista bilden är NiCD cellernas montering i chassit
Bilden är från den första uppstarten. Då hade jag två stycken 10 Ohms motstånd i serie med battericellerna för att vara säker på att filamenten klarade kallstarten.
Senare har jag plockat bort dessa motstånd då LT 1521 regulatorerna begränsar strömmen till max 300mA
Mvh
/Pix
|
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
Edited by - pix on 2010/01/23 21:45:28 |
|
|
|
pix
200.000-klubben
4149 Posts |
Posted - 2010/01/02 : 19:45:00
|
Någon kan tycka att en Amp-meter är mer ögongodis än praktiskt nytta. Men då det kan vara väldigt problematiskt, och dyrbart att hitta ersättningsrör av den här typen, så vill jag ha kontroll på att rätt tomgångsström flyter genom rören
RE114 är ett sk. "post röhre" vilket innebär att de har en extremt lång livslängd, förutsatt att de sköts ordentligt och inte pressas med för höga strömmar.
På laddkortet har jag ringat in en krets för att kunna mäta tomgångsströmmen genom trioderna:
Kretsen fungerar så att en serieresistor finns monterad ovanför Anodlasten för respektive Triod.
Över denna resistor kan en mikro Amperemeter kopplas in via en ställbar switch.
Via switchen väljs alltså om man vill mäta tomgångsströmmen för vänster, höger triod eller i mittlägget "off"
På kretskortet finns även en potentiometer för vänster respektive höger för kalibrering av instrumentet
Switchen sitter monterad i chassi lockets mitt, mellan rörhållarna, så man tydligt ser vilket av tomgångsströmmarna som Ampere metern mäter
I mitt fall så har jag valt att betrakta "100" i instrumentet (dvs grönt område) som 100% vilket för mig motsvarar 8mA tomgångsström.
När NiCD cellerna efter ca 20 timmar tappar kraft, kan man se att tomgångsströmmen långsamt dalar, och det är slut på det roliga..
Dags att låta öronen vila och sätta förstärkaren på laddning till nästa dag
Jag var lite rädd att manövrering av switchen under drift skulle föra oväsen i högtalarna, men till min lättnad så har detta inte inträffat. Antagligen beroende på att jag använder CCSér som Anodlast vilka har en väldigt bra PSRR (se tidigare i tråden) som tar upp den spik som antagligen finns där.
Metern ger fullt utslag på ca 930uA och jag vill att detta skall motsvara 10mA, Dvs grovt 1/10.
Den "bypass"-slinga som går in via metern är alltså ca 1/10 av den ström som går rakt igenom serieresistorn.
Man kan ju säga att meter "off" betyder en last av 100 Ohm, medans meter "on" betyder 100 Ohm parallellt med ca 1000 Ohm.
En serieressistor på 100 Ohm är kanske onödigt stor som "sröm sensor"? I detta fallet, kanske skulle 10 Ohm ge tillräcklig nogranhet.
Men detta fungerar bra, så det får stanna
Metern är en klassiker för oss som gillar sånt
Ett Tyskt Gossen instrument
Mvh
/Pix |
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
Edited by - pix on 2010/01/23 21:46:17 |
|
|
|
pix
200.000-klubben
4149 Posts |
Posted - 2010/01/02 : 20:08:32
|
En liten detalj som jag såg efter att lagt ut föregående meddelande
Se bilden på laddkortet.
De två "snablar" som hänger ut från CCS modulerna (vita kablar) är ställ-potentiometrarna för tomgångsströmmen i respektive triod.
Dessa kommer jag låta hänga kvar på detta viset, så man enkelt kan flytta triodernas arbetspunkt medan man lyssnar (ja med en medhjälpare då förstås )
Skall bli väldigt intressant att kunna lyssna sig fram till optimal arbetspunkt "on the fly" så att säga
Mvh
/Pix |
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
Edited by - pix on 2010/01/03 09:01:27 |
|
|
|
pix
200.000-klubben
4149 Posts |
Posted - 2010/01/05 : 19:03:51
|
Ok, nästa etapp. Nätdelen
Nu är jag ute på lite kännligt område (igen). Därför vill jag förtydliga att detta handlar om mitt resonemang, mina erfarenheter, idéer och tycke hur en bra nätdel skall konstrueras till ett DHT linjesteg. Jag gör inga anspråk på att detta är "sanningen" 
Nätdelar betraktas ofta på flera olika sätt.
Vissa ser den som ett stort kraftpaket, som enkelriktat pumpar energi in i förstärkarkretsen.
Ju större ju bättre och med en så stor kondensatorbank som möjligt. Detta för att ha ett "batteri" som kan leverera mängder av ström vid hög belastning.
Flera av oss har upplevt att genom att gå upp i transformator effekt, och/eller kondensatorbank så har ljudet blivit fastare öppnare och mer kraftfullt
Men varför är det så? Finns det nackdelar eller är det alltid "bigger is better" som gäller? |
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
Edited by - pix on 2010/01/23 21:46:46 |
|
|
|
pix
200.000-klubben
4149 Posts |
Posted - 2010/01/05 : 19:15:58
|
En annan "skola" är att minimera allt i kondensatorväg efter transformatorn. Och i stället använda drosslar för att filtrera den likriktade AC-spänningen till DC-spänning
På senare tid har det även kommit flera förespråkare av sk. "low everything. Dvs både kondensatorer samt drosslarna skall ha så låga värden som möjligt.
Min personliga uppfattning är annars att det i nätdelens konstruktion gömmer sig mycket av det "mysterium" som rör andra delar av förstärkarens förmåga till välljud.
Som bland annat:
Ljudmässiga skillnader mellan olika nätkablar.
"Den svarta bakgrunden" i ljudbilden som också sägas hänga samman med upplevelsen av detaljer och dimensioner
Signal distorsion
Brus och brum
Om vi först tittar på den perfekta nätdelen så skall den vara kapabel att leverera oändligt med ström utan att svikta i spänning.
Det behöver inte enbart betyda att den nätdelen måste vara effektmässigt oändligt stor, utan kanske snarare att den skall ha noll i utgångsimpedans.
För lastar vi en ner en nätdel maximalt med noll i utgångsimpedans så får vi en oändlig ström
Vidare skall den perfekta nätdelen vara helt rippelfri.
Dvs den skall generera en absolut DC spänning utan överlagrat skräp
Det perfekta nätdelen skall inte heller störa sin omgivning.
Det betyder att den inte skall emittera några luftburna eller ledarburna magnetfällt (som inducerar spänningar i ledande material)
Den perfekta nätdelen skall inte heller förmedla luftburna eller ledarburna elektriska störningar, varken framåt (mot förstärkaren) eller bakåt mot elnätet.
Den perfekta nätdelen har heller ingen överhörning mellan lindningar i dess transformator. Dvs varje sekundärlindning är totalt skärmad från den andre. Såväl kappacitivt som induktivt (via kärnan). Samtliga sekundär lindningar har alltså enbart en induktiv koppling till primärlindningen, inget annat
Lika bra att på en gång säga att den perfekta nätdelen finns inte.
Så är det sagt
/Pix
|
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
Edited by - pix on 2010/01/23 21:47:30 |
|
|
|
pix
200.000-klubben
4149 Posts |
Posted - 2010/01/05 : 19:22:03
|
Det närmaste en perfekt nätdel torde ju vara ett batteri, men i rörförstärkare så ställer detta till med en del praktiska problem. Så vidare resonemang bygger på en traditionell nätdel av typen transformator med likriktning samt filtrering
Alla nätdelar har en utgångsimpedans (och kan därmed inte lämna oändligt med ström), läcker både luftburna magnetiska störfällt såväl som ledningsburna elektriska störningar (både framåt såväl som bakåt) samt har överhörning mellan lindningar i transformatorn.
Transformator:
Transformatorn har sitt namn av att den transformerar spänning. Från en lägre spänning till en högre eller tvärt om.
Effekten är dock densamma (minus vissa förluster). Så 230 Volt AC spänning in i en transformator som ger 460 Volt ut har ett lindningsförhållande på 230 / 460 = 1:2
Detta under förutsättning att transformatorn inte belastas
Belastas transformatorn kommer den att leverera lägre spänning ut.
När en transformator transformerar upp spänning tappar den förmågan att leverera ström i motsvarande grad.
I praktiken så betyder detta att transformatorn belastas när den lämnar ström vilket gör att man inte kan ta ut fullt 2:1 gånger den ström som transformatorn drar från elnätet.
Resistansen i lindningarna samt magnetiska förluster i transformatorkärnan förbrukar energi som omformas till förlustvärme.
Transformatorns förmåga att inte avge magnetiska eller elektriska störningar (varken luftburna eller ledningsburna) avgörs av flera faktorer.
Dels hur lindningarna ligger rent fysiskt, dels hur transformatorns kärna är dimensionerad och fysiskt utformad.
En transformatorkärna lämplig att använda till en nätdel skall vara så magnetiskt "tät" som möjligt. Helst skall kärnan inte ha kraftiga hörn och vinklar eller glapp mellan laminaten.
Hur hårt vi belastar transformatorn har även stor betydelse för hur den läcker.
/Pix
|
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
Edited by - pix on 2010/01/23 21:48:00 |
|
|
|
pix
200.000-klubben
4149 Posts |
Posted - 2010/01/05 : 19:35:25
|
En så bra transformator som möjligt har även följande egenskaper:
En kärna med så låga magnetiska förluster som möjligt.
Detta innebär att transformatorkärnor av sk. Si-stål är att föredra framför "bonnjärn"
Kärnor med många tunna laminat är att föredra framför grova tjocka laminat. Samt kärnor av C-typ eller "toroid" är att föredra framför sk. EI kärnor.
Lindningarna får gärna vara fysiskt separerade och/eller vara skärmade med ett ickemagnetiskt material som kopplats till jord.
På bilden skymtas foten av den trafo jag använder i Denchi.
En C-kärnetrafo från 60-talet med skärm mellan primär och sekundär
Märket är engelska Greshwin, vilket senare blev Partridge
Varför görs inte trafos av den här kvalitén i dag!
Förlåt Per.. det finns fina trafos i dag med
/Pix
|
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
Edited by - pix on 2010/01/23 21:48:29 |
|
|
|
pix
200.000-klubben
4149 Posts |
Posted - 2010/01/05 : 19:53:56
|
Likriktning:
Transformatorn matas med en AC spänning på dess primärlindning.
Dvs en sinusformad signal med effektivvärdet 230 Volt (324 Volt mellan topparna)
Ur dess sekundärlindning får vi också en sinusformad signal som är ca lindningsförhållandet gånger större eller mindre
Denna signal likriktas i en sk Diodbrygga.
Jag har en transformator med 290 Volt sekundärspänning (dvs 409 Volt mellan topparna) och min transformator har enbart en sekundärlindning.
Därför kräver min transformator en sk. "fullbrygga" för att likriktas så effektivt som möjligt.
Vissa transformatorer kan ha sk. mittentapp i sekundärlindningen.
Då kan diodbryggan halveras och ändå uppnå hög effektivitet.
Det diodbryggan gör är att alltid leda den sida av sekundärlindningen som har högst spänning till +HT, och den sida av lindningen som har lägst spänning till Jord.
Signalen ser alltså ut som en rad dromedarer (ungefär ).
Alltså en sinussignal där den negativa halvperioden vänds uppåt så det är en rad av toppar efter varandra.
Just när sinussignalen från transformatorns sekundärlindning passerar sin mitt, och den negativa halvperioden kastas om händer något kritiskt.
Från att en diod som tidigare spärrat i backriktningen skall leda i framriktningen så måste dioden "återhämta sig", vilket ofta genererar någon form av spik eller oballans.
Olika typer av dioder har olika bra förmåga att undvika denna typ av oballans.
Standarddioden kan ha våldsamma spikar kring detta område medan schottky eller sk. "Soft recovery dioder" har just denna egenskap dvs "mjuk återhämtning"
Jag har valt en helt ny typ av dioder från ett företag som heter CREE inc. I USA
Denna kallas för "zero recovery", och är en sk. Silicon carbide diod, namnet ger en förhoppning att att denna diod inte skapar denna typ av spik eller obalans.
Denna förhoppning gjorde att jag i detta steg inte nyttjade så kallade "snubbers", vilket annars är ett sätt att i viss mån släcka ut spikar el. dyl.
Principen är att en ca 10nF kondensator monteras parallellt med dioden.
Ytterligare ett steg att skapa mer dämpning i sina "snubbers" kan vara att nyttja RC-länkar parallellt med dioden.
/Pix
|
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
Edited by - pix on 2010/01/05 20:33:55 |
|
|
|
pix
200.000-klubben
4149 Posts |
Posted - 2010/01/05 : 20:01:56
|
Kanske dags att visa första schemat av nätdelen
Filtrering:
Som tidigare sagts så vill många montera så stor kondensatorbank som möjligt efter likrikting av signalen.
Syftet är att kondensatorbanken skall jämna ut all AC spänning till likspänning.
Och det gör den om man enbart tittar på signalen med ett oscilloskop.
Tyvärr så är det svårt att se andra bieffekter med ett oscilloskop, för när den likriktade signalen (dromedar ryggarna) når den stora kondensatorbanken så laddas kondensatorn upp till toppvärdet på signalen.
Därefter sjunker signalen från likriktarbryggan i väntan på nästa "puckel". Under denna tiden är det kondensatorbanken som levererar ström till förstärkaren.
Kondensatorbanken laddas långsamt ut (spänningen skjunker), för att vid nästa "puckel" av inspänning åter laddas upp.
Uppladdningen sker på en väldigt kort tid av hela denna cykel och är från diodbryggans sida, enbart begränsad av den stora kondensatorbankens låga ESR (dvs nära 0 Ohm) samt sekundärlindningens resistans.
Uppladdningsfasen lastar transformatorn väldigt hårt under extrem kort tid och är i det närmaste att betrakta som en kortslutning som sker med 2 x 50 = 100Hz.
Då denna spik lastar transformatorns kärna så mättas denna under dessa korta intervaller. Induktansen faller till intet vilket innebär att även primärlindningen påverkas.
"Spiktåget" fortplantar sig alltså både ledningsbundet via nätkabeln ut från apparaten och vidare in i övriga delar i hifi anläggningen. Den fortplantar sig även via luften då en mättad transformatorkärna inte lyckas hålla inne magnetflödet i kärnan. En mättat transformatorkärna har noll i induktans och betraktas då av lindningen som luft. Transformatorn fungerar som en sändare av 100Hz spikar.
En spik har ju väldigt vertikala flanker.
Detta innebär att de sett ut ett frekvensplan är en grundton med upprepade multiplar.
Spikarna yttrar sig alltså inte som ett 100Hz brum, utan snarare som en matta (grumilghet)
/Pix
Ps. Det som i schemat kallas "18Vdc Ext." är ingången för en extern väggtrafo för att ladda NiCD cellena för glödströmen Ds |
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
Edited by - pix on 2010/01/23 21:48:55 |
|
|
|
pix
200.000-klubben
4149 Posts |
Posted - 2010/01/05 : 20:12:17
|
Hur slipper man strömspikarna då?
Ja ett sätt är att vara väldigt försiktig vid filtrering av den likriktade signalen.
Det är inte alls säkert att "more is better" vid filtrering mha stora elektrolytkondensatorer.
Jag försöker att långsamt "stega upp" min filtrering och snarare nyttja sk. L-filter än C-filter.
L-filter innebär att man kopplar en drossel först efter likriktningen i stället för den med traditionella elektrolytkondensatorn.
L- filtret tar upp de sk. "AC-komponeneterna" i den likriktade sinus spänningen och låter den gå till värmeförluster.
C-filtret lagrar all energi som laddning (spänning)
Nackdelen med L-filter är just att AC komponenterna inte kan komma till nytta, därför ger ett L-filter enbart 0,9 x inspänningens effektivvärde, medan C-filtret ger 1,4 x inspänningen.
Så min 290 Volts transformator ger 261 Volt med L-filter, men 409 Volt med C-filter.
Tyvärr kan även en drossel ge spikar. När en ström flyter genom drosseln magnetiseras dess kärna. När sedan strömmen abrupt upphör induceras en spänning från magnetflödet i kärnan som kan ge spikar, så även en drossel bör väljas med omsorg och försiktighet.
Det kan ofta vara en fördel att välja två mindre drosslar och/eller kondensatorer och bygga ett filter i flera steg.
Dels så minskar risken att kondensatorn (-eller drosseln) skapar spikar, dels så multipliceras dess förmåga att reducera rippel.
En drossels måste dock väljas så dess induktans överskrider "den kritiska induktansen" dvs den nivå när drossel ändrar egenskap från en lindad tråd till en induktor.
/Pix
|
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
Edited by - pix on 2010/01/05 20:42:04 |
|
|
|
pix
200.000-klubben
4149 Posts |
Posted - 2010/01/05 : 20:17:43
|
Jag har valt att först koppla en väldigt liten (220nF/480V, Bosch MP)) papper i olja kondensator direkt efter likriktarbryggan. Den lyfter spänningen något från ett rent L-filter samt ger en väldigt försiktig första filtrering.
Denna kondensator bildar mot utgångsimpedansen från Transformator och diodbrygga det första filtret
Efter pio-kondensatorn har jag en 5Henry drossel. Denna är en gammal Siemens utgångstransformator avsedd för ca 40mA tomgångsström.
Samtliga lindningar ligger då kopplade i serie och är valda så de ligger från ytterlindning till innerlindning. Dessa minimerar läck kapacitansen.
Efter drosseln har jag en liten elektrolyt kondensator på 47uF/400V dvs en väldigt försiktig filtrering. Den första drosseln tillsammans med denna kondensator utgör det andra filtret i nätdelen.
Nästa steg är ytterligare en drossel av samma typ som den tidigare. Dvs 5Henry.
Denna tillsammans med efterföljande kondensator på 470uF/400V (två st 200V i serie) utgör det tredje filtret.
En drossel har fördelen att den har en hög reaktans (AC-motstånd), men en låg resistans DC-motstånd. Den utgör alltså ett högt växelspänningsmotstånd, men har väldigt lågt spänningsfall för likspänning. Tyvärr har en drossel relativt begränsad bandbredd.
Dvs höga frekvenser passerar pga läckkapacitans mellan in och utgång.
Det kan därför vara bra att även ha ett R/C filter i kedjan.
Så nästa filter består av en 500 Ohms effekt resistor med efterföljande kondensator på 470uF/400V (två st 200V i serie).
Så mitt filter skulle kunna beskrivas som ett (C)-L-C-L-C-R-C-filter
/Pix |
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
Edited by - pix on 2010/01/23 21:49:33 |
|
|
|
pix
200.000-klubben
4149 Posts |
Posted - 2010/01/05 : 20:54:03
|
Dags för nästa schema
Utgångsimpedans:
Som ni minns från längst upp i texten så hade den ideala transformatorn noll i utgångsimpedans.
All min filtrering ger en väldigt rippelfri DC spänning men har inte bara kostat stort spänningsfall, den har även extremt hög utgångsimpedans.
Därför har jag monterat en av mina kompisar. Den tidigare nämnda CCS modulen.
Denna är ställd till att i alla lägen leverera 40mA och justerar detta genom att justera spänningsfallet från in till utgång (Anod till Katod)
Detta är en aktiv regulator och dess utgångsimpedans är mycket låg.
Efter CCS modulen har jag monterat ett sk neon-rör
Det består egentligen av ett rör med enbart Anod och Katod (men ingen glödtråd).
Röret är fyllt med en gas som gör att man får ett överslag mellan Anod och Katod vid en väldigt förutbestämt spänning.
Detta neonrör är av typen OD3 och övertänder vid ca 180Volt.
När röret sedan väl tänt så shuntar det ner all spänning till 150 Volt på dess Anod.
CCS modulen som sitter före neonröret fungerar som en fallresistor och tillsammans med neonröret fås en fast och reglerad 150Volts spänning (sk. shuntreglering)
Neonrör är lite induktiva. Dvs de kan ha svårt att reglera rippel av hög frekvens. Därför monteras en filmkondensator på 200nF/400V parallellt med neon röret.
Större kondensator än så bör ej väljas då detta kan få neonröret att självsvänga.
Ovanstående CCS är trimmad att lämna 40mA. Det två CCS moduler som lastar triodernas Anoder är trimmade att lämna 8mA.
Detta betyder att 24mA shuntas genom neonröret till jord.
/Pix
|
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
Edited by - pix on 2010/01/23 21:50:04 |
|
|
|
Eddie
Member of Nerikes Audiofiler
624 Posts |
Posted - 2010/01/06 : 00:40:01
|
| Det är en fröjd att se dina projekt, pix! |
/Eddie
Fritänkare
www.kapellet.net |
|
|
|
Ryssen
100.000-klubben
8254 Posts |
Posted - 2010/01/06 : 00:52:55
|
| Var har du fått tag på CCS modulerna? |
Learning by burning..
You say that you can read my mind--Be careful of what you might find. -Ozzy-
|
|
|
|
pix
200.000-klubben
4149 Posts |
Posted - 2010/01/06 : 12:20:57
|
Tack Eddie
Ryssen,
De är homemade (som de mesta annat i detta steg )
På kylaren sitter en Ixys 10M45 ovanpå detta ligger det dubbelsidiga kretskortet.
Till vänster gatestoppern på ca 500Ohm.
I kortkanten en skruvplint så att det går enkelt att flytta och testa.
Justeringen har jag använt en 10 varvig 100 Ohms pott.
Kretsen klarar 450Volt, men blir spänningen hög så närmar man sig effekttaget ganska fort.
Som jag skrev någonstanns så går det att Cascodekoppla två 10M45 för att få en änn "bättre" krets (högre dynamisk resistans, samt bättre PSRR längre upp i frekvens)
Jag har provat detta i ett annat steg, men hör ingen skillnad
Kanske är mina öron det är fel på
I en Cascode kollad CCS går det annars lika bra med en vanlig LM317 som nedre regulator, då den inte tar så stor spänning.
Jag gissar att du läst Walter Jungs CCS artikel som beskriver detta
Mvh
/Pix
|
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
Edited by - pix on 2010/01/23 21:50:38 |
|
|
|
Bardis
Member
3343 Posts |
Posted - 2010/01/06 : 12:41:14
|
| Vad är det för en IXYS-krets och vart får man tag på den? |
Modda allt som går att modda! |
|
|
|
Pac
200.000-klubben
21991 Posts |
Posted - 2010/01/06 : 12:49:45
|
Förstklassigt som vanligt pix!
Dina kompisar, CCS'erna, är väldigt intressanta. |
// Per Adelsson, pac(a)hififorum.nu, Admin och ägare HiFiForum.nu
// HiFiForum.nu's regler, Artikelregister
|
|
|
|
pix
200.000-klubben
4149 Posts |
Posted - 2010/01/06 : 13:02:30
|
Tack Per
Bardis,
Ixys 10M45 är en TO220 FET, som är avsedd just att agera CCS vid höga spänningar
Dvs en konstant ströms källa
Googla och du hittar massor av applikationsexempel
Den bästa beskrivningen tycker jag är ovan nämnda Water Jungs artikel om CCSér:
http://waltjung.org/PDFs/Sources_101_P1.pdf
http://waltjung.org/PDFs/Sources_101_P2.pdf
Peter Millet var nog en av de första att använda 10M45 som anodlast och har en bra beskrivning här:
http://www.pmillett.com/current_source.htm
Supertex har även en liknande komponent men den har jag inte provat.
Men jag tror det var ett gruppköp av dessa här på HF för ett par år sedan, Säkert har någon något par liggandes
Annars kan jag tänka mig det enklaste är Ebay.
Prroblemet med både Supertex och Ixys är att dessa har ganska stor spridning mellan exemplar
Dessutom är komponenten logaritmisk på Gaten, så det är nästan ett måste att justera rätt ström med en pott, för att sedan bytas ut mot ett fast motstånd med rätt värde
Gatestoppern är ett måste och ligger mellan 500-1KOhm
Mvh
/Pix
|
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
Edited by - pix on 2010/01/06 13:03:44 |
|
|
|
pix
200.000-klubben
4149 Posts |
|
|
Bubbel
Eojeud-VALS, 100.000-klubben
6793 Posts |
Posted - 2010/01/06 : 15:00:36
|
Fantastiskt är det enda jag har att tillägga här vänder man ryggen till då matar du på med mer bilder och information även om jag har mycket kvar att lära blir man lite avis på hur rent och snyggt allt ser ut trots att man försöker.
anders |
Min stereo: Hemmabygge, hemmabygge, hemmabygge, hemmabygge, köpe cdspelare, hemmabygge. |
|
|
|
pix
200.000-klubben
4149 Posts |
Posted - 2010/01/06 : 16:37:07
|
Tack Anders
quote:
avis på hur rent och snyggt allt ser ut trots att man försöker
Det tror jag inte
Jag kan jag med
Men några grejer som jag försöker göra och som hjälp mig är:
Bygga allt i moduler så långt det går.
Det är alltid lättare att hålla "nivån" hög på en liten grej, för att sedan när lusten och ambitionen kommer tillbaka bygga nästa.
De flesta märken och repor blir ju till när man själv hanterar grejerna under bygget. Därför är jag noga med att täcka över det som är färdigt som skydd. Det går åt mycket papper och tejp för ett sånt här bygge
Sen kanske det viktigaste.
Man måste anpassa sig utifrån de förutsättningar man har.
jag tycker att det är jättesnyggt med ett plåtchassi a,la Quad II.
Men jag har helt enkelt inte maskinerna eller verktygen att göra detta snyggt. Så jag måste välja material som jag vet att jag kan hantera. Eller så får man hosta upp och betala för köpechassi
Därför blir det ofta "gammalt" stuk på grejerna.
Trä är underskattat material som går att använda till det mesta.
Mer sånt!
Tänkte försöka lägga upp lite bilder på hela chassilayouten, men jag har en förb.. dålig kamera för detta (dotterns jultidnings present )
Har provat mig fram med olika tillverkningsmetoder, och tycker jag funnit en som funkar bra med enkla verktyg som alla kan göra.
Något som jag aldrig gjort, men som jag varje gång säger att jag skall göra är att börja med att bygga på en planka.
Men en dag så
Skall bli kul att se ditt bygge när du börjar bli klar Anders
Mvh
/Pix
|
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
Edited by - pix on 2010/01/06 17:08:45 |
|
|
|
Bubbel
Eojeud-VALS, 100.000-klubben
6793 Posts |
Posted - 2010/01/06 : 17:56:49
|
quote:
De flesta märken och repor blir ju till när man själv hanterar grejerna under bygget. Därför är jag noga med att täcka över det som är färdigt som skydd. Det går åt mycket papper och tejp för ett sånt här bygge
Aha det där gör jag inte.
quote:
Bygga allt i moduler så långt det går.
Det är alltid lättare att hålla "nivån" hög på en liten grej, för att sedan när lusten och ambitionen kommer tillbaka bygga nästa.
Så gör jag också men ibland vill det sig inte "när man har målat in sig i hörnet".
quote:
Sen kanske det viktigaste.
Man måste anpassa sig utifrån de förutsättningar man har.
Absolut man har inte hur stora resurser som helst ett köksbord och ett kallutrymme, brrrr. Jag håller alltid ögonen öppna efter lämpliga låder o dylikt.
quote:
Har provat mig fram med olika tillverkningsmetoder, och tycker jag funnit en som funkar bra med enkla verktyg som alla kan göra.
Handverktyg är grejen men ibland behövs det lite rejälare grejer som man tyvärr inte har.
quote:
Något som jag aldrig gjort, men som jag varje gång säger att jag skall göra är att börja med att bygga på en planka.
Men en dag så
Det vågar jag inte efter att ha läst hur det fungerar bra på en planka och sedan när det flyttas in i en låda vägrar eländet att gå igång eller är det en massa brum. Nä då är det bättre att bygga det på plats direkt.
quote:
Skall bli kul att se ditt bygge när du börjar bli klar Anders
Nu har jag inga barn så någon kamera kan jag inte låna äger en gör jag inte heller, men låna av en kamrat kan jag nog göra.
Jag var på väg att köpa en kamera av bättre kvalisort men det ville sig inte alla pengarna gick istället till skattemyndigheten i restskatt. Nåja skam den som ger sig andra gången jag var nära att köpa kamera så gick pengarna till min "lilla" 6S33S-V SE förstärkare .
Men jag skall försöka att visa min skivspelare trots att den är färdig och ett försteg jag håller på med just nu.
Anders
|
Min stereo: Hemmabygge, hemmabygge, hemmabygge, hemmabygge, köpe cdspelare, hemmabygge. |
|
|
|
soundbrigade
Semesterfirare
7879 Posts |
Posted - 2010/01/06 : 19:00:38
|
| Jag såg en artikel i AudioXpress om att bygga i modulform, eller snarare använda moduler medan man testar ut nya varianter. Det kan ju vara kul att ha några olika nätdelar, några olika drivsted och, vilket då kanske är viktigt, ha möjligheten att knåpa ihop något med olika slutrör. |
|
|
|
pix
200.000-klubben
4149 Posts |
Posted - 2010/01/06 : 19:01:27
|
Det mesta i denna förstärkare är byggt som moduler
Bla är filterkortet monterat på en akrylskiva en modul
Drosslarna också de monterade som en modul..
Och även CCS samt resieresistorn för nätdelen
Som avgränsare mellan nätdelen och förstärkardelen sitter en mellanvägg.
Denna mellanvägg är skruvad i topplåten, men ligger på två infällda akryllister i spår i ramen
Detta är väldigt smidigt då hela topplåten med denna mellanvägg kan lyftas ur ramen.
Enbart NiCD cellerna, utgångskondensatorer samt CCS modulen sitter kvar i ramen så om dessa löds loss kan topplåten läggas på arbetsbordet och man kommer enkelt åt att löda från alla håll.
Bild på akryllisterna som är infällda i spår i ramen och i mellanväggen
Mvh
/Pix |
"The total harmonic distortion is not a measure of the degree of distastefulness to the listener and it is recommended that its use should be discontinued", Radiotron 3rd edition. |
Edited by - pix on 2010/01/23 21:51:27 |
|
|
|
Topic |
|
All Forums
Pix Denchi - En strong 80-åring (Mk II)
New Topic
Printer Friendly