| Author |
 Topic  |
|
Kreator
Member
238 Posts |
 Posted - 2002/10/06 : 14:45:01
|
Tack för den alldeles lysande pedagogiken markih! 
Om jag fattat detta rätt så förhåller det sig på följnade vis: Om vi tänker oss musiksignalen som en sinuskurva så har alltså en DSD god förmåga att bygga upp kurvformen vid exempelvis en 50 Hz signal men får det däremot betydligt svettigare om det handlar om t.ex. en 18 kHz signal. D.v.s. eftersom 18 kHz signalen varierar så snabbt i tiden så kommer precisionen i våguppbyggnaden att sjunka och dessutom minska ytterligare ju högre upp i frekvens man går. Vid låg frekvens så kommer nivåskillnaden i kurvuppbyggnaden vara liten relaterat till tidssteget medans när vi snackar högfrekvent så kommer kurvans nivå att hinna "förändras" mer per tidssteg än för det lågfrekventa fallet. Interpolationen mellan "informationsstegen" kommer alltså att öka med sämre precision som följd. Rätta mig om jag har fel! |
Pengar gör ingen lycklig, men jag gråter hellre i en Porsche än i en Fiat! |
 |
|
|
John Stalberg
mångordig stringens
844 Posts |
Posted - 2002/10/06 : 14:55:05
|
Jo du har rätt. Det är en tankegroda författaren har gjort. Jag tar en ideeal diracpulsrespons(eller snarare en som faktiskt återskapar en dirac exakt) som exempel för att förtydliga. Tänk dig att vi har ett PCM system där den oscilerande delen inte fanns. Då skulle varje sample faktiskt ge ifrån se en lodrätt spik. Summan av alla samples skulle bli just ett gäng lodräta spikar. Med oändligt hög samplingsfrekvens skulle detta inte vara något problem men med bandbreddsbegränsade system som dom som finns i verkligheten är det absolut inte önskvärt att en diracpuls ska med en enda sample representeras som en spik(ett lodrätt streck). Det skulle innebära att det inte fanns någon information mellan samplingarna, eller hur?
Detta exempel visar att det är fel att PCM ska vara så lik orginalet som möjligt när det gäller en diracpuls. Felet består i att det ska ju vara likt en bandbreddsbegränsad diracpuls och inget annat. En bandbreddsbegränsad diracpuls ser ut så här enligt min dator:
Som du ser så ser den identisk ut med osciloscopbilderna om man zoomar lite på dom två axlarna. Då har PCM faktiskt återskapat den bandbreddsbegränsade pulsen exakt. Det råder inget tvivel om detta när man jämför. Den följer formen på A=(sin t)/t till punkt och pricka. Att påstå att den borde se annorlunda ut på grund av att man jämför med en icke bandbreddsbegränsad signal är fel just på grund av att man givetvis ska jämföra med den bandbreddsbegränsade diracpulsen och inget annat. Alla signaler som man tar bort höga frekvenser från ändrar utseende. Om man kollar om man endast har tagit bort hf från signalen måste man ju jämföra med en hf-filtrerad signal. Det förefaller fundemantalt att man ska jämföra med det man vill få fram för att dra slutsater om hur väl man lyckats.
Alla samples som en och en ser ut som grafen visar adderas ihop och bildar tillsammans den signal vi sedan lyssnar på. Det är precis så det måste vara. PCM kan åtreskapa signaler perfekt föutom en begränsning över halva samplingsfrekvensen samt att dither måste tillföras signalen för att komma ifrån kvantiseringsdistortion. Här utnyttjas människans förmåga att faktiskt kunna separera brus som ett eget ljud som låter samtidigt som nyttosignalen. Brus blir därför inte ett distortionsfenomen utan just ett brus.
DSD däremot ser inte ut som en bandbreddsbegränsad diracpuls. Alltså har något annat än en filtrering smugit sig in. Detta är en form av distortion i vid mening eftersom något har adderats till signalen. Vid första anblick ser pulsen ut att vara filtrerad vid en högre frekvens men tittar man närmare så ser man att den är assymetrisk. Det ska den inte vara om den ska representera en dirac med begränsad bandbredd.
John |
Is there anybody out there? |
|
|
|
markih
LTS Göteborg
963 Posts |
Posted - 2002/10/06 : 15:44:14
|
Kreator: Stämmer bra så som du beskriver.
