| Author |
 Topic  |
|
|
martinsson
100.000-klubben
3311 Posts |
 Posted - 2008/12/08 : 08:26:53
|
Det är inte många timmar kvar nu.
Tiden sägs alltid gå för fort, men det stämmer inte just nu.
Idag får jag besked, och mkt talar emot att jag får behålla jobbet.
Måste skriva av mig lite, det är svårt att vänta, men försöker förbereda sig men det går inte bra, hur kommer jag reagera ?
Ett jobb är mer än en inkomst, det är realtioner, kompisar, miljö.
Mina kontakter utanför avslöjar att det är anställningsstop på de firmor där jag annars hade kunnat få jobb.
Det är ett obehagligt lugn som vilar över arbetsplatsen idag, jag har itne ens med mig mat, jag tänker inte stanna längre än till dess beskedet kommer, oavsett vad det blir.
Jag är lite darrig, gäspar mkt, och är tystlåten, allt detta är tecken på anspännig och brist på sömn, något jag delar med många ndra här idag.
Jag har ett hus att betala av lån på, julklappar att handla, och just nu finns där inga andra inkomstkällor att tillgå på kort varsel.
Jag gick med i a-kassan för sent och kan inte räkna med tillräckligt stöd därifrån, det är lätt att se saker och ting mörkt just nu.
Min tanke var att flytta hit och få fast jobb hos en av sveriges största arbetsgivare, jag lyckades och tryggare kunde det inte bli, trodde jag...
Nu är situationen anorlunda, och jag precis som många andra, mår itne särskillt bra just nu, kommer jag behöva sälja huset och flytta ?
För att krydda situationen lite till så är jag nu på rehabilitering för stress relaterade besvär (milda ord med tanke på hur det upplevs), och det som just nu händer kan kanske tippa mig tillbaka, jag är mkt vaksam på eventuella tecken på det.
Det är lätt att känna sig uppgiven, det är lätt att kasta in handduken och falla ihop, varför ska det var så förbannat lätt att alltid se det mörka, det dåliga, det negativa ?
En psykolog sa till mig att mäniskan är utrustad med fler negativa känslobaser än positiva per default, vad gick snett när vi utvecklades, vem kom på att detta var en bra idé ?
Varför kan man inte bara vara lycklig och inte begripa hur jäkligt saker och ting egentligen är, tänk vad skönt, lycklig året om, för vad handlar livet om annars, om inte att ha kul ?
Nu blev jag nog lite för filosofisk, det är lätt att driva iväg i tankarna idag, tyvärr åt det mörkare hållet verkar det som.
Att potentiellt riskera att förlora jobbet, och att veta att det med stor sannolikhet blir så är inte lätt, speciellt om man är en person som lätt identifierar sig med just jobbet man gör.
Då är det mer än en arbetslöshet som väntar, det handlar kanske också om en identitetskris, jag tror dock itne så är fallet när det gäller mig, men lätt är det inte, detta till trotts.
Det snackas runt om i ladskapet, vissa försöker tvinga fram ansträngda skratt, andra stirrar tomt in i sina datorskärmar, någon arbetslust och energi finns dock itne hos någon vad jag kan se, men konstigt vre det annars.
Alla möten är inställda, för alla anställda, dvs för tusentals mäniskor, vissa är oroliga över att få byta tjänst och matchas in mot något annat, lyckliga satar, alla gånger hällre det än att få lämna in sitt passerkort, men det är förståss relativt det här med oro och konsekvensers påverkan, alla är vi olika.
Jag har mitt personliga lilla helvete att hantera idag, andras ser kanske lite olika ut, för vissa andra är det nog mkt värre, situationer där båda föräldrarna jobbar på samma hotade funktion är långt ifrån ovanliga.
Kan inte telefonen ringa snart...
Jag vill veta, jag vill få beskedet, oavsett hur obehagligt det kan vara så är denna väntan svår, mina tänder är sammanbitna och en lätt värk finns i käkmusklerna, lite för mkt edrenalin i omlopp kanske, naturen är fiffig, den förbereder mig på att gå ut på en arena och slåss mot lejon, naturen borde hänga med i tiden tycker man, bli lite mordernare, men icke.
Jag är fortfarande kvar i grottan vad det mina reaktioner beträffar, det är vi alla, och när stressen slår till med full kraft spelar det ingen roll hur lång slips man har, eller vilken fär arbetskläderna har, inför denna naturkraft står vi alla nakna, lika rädda, lika små.
Ännu har inte någon större stress slagit till, bara småprylar jämfört med vad som kan ske, jag vet, jag har suttit på akuten övertygad om min snara död, avstängd av panikångest och fullständig förtvivlan, intressanta och mkt skrämmande reaktioner, lika fullt, helt naturliga och nödvändiga för min överlevnad, jag borde väl vara tacksam.
Man hör dovt, man ser smalt, man skakar kraftigt, en hjärta är på väg att slå ur kroppen, kraftig yrsel och illamående, allt detta toppad av en extremkänsla av skräck och intensiv ångest.
Det handlar inte om symptom, symptom åsyftar sjukdom vilket det inte på något sätt handlar om, det är tvärtom ett tecken på att ens system funkar som de ska, det är bara att vår omgivning har förändrats och vi kan numera inte koppla reaktionen till en påtaglig fara, inga lejon, inga mammutar, bara vanlig hederlig stress beroende på för stora krav på sig själv, egna eller ens omgivnings.
Jag vet numera vad som händer och kan försöka ta det med fattning, men det är en tuff match att gå likväl, att försöka förbli rationell under den tid det pågår kräver mkt av en, ni som varit där vet.
Till er som inte varit där kan jag bara säga - ni överlever, ni är itne sjuka, och ni kommer inte att bli galna, det är lugnt, vi är byggda såhär, det ska hända, det är naturligt och helt ok.
Det låter kanske konstigt, men det kan vara bra att känna till om man är i riskzonen.
Det är starkt, en del benämner det som en livsförändrande upplevelse, och jag är benägen att hålla med, så var det i mitt fall.
Nu ringde chefen, jag måsta avsluta, time to face the music.
Tack för att jag fick skriva av mig lite, det behövdes nog. |
martinssons DIY funderingar och projekt - http://www.martinsson.cc/blog/ |
|
|
Burmäster
Fd. Dan
2853 Posts |
Posted - 2008/12/08 : 09:13:50
|
| Jag håller båda tummarna för dig! |
Artphotography |
 |
|
|
Jazz
Member
930 Posts |
|
|
jojje_guitar
Member
701 Posts |
Posted - 2008/12/08 : 10:04:52
|
| Jag fick själv besked nyss, efter lång period av velande fram och tillbaka... Jobbigt som f-n är det att vänta. Trots att beskedet var tråkigt så är det skönt att ha fått veta. Med knappa två månader kvar så skrivs nu så många ansökningar jag bara hinner... Jag håller tummarna med föregående talare... |
"How about some thinking, before you blow the chessboard clean?" - Roine Stolt, Wallstreet Voodoo |
|
|
|
huzze
RödaTråden-vinnare, 200.000 klubben
10180 Posts |
Posted - 2008/12/08 : 10:11:17
|
Mycket bra skrivet. Känner igen många saker, har själv varit med om en utmattningsdepression och nyss kommit in i arbetslivet igen, bara för att bli sist in - först ut. Så nu slåss jag med a-kassor, intyg, intervjuer etc. Två jobb var jag närapå att få, men ändrade planer som anställningsstopp är höstens stora käpp i hjulen. En massa andra problem har jag ridit ut i höststormen, men känner själv att det räcker nu. Nu får det ta och vända.
Jag vet att det ser mörkt ut just nu, men förr eller senare vänder det och man får mycket positivt i det bagaget. Nytt jobb? Nya kamrater?
För att avsluta med ett bra uttryck (även om det låter hårt) som jag tog till mig när jag var sjuk:
"Vi ska alla dö. Vad vill Du göra fram tills dess?"
Lycka till! |
|
|
|
bearwik
200.000-klubben
4289 Posts |
|
|
guy gadbois
Member
2415 Posts |
Posted - 2008/12/08 : 13:08:07
|
| Hoppas det går bra med jobbet och allt därtill! |
Min anläggningstråd |
|
|
|
BosseBula
Klubbmästare eoJeud, 100.000-klubben
3057 Posts |
Posted - 2008/12/08 : 14:35:09
|
| Mm, hoppas det går bra! Jag har överlevt en omgång av nedskärningar för ett antal år sen pga att hela avdelningen klarade sig, men det är nog snart dax här oxå igen, någon gång under 2009 tror jag. |
Klubbmästare eoJeud - Kontakta mig eller Anton om ni vill bli medlemmar
Min medlemstråd
|
|
|
|
martinsson
100.000-klubben
3311 Posts |
Posted - 2008/12/09 : 08:10:37
|
Jag hade tur, jag vet itne riktigt hur jag skall säga, men jag har ett jobb att gå till även imorgon.
Det blir inte samma roll, eller samma uppgifter, men jag har iallafall en inkomst, allt annat känns orelevant just nu, jag blev mycket lättad, och det följdes av en stor trötthet.
Samtidigt kan jag inte känna någon glädje då flera av mina kompisar och kollegor fick andra besked, det är inte långt borta att man får någon underlig form av missriktad skuldkänsla.
Jättetack allihopa, det är i stunder som dessa man verkligen är glad att man håller till på världens bästa forum.
Jag har läst det ni har skrrivit många gånger om, den attityd som finns här är fantastisk, vissa av er har jag inte ens haft någon kontakt med, och ändå är ni här och försöker muntra upp och hjälpa till, snacka om medmänsklighet och välvilja.
Jag hoppas innerligt att jag slipper, men skulle det tråkigt nog behövas så kan ni räkna med att jag kommer agera enligt era exempel framöver, bättre kan det inte bli.
Tusen tack // Anders |
martinssons DIY funderingar och projekt - http://www.martinsson.cc/blog/ |
|
|
|
Magils
Member
7061 Posts |
Posted - 2008/12/09 : 10:17:29
|
Jag är alla fall glad för din skull Anders, sedan förstår jag mycket väl känslor genetemot kompisar och kolleger, sånt är helt naturligt.
/Magnus |
- Det finns inget problem som är större än lösningen..
- Hemma hos...http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=54225 |
|
|
|
BosseBula
Klubbmästare eoJeud, 100.000-klubben
3057 Posts |
Posted - 2008/12/09 : 11:37:25
|
Det är typiska känslor vid avskedningar. Inte ovanligt att dom som får stanna mår dåligt och att stämningen blir dålig.
Likväl är jag glad för dig för som du säger så måste man betala räkningar. |
Klubbmästare eoJeud - Kontakta mig eller Anton om ni vill bli medlemmar
Min medlemstråd
|
|
|
|
f95toli
Member
4209 Posts |
Posted - 2008/12/09 : 15:28:44
|
Får instämma med ovanstående. Jag är glad att det löste sig för dig.
Går själv och väntar på besked på om jag kommer kunna fortsätta jobb där jag jobbar nu, om inte löper mitt kontrakt ut i slutet as mars. Har därför en viss aning om hur det känns. Att söka jobb just nu är ju inte direkt lätt (det är ju som sagt bland annat anställningsstopp på ganska många företag) så timingen kunde varit bättre.
Å andra sidan har jag ju hela tiden vetat om att kontraktet kommer löpa ut, och har inga lån eller liknande att betala på så om jag flyttar tillbaka till Sverige så kan jag kan klara mig på rätt liten månadsinkomst ett tag (har dessutom sparat undan lite pengar).
Hade jag haft barn eller annan anhörig som var ekonomiskt beroende av mig så hade jag nog varit extremt uppstressad just nu.
|
|
|
| |
Topic |
|
|
|
All Forums
HiFi Off Topic - Fritt Forum
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly