| Author |
 Topic  |
|
|
Erik Andersson
Member
1950 Posts |
 Posted - 2014/03/19 : 20:48:54
|
Det förekommer i marknaden triodrör som 300B mm vilka är försedda med nätanoder (Mesh-plate). De är spektakulära att titta på, då glödtråden blir visuell genom anodplåten. Finns det då några för eller nackdelar med dessa rör? Kan diskuteras, men låt oss nu gå tillbaka i tiden. På 1920 talet samt en bit in på 1930 användes nätanoder ofta till effektkrävande rör som slutrör och likriktare. Detta för att minska upphettningen av anodplåten. Dessvärre slank en del elektroner genom maskerna i anodplåten och bombarderade glaskolven varefter de slungades tillbaka till anoden. Vi fick följaktligen en sekundäremission vilken bla nedsatte rörets effektivitet. Så småningom fick man bukt med sekundäremissionen genom att ett lager grafit sprutades på insidan av glaskolven, tyvärr medförde det att glaskolven hettades upp onödigt mycket. Det var här frågan om pest eller kolera. En bit in på 1930 övergav man den gamla "konservburksplåten" och utvecklade nya anodplåtar vilka var mindre beroende av avkylning. Då övergav man de gamla nätanoderna och därmed också de nackdelar de var behäftade med.
Jag har testat några av dagens 300B Mesh-plate samt funnit att de uppvisar onödigt stora förluster, men som sagt de är häftiga att titta på!
|
Medverkade till den nya "rörvågen" på 1980 talet
erikasson@telia.com
|
|
|
mr. Triatic
Member
1476 Posts |
Posted - 2014/03/19 : 22:17:17
|
Jag gillade de horisontella plåtanoderna som i till exempel VT1, glödtråden lyser som i en cykellampa med sin obefintliga coating 
Det är intressant att se hur anodplåtens utformning har evolverat, man vann mekanisk stabilitet men i första hand en bättre konvektion då man började vecka anodplåten och ta fram bättre beläggningar, på en sändartriod som 811 så vann man 5W anodförlust bara genom vecken (sammantaget större yta)
|
Livet är för kort för mono |
 |
|
|
Erik Andersson
Member
1950 Posts |
Posted - 2014/03/20 : 06:03:41
|
| 811 röret hade med veckad anodplåt beteckningen 811A. Tålde då något högre anodförlust. |
Medverkade till den nya "rörvågen" på 1980 talet
erikasson@telia.com
|
|
|
|
AndersP
Member
1563 Posts |
Posted - 2014/03/24 : 19:32:54
|
Jag skulle gärna köpa 300b mesh-plate för att få lite ljus i mörkret, men det känns inge bra om dom har onödiga förluster. Det trista med 300b är att dom lyser så dåligt tycker jag.
Jag har ett kinesiskt 300b som lyser blått, men det beror på dåligt vacuum om jag förstått det hela rätt. |
Linkwitz Orion
Center: Ino Audio piM
Surround: 6 x Ino Audio a2 |
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7513 Posts |
Posted - 2014/03/24 : 19:40:16
|
| 811 lyser desto mer..! |
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
mr. Triatic
Member
1476 Posts |
Posted - 2014/03/24 : 22:25:09
|
quote:
Jag har ett kinesiskt 300b som lyser blått, men det beror på dåligt vacuum om jag förstått det hela rätt.
Ligger skenet som en dimma utanpå, mellan plate och glaskropp,
så är det helt ofarligt och är mer vanligt i några rörtyper än andra.
Är färgen rosa/lila och ser ut att finnas inne i elektrodsystemet och under platen är det luft som läcker in i röret och tillåter syremolekylerna att joniseras,
då är det fara och färde och röret bör skyndsamt bytas ut. |
Livet är för kort för mono |
|
|
|
pix
200.000-klubben
4149 Posts |
|
|
AndersP
Member
1563 Posts |
Posted - 2014/03/25 : 20:02:37
|
quote:
Ligger skenet som en dimma utanpå, mellan plate och glaskropp,
så är det helt ofarligt och är mer vanligt i några rörtyper än andra.
Är färgen rosa/lila och ser ut att finnas inne i elektrodsystemet och under platen är det luft som läcker in i röret och tillåter syremolekylerna att joniseras,
då är det fara och färde och röret bör skyndsamt bytas ut.
Aha; Man lär sig nåt nytt varje dag. |
Linkwitz Orion
Center: Ino Audio piM
Surround: 6 x Ino Audio a2 |
|
|
|
AndersP
Member
1563 Posts |
Posted - 2014/03/25 : 23:35:08
|
| På nåt sätt känns det som att skillnaden mellan olika fabrikat på rör i en förstärkare är diminutiv då man ändå ska trycka ut allt genom en utgångstrafo, men jag kan säkert ha fel i detta. |
Linkwitz Orion
Center: Ino Audio piM
Surround: 6 x Ino Audio a2 |
|
|
|
Ryssen
100.000-klubben
8251 Posts |
Posted - 2014/03/26 : 05:08:50
|
Jag kan tänka mig att det beror på hur "transparant" utgångs trafon är,finns säkert nån bättre teknisk beskrivning av det hela för nån som kan beskriva..  |
Learning by burning..
You say that you can read my mind--Be careful of what you might find. -Ozzy-
|
|
|
|
Erik Andersson
Member
1950 Posts |
Posted - 2014/03/26 : 08:07:02
|
| För att återgå till trådämnet. Att nätanoder orsakar sämre ljudkvalitet i våra förstärkare är så vitt jag vet ännu inte bevisat. Men att de skulle ge BÄTTRE slutresultat är så som jag ser det en omöjlighet.De Mesh Plate rör jag kommit i kontakt med, har däremot uppvisat en tämligen begränsad hållbarhet, men det är en helt annan sak. Om rör skall jämföras (det gäller samtliga rör) bör det ske under lika betingelser. För att en relevant jämförelse ska ske måste rören mätas upp ordentligt och de statiska rörkonstanterna bör vara likvärdiga, främst då vad gäller emission och branthet. Detta görs tydligen mycket sällan och då faller de flesta "expertutlåtanden" från när och fjärran platt till marken! |
Medverkade till den nya "rörvågen" på 1980 talet
erikasson@telia.com
|
|
|
|
AndersP
Member
1563 Posts |
Posted - 2014/03/26 : 11:36:55
|
Sorry att vi blajjar i din tråd Perka.
Jag såg precis att firman Emission Labs gör/gjorde ett 45-rör med nätanod:
quote:
We have now also build a mesh version of this tube, called EML 45-mesh. It features a mesh window in the plates. This combines the electrical stability of solid plate tubes, with the non-resonance mesh material. We think this is the most ideal combination for a low power audio tube.
Då kan man se glödtråden genom "fönstret" utan nackdelarna.
Skämt åsido; Jag har aldrig sett att man matchar några elektriska mätdata. Dom lyssningstest som görs verkar vara på samma förstärkare. Man rycker ur dom gamla rören och trycker i nya, lyssnar och sen tycker man. Inte ens en AB-lyssning altså och knappast under några kontrollerade förhållanden.
Man kanske inte ska fästa så mycket vikt vid dom jämförelserna?
Du har skrivit om "branthet" i nån annan tråd. Är det kvoten anodström/anodspänning du menar?
Jag finner inte heller storheten "emission" i databladen. Är det samma som "plate dissipation"? |
Linkwitz Orion
Center: Ino Audio piM
Surround: 6 x Ino Audio a2 |
|
|
|
Erik Andersson
Member
1950 Posts |
Posted - 2014/03/26 : 16:20:56
|
| Brantheten i ett rör är anodströmmes beroende av gallerförspäningens storlek. Emission är lika med anodström eller "plate dissipation". Det finns mer att läsa om rörkonstanterna på min hemsida. erikasson.SE |
Medverkade till den nya "rörvågen" på 1980 talet
erikasson@telia.com
|
|
|
| |
Topic |
|
All Forums
"Mesh-plate"
New Topic
Printer Friendly