Nu kommer ett viktigt praktiskt tillägg: För att höja den lägre upplösningen i diskanten hos DSD, använder man då brusformare som "suddar ut" felen. Problemet är att detta fungerar bra för statiska signaler men sämre för dynamiska. En kort transient, som ju innehåller höga frekvenser och är av kort varaktighet, kommer med DSD-systemet inte återges med "bestämd form". Jag har läst att experiment har visat, att om man kör igenom en och samma puls många gånger genom DSD-systemet kommer pulsernas utseende att variera lite i utseende, trots att det från början var exakt samma puls som bara repeterades. Jag antar att det beror på att noise-shapern inte hinner att "arbeta" tillräckligt. Därför blir upplösningen i för dynamiska signaler tom något lite sämre än för CD över 5-10kHz. På statiska signaler (mätsignaler) blir dock upplösningen god.
Detta är något som jag inte har sett framföras så mycket i SACD kontra DVD-a debatten, kanske för att inte kunnandet har varit tillräckligt stort, eller att nackdelarna inte har redovisats. Av debatten mellan Derk Reefman, Philpis Laboratories, och Ingvar Öhman på www.fivechannels.com (Artiklar; kommentarer efter artikeln) att döma, verkar inte inte Derk ha full koll på detta. Lite märkligt tycker jag.
En bi-effekt av noise-shapern är att den introducerar ultraljuds-brus. Om detta får ljudpåverkan verkar dock vara oklart (ännu mer oklart hur det påverkar).
|
markih |
Edited by - markih on 2002/10/06 15:57:15 |
|
|
|
markih
LTS Göteborg
963 Posts |
Posted - 2002/10/06 : 15:50:30
|
John!
Jag hade velat se en bild av hur många "dirac-sincar" adderar ihop samplen till en kontinuerlig signal utan några som helst ringningar. Då kan man lätt se att ringningarna i "dirac-sincen" inte bara försvinner, utan faktiskt är nödvändiga för att återskapa originalkurvformen exakt. Har du nån sån pedagogisk bild? |
markih |
|
|
|
John Stalberg
mångordig stringens
844 Posts |
Posted - 2002/10/06 : 16:16:47
|
Nej det har jag tyvär inte. Vid varje nollgenomgång på pulsen ligger en annan samplingspunkt. Där skall alltså ytterligare en puls ligga. Toppvärdet på pulsen motsvarar amplituden på signalen i just den punkten. Sedan är det bara att börja rita och addera. 
Men ett enkelt test är att skicka igenom signaler som endast innehåller frekvenser strax under halva samplingsfrekvensen. Då får man problem med att hitta fel mot orginalet vill jag lova.
John |
Is there anybody out there? |
|
|
|
Morello
Member
928 Posts |
Posted - 2002/10/06 : 16:22:33
|
En liten kommentar. Kanske en onödig sådan.
Dirac-pulser excisterar endast i matematikens värld.
Ingen har och ingen kommer någonsin att kunna generera en sådan signal eftersom en dirac-puls har både oändlig amplitud och oändlig bandbredd.
I den fysikaliska verklighetem har vi bara signaler med ändlig amplitud och ändligt spektra att leka med. Till den verkligheten måste vi förhålla oss.
mvh\Joe |
Driver:https://www.sybariteaudio.se |
|
|
|
John Stalberg
mångordig stringens
844 Posts |
Posted - 2002/10/06 : 16:29:21
|
Dom pulser som använts vid dom praktiska mätningarna har setts till att likna den hypotetiska diracen tillräckligt mycket för testets syfte genom att tillse att dom har tillräckligt mycket högfrekvens i sig.
Ett annat sätt är att i PCM generera pulsen digitalt genom att endast koda en enda sample till skillt från noll. Vanligtvis full utstyrning.
John |
Is there anybody out there? |
|
|
|
Morello
Member
928 Posts |
Posted - 2002/10/06 : 16:47:13
|
quote:
Originally posted by John Stalberg
Dom pulser som använts vid dom praktiska mätningarna har setts till att likna den hypotetiska diracen tillräckligt mycket för testets syfte genom att tillse att dom har tillräckligt mycket högfrekvens i sig.
Ett annat sätt är att i PCM generera pulsen digitalt genom att endast koda en enda sample till skillt från noll. Vanligtvis full utstyrning.
John
Grafen du la upp är verkligen fin. Så ska det se ut
Ser den ut så om man tittar på utgången från en WADIA?
mvh\Joe
|
Driver:https://www.sybariteaudio.se |
|
|
|
markih
LTS Göteborg
963 Posts |
Posted - 2002/10/06 : 17:03:56
|
quote:
Originally posted by Morello
Grafen du la upp är verkligen fin. Så ska det se ut
Ser den ut så om man tittar på utgången från en WADIA?
mvh\Joe
Har inte Wadia frångått sin gamla filosofi och använder numera sinc'en? |
markih |
Edited by - markih on 2002/10/06 17:04:36 |
|
|
|
John Stalberg
mångordig stringens
844 Posts |
Posted - 2002/10/06 : 17:56:06
|
quote:
Ser den ut så om man tittar på utgången från en WADIA?
Inte från dom gamla modellerna med egen filterkoeficient. Där blev det andra bullar i ultraljudområdet. Jag har en gammal Pioneer med Legato Link på jobbet. Den låter svagt som ett modem efter en puls som liknar dom vi talat om.
quote:
Har inte Wadia frångått sin gamla filosofi och använder numera sinc'en?
Jo. Dom insåg väl till slut att idén inte var så lysande
John |
|
|
|
markih
LTS Göteborg
963 Posts |
Posted - 2002/10/07 : 07:45:00
|
| Kreator: DSD är inte dåligt i sig som princip. Det kräver bara högre samplingsfrekvens än de 2.822 MHz som används av Sony/Philips i deras SACD, för att vara fullt jämförbart med 24/192 ur informationssynvinkel. Att det inte används högre i SACD berodde nog på att det är mycket inneffektivt att lagra information som DSD-kod. Idag hade det gått lättare i och med att lagringstekniken utvecklas. Det är synd att det inte är så! |
markih |
|
|
|
Morello
Member
928 Posts |
Posted - 2002/10/07 : 08:00:55
|
Det kan var intressant att ägna en stunds kontemplation åt hur svårt det är att i praktiken realisera ett återkopplat tillika kraftigt olinjärt system som skall arbeta med låt oss säga en samplingsfrekvens om 100MHz
Det är inte trivialt att tillse stabilitet i ett DSD-system** även om samplingsfrekvensen är blott 2.8MHz.
mvh\Joe
** som i själva verket är en delta-sigma-modulator med 7:e ordningens brusformande filter. |
Driver:https://www.sybariteaudio.se |
|
|
|
Ing. Öhman
Ej medlem längre
356 Posts |
Posted - 2002/10/07 : 12:34:14
|
quote:
Originally posted by markih
John!
Jag hade velat se en bild av hur många "dirac-sincar" adderar ihop samplen till en kontinuerlig signal utan några som helst ringningar. Då kan man lätt se att ringningarna i "dirac-sincen" inte bara försvinner, utan faktiskt är nödvändiga för att återskapa originalkurvformen exakt. Har du nån sån pedagogisk bild?
Det kan man läsa om i artikeln: "sinken", nyckeln till CD-ekvationens lösning", Musik & Ljudteknik nummer 1 1992".
Där framgår att CD-systemet tvärtemot vad som påståtts dessförinnan - är ett helt tidskontinuerilgt system och inte ett tidsdiskret. Det kan alltså återge en puls med bandbreddsbegränsning helt perfekt, oavsedd var i tiden den inträffar, på eller mellan sampels.
Vh, Ing. Öhman |
|
|
|
Kreator
Member
238 Posts |
Posted - 2002/10/07 : 14:42:23
|
quote:
Originally posted by markih
Kreator: DSD är inte dåligt i sig som princip. Det kräver bara högre samplingsfrekvens än de 2.822 MHz som används av Sony/Philips i deras SACD, för att vara fullt jämförbart med 24/192 ur informationssynvinkel. Att det inte används högre i SACD berodde nog på att det är mycket inneffektivt att lagra information som DSD-kod. Idag hade det gått lättare i och med att lagringstekniken utvecklas. Det är synd att det inte är så!
OK! Tack för klargörandet, men jag förstod att det förhöll sig så!
Vad skulle krävs för frekvens för att hamna på samma nivå som 24/192? Tycker det här ämnet är intressant och försöker lära mig mer! Har inte alls tagit SACD ljudet till mig på något sätt! Alla gånger jag hört på SACD har jag tyckt att det funnits en hårdhet i ljudet. Detta kanske kan förklaras med allt det skumma som händer i diskanten!? Grejen med SACD var väl att man skulle få en helt annan utsträckning och upplösning i diskanten!? Känns som att S/P skjutit sig själv i foten här!  |
Pengar gör ingen lycklig, men jag gråter hellre i en Porsche än i en Fiat! |
|
|
|
markih
LTS Göteborg
963 Posts |
Posted - 2002/10/07 : 14:48:51
|
quote:
Originally posted by Kreator
OK! Tack för klargörandet, men jag förstod att det förhöll sig så!
Vad skulle krävs för frekvens för att hamna på samma nivå som 24/192? Tycker det här ämnet är intressant och försöker lära mig mer! Har inte alls tagit SACD ljudet till mig på något sätt! Alla gånger jag hört på SACD har jag tyckt att det funnits en hårdhet i ljudet. Detta kanske kan förklaras med allt det skumma som händer i diskanten!? Grejen med SACD var väl att man skulle få en helt annan utsträckning och upplösning i diskanten!? Känns som att S/P skjutit sig själv i foten här!
Jag har ingen aning om upplevelse av hårdhet har med systemet att göra. Det är alltid svårt att utvärdera ett system genom lite lyssning på olika skivor under några olika förhållanden. Intryck kan man ju få, men det kan finnas många olika orsaker till dessa. Andra verkar inte uppfatta diskanten som hård, så jag vet inte.
|
markih |
|
|
|
Ing. Öhman
Ej medlem längre
356 Posts |
Posted - 2002/10/07 : 17:05:42
|
Jag vet inte om det jag har att säga kan skänka klarhet, men...
Jag gjorde 1993 en ganska omfattande studie på de hörbara effekterna från Pioneers Legato Link. (Molt nummer 1 1993)
Eftersom Legato Link liksom DSD tillför en massa skräp i ultraljudområdet samt gör systemet icke-tidskontinuerligt (identiska musik händelser kommer ut ur systemet olika om de inträffat vid olika tillfällen) kanske det har relevans att jämföra systemen.
Jag fann då att olika lyssnare (i blindtest givetvis) uppfattade förvrängningarna från Legato Link på väldigt olika sätt. Alla hörde skillnaderna men olika lätt, och de beskrev dem också väldigt olika. Även om man kunde se vissa likheter i beskrivningarna.
Vissa beskrev LL-tilläggen som mjuka, luftiga, skira och rumsliga, medan andra upplevde dem som skärande, onaturliga och påfrestande för hörseln, speciellt vid kraftiga lyssningsnivåer.
Jag tror att det helt enkelt kan vara så att olika öron uppfattar felen helt olika. Det kan bero både på fysiologiska orsaker och på erfarenhetsskillnader.
Det är nog statistiskt (jag har sett sådana tendenser) så att yngre människor (< 35) mera sällan uppfattar felen som illaljudande, medan äldre och mera erfarna lyssnare (> 35) störs mycket värre av felen.
Faktum är att just denna studie var väldigt speciell såtillvida att det faktiskt var första gången någonsin som jag sett en tydlig "omvänd åldersfördelning" i detektionsförmågan (de äldre lyssnarna hörde lättare förvrängningen från LL).
I regel när man gör sådana här experiment för att utröna hörbarhetgränserna för olika sorters förvrängningar (i regel mindre komplicerade saker än LL), finner man att åldern på lyssnarna har märkvärdigt liten betydelse.
Det verkar som om fysiologiska förändringar (främst skillnader i övre gränsfrekvens) balanseras synnerligen väl av ökande hörselanalysförmåga. Inte ens 70-åringar har noterbart sämre "score" i sådana här tester, i de flesta fall.
När det gällde Legato Link emellertid var det påfallande mycket svårare för yngre lyssnare att höra effekterna.
Kanske beror det på "tåligare hörsel"?
Viljan att utsätta sig för i vissa öron plågsamma ljudtryck och förfärliga distorsionsnivåer är ju mycket högre hos 20-åringar än hos äldre, och jag tror inte det enbart beror på ungdomligt oförstånd.
Jag tror att det även handlar om fysiologiska skillnader, som kanske även tenderar att göra hörseln allmänt tolerantare mot skräp i ultraljudsområdet hos yngre lyssnare.
I SACD-fallet står det dock utom allt tvivel att alla (med hörseln rimligt i behåll) kan höra inverkan av systemet. Det har visats i många blindtester. Det var även orsaken till att DVD-konsortiet ratade DSD.
Vh, Ing. Öhman |
|
|
|
Kreator
Member
238 Posts |
Posted - 2002/10/07 : 17:25:20
|
Ing.Öhman: Märkligt det där med åldersfördelningen i lyssningsintrycken!? Det är väl ett känt faktum att man redan som 30-åring sällan hör frekvenser över 16 kHz, ändå var det just dessa som hade lättare att uppfatta vad som hände i dessa regioner
Men hur sjutton var det med Legato Linken egentligen? Den skulle väl inte addera något över 20 KHz, bara runda av den skarpa beskärningen där uppe så att ljudet skulle uppfattas mer naturligt!? Hände det något skumt i denna process som genererade "störfrekvenser" över 20 kHz? |
Pengar gör ingen lycklig, men jag gråter hellre i en Porsche än i en Fiat! |
|
|
|
Morello
Member
928 Posts |
Posted - 2002/10/07 : 17:40:22
|
quote:
Originally posted by Ing. Öhman
quote:
Originally posted by markih
John!
Jag hade velat se en bild av hur många "dirac-sincar" adderar ihop samplen till en kontinuerlig signal utan några som helst ringningar. Då kan man lätt se att ringningarna i "dirac-sincen" inte bara försvinner, utan faktiskt är nödvändiga för att återskapa originalkurvformen exakt. Har du nån sån pedagogisk bild?
Det kan man läsa om i artikeln: "sinken", nyckeln till CD-ekvationens lösning", Musik & Ljudteknik nummer 1 1992".
Där framgår att CD-systemet tvärtemot vad som påståtts dessförinnan - är ett helt tidskontinuerilgt system och inte ett tidsdiskret. Det kan alltså återge en puls med bandbreddsbegränsning helt perfekt, oavsedd var i tiden den inträffar, på eller mellan sampels.
Vh, Ing. Öhman
Kallas inte ett system(tex CD) med sådana egenskaper för tidsinvariant?
mvh\Joe |
Driver:https://www.sybariteaudio.se |
|
|
|
Ing. Öhman
Ej medlem längre
356 Posts |
Posted - 2002/10/07 : 17:45:22
|
Svar till Kreator:
Man måste skilja på den statiska och dynamiska förmågan att höra frekvenser.
Hade de varit samma sak skulle man inte kunna uppfatta effekter från ultraljud alls. Man hör ju inte en ensam ton i ultraljudområdet (t ex 25 kHz överhuvudtaget, oavsett ålder.
När det gäller dynamiska situationen emellertid händer massor av nya saker. När flera frekvenser finns samtidigt så uppstår blandeffekter. Dessa verkar vara allra värst när de sker mellan frekvenser i övre delen av det hörbara omådet och ultraljudområdet. Man hör alltså fortfarande inte själva ultraljudet, men förekomsten av ultraljud påverkar hur vi hör de hörbara ljuden. Denna påverkan kan bli fantastiskt stor vid riktigt stora ljudtryck. Så stor att det faktiskt finns system som genererar ljud med hjälp av blandningar mellan olika ultraljud! Riktigt otrevliga system är det i själva verket.
Vår detekteringsförmåga av ultraljudseffekter har stora likheter med hur radiomottagare kan arbeta:
Om en radio är tunad på en viss frekvens, men sändaren sänder på en annan, strax bredvid, hör vi ingenting på radion. Vi kan kalla det att radion inte hör något, bara för resonemangets skull.
Om den sändare som sänder på just den intunade frekvensen går igång emellertid, hör vi radio! Vi kan säga att det är andra satsen i Tjaikovskis 6:e symphoni (den i femtakt ni vet).
Vi sitter och lyssnar och tycker att det är kul att det låter lite som vals nästan, fast det ju är femtakt och inte tretakt. Så plötsligt slår den "ohörbara" grannsändaren av - och ljudkvaliteten ökar påtagligt!
Den i sig "ohörbara sändaren" påverkade alltså radions mottagning av den station som låg inom radions "hörbara område".
Så kan det gå!
Vh, Ing. Öhman |
|
|
|
Kreator
Member
238 Posts |
Posted - 2002/10/07 : 18:45:17
|
quote:
Originally posted by Ing. Öhman
Svar till Kreator:
När det gäller dynamiska situationen emellertid händer massor av nya saker. När flera frekvenser finns samtidigt så uppstår blandeffekter. Dessa verkar vara allra värst när de sker mellan frekvenser i övre delen av det hörbara omådet och ultraljudområdet. Man hör alltså fortfarande inte själva ultraljudet, men förekomsten av ultraljud påverkar hur vi hör de hörbara ljuden. Denna påverkan kan bli fantastiskt stor vid riktigt stora ljudtryck. Så stor att det faktiskt finns system som genererar ljud med hjälp av blandningar mellan olika ultraljud! Riktigt otrevliga system är det i själva verket.
Vill minnas att jag läste i Ny Teknik för ett antal år sedan om en teknik där man hade två element (om jag nu minns rätt vilket inte är helt troligt!?) som sände ut frekvenser mellan 200-220 KHz och genom att låta dessa interferera med varandra så frambringades fullt hörbara ljud t.ex. musik inom 20 Hz-20 kHz området! Detta måste ju ha något med det ovan beskrivna att göra...eller!? Det måste ju förklaras med någon form av interferens eller intermodulation mellan vågorna! |
Pengar gör ingen lycklig, men jag gråter hellre i en Porsche än i en Fiat! |
|
|
|
M3
Member
227 Posts |
Posted - 2002/10/07 : 19:18:58
|
Jag tror att Bo Bengtsson låg bakom den tekniken... Men är inte säker. Ni vet han bakom Audiotronic.
Hälsningar ronnie |
|
|
|
Ing. Öhman
Ej medlem längre
356 Posts |
Posted - 2002/10/08 : 10:57:36
|
Nejdå, tekniken är mycket gammal. Utvecklades ursprungligen på 60-talet för demonstrantbekämpning! Senare (under främst slutet av 80- och 90-talet) har det arbetats vidare på att få systemet optmerat för musikåtergivning. Bosse Bengtsson har långt därefter jobbat lite med att ta fram en driver som skulle kunna användas i en modern version av systemet.
Bortsett ifrån att det alltså fanns kunskap redan på 60-talet att förstå varför SACD låter som det gör (även lätt att visa i blindtest) är det minst lika intressant att det idag finns så många som INTE tror att ultraljudsbruset tillför hörbara förvrängningar av musiken. Oftast vill dom inte tro, baserat på att de inte tycker att det låter "dåligt". Men vem har sagt att förvrängningen låter dåligt i deras öron? Ingen så vitt jag vet. Däremot är det en rimlig gissning att de kan höra förvrängningen, eftersom det verkar vara en förvrängning som alla kan höra. Det gäller bara att acceptera att vissa distorsionsformer upplevs inte förfulande, i varje fall inte för alla.
Dessa "jag vägrar tro på att ultraljudbruset hörs (några tror inte ens att det existerar!) verkar vara samma grupp människor som även generellt när en vetenskapsnihilistisk inställning.
Som tycker att det är väldigt viktigt att saker inte skall gå att mäta, inte får gå att mäta. Som säger saker som "beskriv för mig hur min förstärkare låter med hjälp av siffror och kurvor" i ett försök att vara sarkastisk, utan att inse att det är deras förmåga att förstå siffororna och kurvorna som är bristen, inte mätningarna som sådana, annat än möjligen att de är felgjorda och för få för att beskriva apparatens alla egenskaper...
Det finns förstås dom som uppriktigt tror att jorden är platt också...
Vh, Ing. Öhman |
|
|
|
Nagref
Member
113 Posts |
Posted - 2002/10/08 : 20:46:55
|
quote:
Det finns förstås dom som uppriktigt tror att jorden är platt också...
Men jorden är platt! Åtminstone lokalt och i vissa fall så är den också konkav! |
Assisterar Holographic Audio och Larsen Hifi
VD för Acoustic Landscape
R&D-ansvarig för Acoustic Illusion |
|
|
|
ekman
Member
270 Posts |
Posted - 2002/10/08 : 20:58:32
|
*suck* vad man ska tala om folk bakom deras rygg hela tiden då 
sen så tror jag fortfarande inte att du kan förklara för mig vad det är jag hör när jag lyssnar på min stereo och hur jag uppfattar det i siffror och det beror knappast på att jag inte förstår siffrorna
sen för övrigt om du ska beskriva ett ljud låt säga vad som helst ett enda nedslag på ett piano i siffror hur många parametrar måste mäta då för att få EXAKT samma ljud? skulle vara kul att veta =) och en exakt siffra ska du se att jag förstår trots att jag inte varit ingenjör sen jag var 3 =) |
|
|
|
Nagref
Member
113 Posts |
Posted - 2002/10/08 : 21:24:57
|
| Vaddå, prata om folk bakom deras rygg?? Snackar inte människorna här och du kan läsa det? Hade de verkligen snackat bakom din rygg så hade du inte märkt det. Det är det som är att prata bakom ryggen. Och vad har det med systemen att göra??? |
Assisterar Holographic Audio och Larsen Hifi
VD för Acoustic Landscape
R&D-ansvarig för Acoustic Illusion |
|
|
|
Topic |
|
All Forums
HiFi-diskussion
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly